Digitalisering, affärsekologier och affärsmodeller, 6 hp
Digitisation, Business Ecologies and Business Models, 6 credits
TDEI71
Huvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Alf WesteliusStudierektor eller motsvarande
Johan HoltströmUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 34 hRekommenderad självstudietid: 126 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaHuvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1NKursen ges för
- Civilingenjör i industriell ekonomi - internationell
- Civilingenjör i industriell ekonomi
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Industriell ekonomi eller motsvarande
Lärandemål
Kursens övergripande mål är att ge en realistisk totalbild av digitalisering, dess affärsförutsättningar och konsekvenser. Mera specifikt ska ingenjörsstudenterna efter kursen kunna:
- Med affärsekologiska verktyg identifiera och analysera förutsättningar för och konsekvenser av digitalisering.
- Värdera snabbväxande, IT-intensiva företag genom fundamental analys.
- Självständigt och med ett kritiskt förhållningssätt identifiera och reflektera över kopplingar mellan digitaliseringen i samhället och påverkan på samhälle, branschstrukturer, organisationer och individer.
Kursinnehåll
Digitalisering spelar roll. Se på börslistorna. Mycket av förmögenhetstillväxten ligger i nya, snabbväxande, IT-intensiva verksamheter. Hur fungerar de? Hur samspelar de med sin omvärld? Hur värderas de? Vad står de inför för utmaningar? Hur påverkar de oss? I den här kursen lär du dig att se bakom hypen och får verktyg för att självständigt analysera och utvärdera affärsmodeller mot bakgrund av tekniska och affärsmässiga möjligheter, standarder och trender.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen består av föreläsningar, seminarier samt ett större praktikfallsarbete.
Examination
UPG2 | Seminarier | 1 hp | U, G |
UPG1 | Projektarbete med skriftlig rapport | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
KTR1 | Skriftlig dugga | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Johan HoltströmExaminator
Alf WesteliusKurshemsida och andra länkar
http://www.iei.liu.se/indek/utbildning/ekonomiska-informationssystem?l=svUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 34 hRekommenderad självstudietid: 126 h
Kurslitteratur
Artiklar
Kurslitteraturen består av ett urval akademiska artiklar som successivt anpassas till utvecklingen och där kursdeltagarna har möjlighet att påverka artikelurvalet. Exempel på kurslitteratur är följande:- Kap 3, Affärsekologier, ett sätt att förstå sin omvärld i Nils-Göran Olve, Mathias Cöster, Carl-Johan Petri, Einar Iveroth & Alf Westelius (2013) Prissättning: Affärsekologier, affärsmodeller, prismodeller. Lund: Studentlitteratur.
- Understanding 5G: Perspectives on future technological advancements in mobile. GSMA Intelligence, December 2014
- Zott, Christoph & Amit, Raphael, 2013. The business model: A theoretically anchored robust construct for strategic analysis. Strategic Organization, 11(4), pp.403–411.
- Einar Iveroth, Alf Westelius, Carl-Johan Petri, Nils-Göran Olve, Mathias Cöster & Fredrik Nilsson (2013) How to differentiate by price: Proposal for a five-dimensional model, European Management Journal, 31:2, pp 109-123.
- European Central Bank. (2015). Virtual currency schemes - a further analysis. Frankfurt: European Central Bank.
- Westelius, Alf - The Internet and Entrepreneurship : The Entrepreneurial LEGO. Lecture at Macquarie University, 9 Dec 2013. http://www.youtube.com/watch?v=pyWKXWwbwck
- Lundmark. Erik and Alf Westelius (2014) Entrepreneurship as Elixir and Mutagen. Entrepreneurship Theory & Practice, 38:3, 575-600.
- Lundmark, Erik and Alf Westelius (2012) Exploring entrepreneurship as misbehaviour. In special issue Rethinking Misbehavior and Resistance in Organizations, Lucy Taksa & Alison Barnes (eds.) Advances in Industrial and Labor Relations, Vol. 19, 209 - 235, Emerald Group Publishing Limited, ISSN: 0742-6186.
- Leonardi, Paul M.; Huysman, Marlene & Steinfield, Charles (2013). Enterprise Social Media: Definition, History, and Prospects for the Study of Social Technologies in Organizations. Journal of Computer-Mediated Communication, 19.(1), 1-19.
- Levine, Sheen S. and Michael J. Prietula (2013) Open Collaboration for Innovation: Principles and Performance. Organization Science, Published online in Articles in Advance 30 Dec 2013, 1-20.
Övrigt
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Seminarier | 1 hp | U, G |
UPG1 | Projektarbete med skriftlig rapport | 2 hp | U, 3, 4, 5 |
KTR1 | Skriftlig dugga | 3 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Artiklar
Kurslitteraturen består av ett urval akademiska artiklar som successivt anpassas till utvecklingen och där kursdeltagarna har möjlighet att påverka artikelurvalet. Exempel på kurslitteratur är följande:
- Kap 3, Affärsekologier, ett sätt att förstå sin omvärld i Nils-Göran Olve, Mathias Cöster, Carl-Johan Petri, Einar Iveroth & Alf Westelius (2013) Prissättning: Affärsekologier, affärsmodeller, prismodeller. Lund: Studentlitteratur.
- Understanding 5G: Perspectives on future technological advancements in mobile. GSMA Intelligence, December 2014
- Zott, Christoph & Amit, Raphael, 2013. The business model: A theoretically anchored robust construct for strategic analysis. Strategic Organization, 11(4), pp.403–411.
- Einar Iveroth, Alf Westelius, Carl-Johan Petri, Nils-Göran Olve, Mathias Cöster & Fredrik Nilsson (2013) How to differentiate by price: Proposal for a five-dimensional model, European Management Journal, 31:2, pp 109-123.
- European Central Bank. (2015). Virtual currency schemes - a further analysis. Frankfurt: European Central Bank.
- Westelius, Alf - The Internet and Entrepreneurship : The Entrepreneurial LEGO. Lecture at Macquarie University, 9 Dec 2013. http://www.youtube.com/watch?v=pyWKXWwbwck
- Lundmark. Erik and Alf Westelius (2014) Entrepreneurship as Elixir and Mutagen. Entrepreneurship Theory & Practice, 38:3, 575-600.
- Lundmark, Erik and Alf Westelius (2012) Exploring entrepreneurship as misbehaviour. In special issue Rethinking Misbehavior and Resistance in Organizations, Lucy Taksa & Alison Barnes (eds.) Advances in Industrial and Labor Relations, Vol. 19, 209 - 235, Emerald Group Publishing Limited, ISSN: 0742-6186.
- Leonardi, Paul M.; Huysman, Marlene & Steinfield, Charles (2013). Enterprise Social Media: Definition, History, and Prospects for the Study of Social Technologies in Organizations. Journal of Computer-Mediated Communication, 19.(1), 1-19.
- Levine, Sheen S. and Michael J. Prietula (2013) Open Collaboration for Innovation: Principles and Performance. Organization Science, Published online in Articles in Advance 30 Dec 2013, 1-20.
Övrigt
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
|||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
KTR1
UPG1
UPG2
|
||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Diskussioner och projektarbete |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Diskussioner och projektarbete |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
Grundläggande synsätt inom ämnesområdet |
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
|
KTR1
UPG1
UPG2
|
Kritiskt tänkande är en kärnpunkt i kursen |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
X
|
Ansvar, pålitlighet och professionellt uppträdande |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
|||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
|
UPG1
|
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
X
|
|
UPG1
UPG2
|
Centralt i diskussioner av tillämpning |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
X
|
|
KTR1
UPG1
UPG2
|
Centralt i diskussioner av tillämpning |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
X
|
|
UPG1
|
Föremål för analys, inte eget genomförande |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
X
|
|
UPG1
|
Föremål för analys, inte eget genomförande |
|
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.