Möbeldesign I, 15 hp
Furniture Design I, 15 credits
TCM053
Huvudområde
MöbeldesignUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Leo JohannssonStudierektor eller motsvarande
Ulf BrunneUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 96 hRekommenderad självstudietid: 304 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6KMOD | Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram | 1 (HT 2019) | 1, 2 | -, - | Svenska | Stockholm, Lidingö | O |
Huvudområde
MöbeldesignUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Kandidatprogram i möbeldesign
Rekommenderade förkunskaper
Särskild behörighet för möbeldesignprogrammet.Lärandemål
Att ge studenten en introduktion i designprocessens förlopp från idé till färdig produkt, möbeldesignerns yrkesroll samt olika sätt att förhålla sig till identitetsbegreppets betydelse i gestaltningsfrågor.
Efter genomgången kurs skall studerande kunna:
- ställa upp och rita en traditionell arbetsritning i skala 1:1
- grunderna i dataprogrammet AutoCad
- manuellt rita och färglägga en presentationshandling
- formulera och upprätta ett designprogram
- grunderna i den traditionella designprocessen
- självständigt tillverka en enkel möbelprototyp i skala 1:1
Efter genomgången kurs skall den studerande fått insikter om:
- att framställa beredningsunderlag (ritningsunderlag för serie eller massproduktion i industri)
- principerna för ett produktutvecklingsförlopp från idé till prototyp
- hur frågor och begrepp kring identitet undersöks och gestaltas i vår samtidskonst.
- sitt eget förhållningssätt och värderingar av den personliga gestaltandet, språket, genus, kön och social identitet, minnen och platser, sin historia, nationalitet och etnicitet
Kursinnehåll
Kursen är uppdelat i tre etapper, med introduktion i respektive ritteknik, designarbete, digital bild, identitet och gestaltning.
I första etappen ges övning i grundläggande uppmätningsarbete och i att överföra verklighet till tvådimensionell ritning. Dataprogrammet AutoCad introduceras som verktyg i ritteknik. Det ges föreläsningar om design som metodik och begreppet, samt om rit- och uppmätningstekniker.
I andra etappen fokuseras på designarbete med föreläsningar om projektering, om att planera, att formulera, att genomföra och att presentera. Diskussioner förs om och kring skissarbete, och att tillverka och använda modellbyggtekniker, mockup, volymmodell, spikmodell och prototyp.
Ambitionen med kursens tredje etapp är att studenten skall bli insatt i den palett av frågeställningar kring identitet som konstnären har att ta ställning till i sitt kreativa skapande. Hur frågor kring identitet är inbegripna i konstens berättelse om sin samtid. Kursmomentet inleds med fyra konstteoretiska föreläsningar som belyser frågor kring identitet. Studenterna får instuderingsuppgifter som belyser ämnet identitet som underlag till samtal och diskussioner kring ämnet, för att sedan gå vidare med att göra egna gestaltningsarbeten, där studenten får göra egna undersökningar och reflektioner kring visuella gestaltningsfrågor i förhållande till ämne och innehåll. Studenterna får dessutom ta del av varandras arbeten.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i lektioner och projektarbete samt föreläsningar och studiebesök.
Konstteoretiska föreläsningar och instuderingsuppgifter utgör underlag för gemensamma samtal och reflektioner kring ämnet identitet. Praktiskt gestaltningsarbete med handledning genomförs både i grupp och enskilt.
Kursen pågår hela höstterminen.
Examination
UPG3 | Workshop | 3 hp | U, G |
UPG2 | Godkänt projektarbete | 9 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Ritteknik Autocad | 3 hp | U, G |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Ulf BrunneExaminator
Leo JohannssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 96 hRekommenderad självstudietid: 304 h
Kurslitteratur
Lundqvist, Jan (1994). Vilda idéer och djuplodande analys Om designmetodikens grunder. Carlssons Bokförlag (sid 1 – 56)Andersson, Niklas (1996). Skissteknik. En handbok i visualisering av designförslag. Umeå Universitet
Berglund, Erik (2007). Sittmöblers mått. Möbelinstitutets rapport nr 50. Växjö
Klint, Peter, Rudolfsson, Leif & Larson, Jan-Herman (1993). Ritteknik för möbelindustrin. Helsingborg: Trätek
Portfolio sätt att arbeta, tänka och lära (2006). Mölnlycke Ekelunds/Gleerups utbildnings AB.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG3 | Workshop | 3 hp | U, G |
UPG2 | Godkänt projektarbete | 9 hp | U, 3, 4, 5 |
UPG1 | Ritteknik Autocad | 3 hp | U, G |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
UPG1
|
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
|
|
|||
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
|
|||
2.3 Systemtänkande |
|
|
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
X
|
X
|
X
|
UPG3
|
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
X
|
X
|
UPG2
|
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
|
|||
3.2 Kommunikation |
|
|
|
|||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.