Möbeldesign IV, 15 hp

Furniture Design IV, 15 credits

TCM064

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av TCM086.

Huvudområde

Möbeldesign

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Leo Johannsson

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 144 h
Rekommenderad självstudietid: 256 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KMOD Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram 4 (VT 2020) 2 - Svenska Stockholm, Lidingö O

Huvudområde

Möbeldesign

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbeldesign

Förkunskapskrav

För tillträde till denna kurs krävs att studenten vid kursstart är godkänd på Möbeldesign I och Möbeldesign II.

Lärandemål

Att ge studenten förutsättningar att självständigt formulera, genomföra och reflektera över ett designprojekt i samverkan med hantverksstudent som beställare/euppdragsgivare och utifrån en redan formulerad designbrief generera idéer och genomföra ett projekt från koncept till färdigt produktförslag.
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna:

  • genomföra ett designuppdrag från redan formulerad designbrief till tredimensionell prototyp
  • tillverka presentationsmaterial både för digital presentation och på papper
  • självständigt lösa gestaltande och tekniska problem, gällande möbler och inredningsprodukter
  • behärska att arbeta mot en beställare eller uppdragsgivare och genomföra presentation för extern part
  • sammanställa och uppdatera en portfolio
  • rapportskrivning
  • Uppvisa exempel och redogöra för hur frågor och begrepp kopplat till den mänskliga kroppen kan gestaltas konstnärligt
  • Förklara hur materialval och hantverk korresponderar med konceptet och applicera denna kunskap på den konstnärliga gestaltningen
  • Utvärdera den konstnärliga gestaltningen och utveckla denna baserat på tillhandahållen feedback
  • Skapa utifrån en konceptuellt orienterad kreativ metod
  • Argumentera för sina konceptuella idéer och estetiska val baserat på egna värderingar och förhållningssätt kopplat till det kroppsrelaterade ämnesområdet


Efter genomförd kurs ska den studerande ha fått insikter i/om:

  • sitt personliga förhållningssätt till material, metoder, kommunikation och gestaltning
  • hur kontakter knyts med tillverkare och andra aktörer i möbelbranschen

Kursinnehåll

Kursen är uppdelad i tre etapper med fördjupade studier i designmetodik och projektarbete.
Den första etappen genomförs som ett projekt/ produktutvecklingsarbete på uppdrag av hantverksstudent respektive möbelproducent för att ge studenten insikt, övning och erfarenheter av designprocessens olika moment och utifrån de välja arbetsform, metod och tillvägagångssätt.
I kursens andra etapp skall studenten få inblick i och bli medveten om bl.a. förhållandet till kroppen som en referens i gestaltningsprocessen. Studenten ska öva sig i eget gestaltande genom arbete med objekt kring ämnet kropp samt analysera och kritiskt reflektera kring ämnesområdets problematik.
I kursens tredje etapp ges studenten möjlighet att utveckla och uppdatera sin portfolio.
Studenten övas i rapportskrivning med syfte att framföra en tydlig hypotes.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i lektioner och projektarbete samt föreläsningar och studiebesök.
Konstteoretiska föreläsningar och instuderingsuppgifter utgör underlag för gemensamma samtal och reflektioner kring ämnet. Praktiskt gestaltningsarbete med handledning genomförs både i grupp och enskilt. Samtalet står i fokus.
Kursen pågår hela vårterminen.

Examination

UPG5Rapportskrivningsövning / portfolioredovisning2 hpU, G
UPG4Workshop (Kropp)2 hpU, G
UPG3Projektarbete enligt godkänt program7 hpU, 3, 4, 5
UPG2Reflektionsdokument, sammanställning av samtliga moment2 hpU, G
UPG1Presentation av produktidé och upprättande av genomförandepr2 hpU, G

UPG1: Vid redovisningstillfället visar du upp och berättar om dels produktidéer, genomförandeprogram, etappindelning och tidsplanering för projekt 2 ”gestaltningsprojektet” och dels en offert gällande projekt 1”produktdesignprojektet. (En offert är ett erbjudande om försäljning av en vara eller en tjänst till ett visst pris och enligt vissa i offerten fastställda villkor).
UPG2: Ett reflektionsdokument är en sammanställning av kursens alla delar och moment. Med en personlig reflektion över ditt arbete och kursens lärande mål.
UPG3: För att få godkänt betyg 3 ska du ha arbetad med både gestaltningsprojekt (avancerad möbel) och produktdesignprojektet (den lilla produkten). Du har arbetat efter ett väldefinierat genomförandeprogram indelat i tydliga etapper med etappavslut och analys inför vidare arbete, din målsättning och din avgränsning är tydlig. För betyg 4 respektive 5 görs en bedömning av idé, kreativitet och konstnärlig mognad (i Peer feedback samtal).
UPG4: Muntlig och skriftlig redovisning.
UPG5: Består av två delar en skriftlig rapport och en portfolio. Rapportdelen är en inlämningsuppgift som du levererar via e-post. Vid portfolioredovisningen i visar du din samlade kompetens som designer.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Examinator

Leo Johannsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 144 h
Rekommenderad självstudietid: 256 h

Kurslitteratur

Lundqvist, Jan (1994). Vilda idéer och djuplodande analys Om designmetodikens grunder. Carlssons Bokförlag Andersson, Niklas (1996). Skissteknik. En handbok i visualisering av designförslag. Umeå Universitet Kerstin Wickman (1992) Form genom tiderna. 100 år av designhistoria Francis Watson (1978) Möbelkonstens historia. Bernces Francis D.K. Ching(1987) Interior Design Illustrated. Van Nostrand Reinhold New York David James (1999) Upholstery- A Complete Course -Revised Edition Ellen Suneson (2008) Den groteska kroppen En problematisering av kroppsliga representationer i feministisk konst. Centrum för genusvetenskap Lunds Universitet Anna Lena(1995) Konst, kön och blick ISBN 91-1-943542-8 Yvonne Eriksson, Anette Göthlund (2004)Möten med bilder Studentliteratur 2004 ISBN 91-44-02325-1
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG5 Rapportskrivningsövning / portfolioredovisning 2 hp U, G
UPG4 Workshop (Kropp) 2 hp U, G
UPG3 Projektarbete enligt godkänt program 7 hp U, 3, 4, 5
UPG2 Reflektionsdokument, sammanställning av samtliga moment 2 hp U, G
UPG1 Presentation av produktidé och upprättande av genomförandepr 2 hp U, G

UPG1: Vid redovisningstillfället visar du upp och berättar om dels produktidéer, genomförandeprogram, etappindelning och tidsplanering för projekt 2 ”gestaltningsprojektet” och dels en offert gällande projekt 1”produktdesignprojektet. (En offert är ett erbjudande om försäljning av en vara eller en tjänst till ett visst pris och enligt vissa i offerten fastställda villkor).
UPG2: Ett reflektionsdokument är en sammanställning av kursens alla delar och moment. Med en personlig reflektion över ditt arbete och kursens lärande mål.
UPG3: För att få godkänt betyg 3 ska du ha arbetad med både gestaltningsprojekt (avancerad möbel) och produktdesignprojektet (den lilla produkten). Du har arbetat efter ett väldefinierat genomförandeprogram indelat i tydliga etapper med etappavslut och analys inför vidare arbete, din målsättning och din avgränsning är tydlig. För betyg 4 respektive 5 görs en bedömning av idé, kreativitet och konstnärlig mognad (i Peer feedback samtal).
UPG4: Muntlig och skriftlig redovisning.
UPG5: Består av två delar en skriftlig rapport och en portfolio. Rapportdelen är en inlämningsuppgift som du levererar via e-post. Vid portfolioredovisningen i visar du din samlade kompetens som designer.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Lundqvist, Jan (1994). Vilda idéer och djuplodande analys Om designmetodikens grunder. Carlssons Bokförlag Andersson, Niklas (1996). Skissteknik. En handbok i visualisering av designförslag. Umeå Universitet Kerstin Wickman (1992) Form genom tiderna. 100 år av designhistoria Francis Watson (1978) Möbelkonstens historia. Bernces Francis D.K. Ching(1987) Interior Design Illustrated. Van Nostrand Reinhold New York David James (1999) Upholstery- A Complete Course -Revised Edition Ellen Suneson (2008) Den groteska kroppen En problematisering av kroppsliga representationer i feministisk konst. Centrum för genusvetenskap Lunds Universitet Anna Lena(1995) Konst, kön och blick ISBN 91-1-943542-8 Yvonne Eriksson, Anette Göthlund (2004)Möten med bilder Studentliteratur 2004 ISBN 91-44-02325-1
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4
UPG5

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
X
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
UPG1
UPG2
UPG3
UPG4

                            
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.