Stilhistoria, 6 hp

Design History, 6 credits

TCM079

Huvudområde

Möbelsnickeri Möbeldesign Möbeltapetsering

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Johan Knutsson

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KMOD Möbeldesign - Malmstens, kandidatprogram 2 (VT 2021) 1 - Svenska Stockholm, Lidingö O
6KMOS Möbelsnickeri - Malmstens, kandidatprogram 2 (VT 2021) 1 - Svenska Stockholm, Lidingö O
6KMOT Möbeltapetsering - Malmstens, kandidatprogram 2 (VT 2021) 1 - Svenska Stockholm, Lidingö O

Huvudområde

Möbelsnickeri, Möbeldesign, Möbeltapetsering

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbeldesign
  • Kandidatprogram i möbelsnickeri
  • Kandidatprogram i möbeltapetsering

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:  

  • Redogöra för hur en möbels form kan relateras till material och teknik, det kulturhistoriska sammanhanget och de individuella förutsättningarna 
  • Kunna placera en formgivning stilhistoriskt i kronologin och geografin samt redogöra för olika metoder för detta såsom konnässörskapsanalys och komparativ stilanalys
  • Kunna identifiera och med ett korrekt ordförråd beskriva form, material, tillverkningsteknik, konstruktion och funktion hos en möbel
  • Reflektera över den historiska kunskapens och omvärldsanalysens betydelse för det som sker och görs i vår tid, samt dess relevans för den egna verksamheten, yrkesidentiteten och en hållbar samhällsutveckling

Kursinnehåll

Möbelkulturen i jämförande belysning från medeltiden till 1800-talets slut. Teknik och material i möbeltillverkningen fram till industrialismen. Möbler som stilhistoria. Möbelkultur och hantverk som forskningsämne. Källor och metoder i stilhistorisk, konstvetenskaplig och föremålsantikvarisk forskning.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningar, seminarier, studiebesök, handledning, litteraturstudier.

Examination

HEM1Hemtentamen6 hpU, G

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Alessandra Di Pisa

Examinator

Johan Knutsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 48 h
Rekommenderad självstudietid: 112 h

Kurslitteratur

Ordinarie litteratur

Böcker

  • Fredlund, Jane, Lindberg, Björn, (2008) Stilguiden : möbler & inredning 1700-2000. 2. uppl. Stockholm : Prisma, 2008
    ISBN: 9789151849874
  • Hatt, Michael, Klonk, Charlotte, (2006) Art history : a critical introduction to its methods. Manchester : Manchester University Press, 2006
    ISBN: 0719069580, 9780719069581, 0719069599, 9780719069598
  • Holkers, Märta, (2016) De svenska antikviteternas historia : möbler och föremål 1525-1925. [Ny utg.] Stockholm : Bonnier fakta, 2016
    ISBN: 9789174246049
  • Lundahl, Gunilla, (1999) Den vackra nyttan : om hemslöjd i Sverige. Hedemora : Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 1999 ;
    ISBN: 9178442982, 9789178442980
    “Nya vägar till gamla föremål. Tankar kring föremålsforskning och slöjdkunskap”
  • Nyström, Bengt, Eklund Nyström, Sigrid, (2008) Svenska möbler under femhundra år. Stockholm : Natur & kultur, 2008
    ISBN: 9789127355569, 9789127356894
  • Rivers, Shayne, Umney, Nick, (2003) Conservation of furniture. Oxford, England ; Burlington, MA : Butterworth Heinemann, 2003.
    ISBN: 0750609583

Kompletterande litteratur

Böcker

  • Knutsson, Johan, (2001) Folkliga möbler : tradition och egenart : en stilanalytisk studie av renässans- och barockdrag i den svenska folkliga möbelkonsten. Stockholm : Nordiska museets förl.
    ISBN: 9171084789, På omsl. felaktigt ISSN: 1660-5298, 03468585, 16505298
  • Thornton, Peter, (2000) Authentic decor : the domestic interior 1620-1920. London : Seven Dials, 2000
    ISBN: 1841881090
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
HEM1 Hemtentamen 6 hp U, G

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2019-00920, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2017-03931 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Anmälan till tentamen

Fram till 31 januari 2021 gäller enligt tidigare riktlinjer: För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Från 1 februari 2021 gäller nya riktlinjer för anmälan till skriftliga salsskrivningar inklusive digitala tentamina i sal, Dnr LiU-2020-02033 (se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). 

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Ordinarie litteratur

Böcker

Fredlund, Jane, Lindberg, Björn, (2008) Stilguiden : möbler & inredning 1700-2000. 2. uppl. Stockholm : Prisma, 2008

ISBN: 9789151849874

Hatt, Michael, Klonk, Charlotte, (2006) Art history : a critical introduction to its methods. Manchester : Manchester University Press, 2006

ISBN: 0719069580, 9780719069581, 0719069599, 9780719069598

Holkers, Märta, (2016) De svenska antikviteternas historia : möbler och föremål 1525-1925. [Ny utg.] Stockholm : Bonnier fakta, 2016

ISBN: 9789174246049

Lundahl, Gunilla, (1999) Den vackra nyttan : om hemslöjd i Sverige. Hedemora : Gidlund i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 1999 ;

ISBN: 9178442982, 9789178442980

“Nya vägar till gamla föremål. Tankar kring föremålsforskning och slöjdkunskap”

Nyström, Bengt, Eklund Nyström, Sigrid, (2008) Svenska möbler under femhundra år. Stockholm : Natur & kultur, 2008

ISBN: 9789127355569, 9789127356894

Rivers, Shayne, Umney, Nick, (2003) Conservation of furniture. Oxford, England ; Burlington, MA : Butterworth Heinemann, 2003.

ISBN: 0750609583

Kompletterande litteratur

Böcker

Knutsson, Johan, (2001) Folkliga möbler : tradition och egenart : en stilanalytisk studie av renässans- och barockdrag i den svenska folkliga möbelkonsten. Stockholm : Nordiska museets förl.

ISBN: 9171084789, På omsl. felaktigt ISSN: 1660-5298, 03468585, 16505298

Thornton, Peter, (2000) Authentic decor : the domestic interior 1620-1920. London : Seven Dials, 2000

ISBN: 1841881090

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
HEM1

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
HEM1

                            
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
X
HEM1

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
X
HEM1

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation
X
HEM1

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.