Möbelsnickeri IV, 15 hp

Cabinetmaking IV, 15 credits

TCM065

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången VT 2021. Ersätts av TCM087.

Huvudområde

Möbelsnickeri

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Leif Burman

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 144 h
Rekommenderad självstudietid: 256 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KMOS Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram 4 (VT 2021) 2 - Svenska Stockholm, Lidingö O

Huvudområde

Möbelsnickeri

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbelsnickeri

Förkunskapskrav

För tillträde till denna kurs krävs att studenten vid kursstart är godkänd på Möbelsnickeri I och Möbelsnickeri II.

Rekommenderade förkunskaper

Samtliga programgemensamma kurser under tidigare terminer och perioder på programmet.

Lärandemål

Att studenten övar sin förmåga att självständigt, och i samverkan med andra kompetenser, kritiskt undersöka, utveckla och förbereda tillverkningen av en produkt utifrån olika ingångsvärden som hantverksteknik, produktionsteknik och estetisk gestaltning.
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna:

  • förbereda en tillverkningsprocess med insamling och tolkning av nödvändig data
  • analysera, beskriva och dokumentera processen och resultatet av detta förberedande arbete skriftligt och muntligt
  • beskriva CNC-tekniken
  • utföra och förstå skillnaden mellan konstruktionsritning och produktionsritning
•förstå sambandet mellan, och innebörden av, utvecklingsprocess, gestaltningsprocess, tillverkningsprocess och uppföljningsprocess •förstå skillnader och konsekvenser beroende på om valet av produktionssätt sker utifrån hantverksteknisk eller produktionsteknisk aspekt eller med hänsyn till estetisk gestaltning
  • utföra och förstå konstruktionsritning och produktionsritning

  • Efter genomförd kurs ska den studerande ha fått insikter i/om:
    • sambandet mellan, och innebörden av, utvecklingsprocess, gestaltningsprocess, tillverkningsprocess och uppföljningsprocess
    • skillnader och konsekvenser beroende på om valet av produktionssätt sker utifrån hantverksteknisk eller produktionsteknisk aspekt eller med hänsyn till estetisk gestaltning
    • olika sätt att individuellt och i samverkan med andra kompetenser, lösa en uppgift i en komplex situation

    Kursinnehåll

    Gesällprovsförutsättningar. Hantverkstekniker - traditionella och nya. Produktionsteknik med fokus på småskalig produktion. Gestaltning, CNC-teknik. Ritteknik.

    Undervisnings- och arbetsformer

    Föreläsningar, lektioner, handledning, workshops, övningsuppgift. Kursen ger möjlighet att genomföra projekt individuellt eller i samarbetsform.
    Kursen pågår hela vårterminen.

    Examination

    UPG3Inlämningsuppgift5 hpU, G
    UPG2Inlämningsuppgift5 hpU, G
    UPG1Inlämningsuppgift5 hpU, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd

    Betygsskala

    Tvågradig skala, äldre version, U, G

    Institution

    Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

    Studierektor eller motsvarande

    Alessandra Di Pisa

    Examinator

    Leif Burman

    Undervisningstid

    Preliminär schemalagd tid: 144 h
    Rekommenderad självstudietid: 256 h

    Kurslitteratur

    Landqvist, Jan (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. 2. uppl. Stockholm: Institutionen för industridesign, Konstfack
    Peters, Alan (1984). Cabinetmaking: the professional approach. London: Stobart
    Referenslitteratur
    Tanaka, Ikko & Yamanaka, Haruo (red.) (2008). Tezukuri mokko daizukan = Woodcraft & furniture. Tokyo: Kodansha
    Rømer, Mike & Busk Laursen, Bodil (red.) (2000). Mesterværker: 100 års dansk møbelsnedkeri : [udstilling Kronborg, Helsingør 13. oktober til 3. december 2000]. København: Det danske Kunstindustrimuseum
    Kod Benämning Omfattning Betygsskala
    UPG3 Inlämningsuppgift 5 hp U, G
    UPG2 Inlämningsuppgift 5 hp U, G
    UPG1 Inlämningsuppgift 5 hp U, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Anmälan till tentamen

    Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Landqvist, Jan (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. 2. uppl. Stockholm: Institutionen för industridesign, Konstfack<br> Peters, Alan (1984). Cabinetmaking: the professional approach. London: Stobart<br> Referenslitteratur<br> Tanaka, Ikko & Yamanaka, Haruo (red.) (2008). Tezukuri mokko daizukan = Woodcraft & furniture. Tokyo: Kodansha<br> Rømer, Mike & Busk Laursen, Bodil (red.) (2000). Mesterværker: 100 års dansk møbelsnedkeri : [udstilling Kronborg, Helsingør 13. oktober til 3. december 2000]. København: Det danske Kunstindustrimuseum
    I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
    I U A Moduler Kommentar
    1. ÄMNESKUNSKAPER
    1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    
                                
    1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
    
                                
    1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    
                                
    1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    
                                
    1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
    
                                
    2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
    2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    
                                
    2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    
                                
    2.3 Systemtänkande
    X
    X
    X
    UPG3
    
                                
    2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
    X
    X
    
                                
    2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
    X
    X
    
                                
    3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
    3.1 Arbete i grupp
    X
    X
    UPG2
    UPG3
    
                                
    3.2 Kommunikation
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    
                                
    3.3 Kommunikation på främmande språk
    
                                
    4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    
                                
    4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
    
                                
    4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
    X
    X
    UPG3
    
                                
    4.4 Att konstruera produkter och system
    X
    X
    UPG2
    UPG3
    
                                
    4.5 Att realisera produkter och system
    X
    X
    UPG1
    UPG3
    
                                
    4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
    
                                
    5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
    
                                
    5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
    
                                
    5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
    
                                
    5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
    
                                
    5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
    
                                

    Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

    Det finns inga filer att visa.