Entreprenörskap och idéutveckling, 6 hp

Entrepreneurship and Idea Development, 6 credits

TEIO94

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jeanette Engzell, Charlotte Norrman

Studierektor eller motsvarande

Dzamila Bienkowska

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 44 h
Rekommenderad självstudietid: 116 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) 9 (HT 2023) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Protein Science and Technology) 9 (HT 2023) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) 9 (HT 2023) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 9 (HT 2023) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla O/V
6IKEA Högskoleingenjör i kemisk analysteknik 5 (HT 2023) 1, 2 3, 4 Svenska Linköping, Valla V

Huvudområde

Industriell ekonomi

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2F

Särskild information

Får ej ingå i examen samtidigt som TEIO06, TEIO20, TEIO95 eller TEIO98.

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i datateknik
  • Civilingenjörsprogram i informationsteknologi
  • Civilingenjörsprogram i medicinsk teknik
  • Civilingenjörsprogram i mjukvaruteknik
  • Civilingenjörsprogram i maskinteknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Kandidatprogram i innovativ programmering
  • Kandidatprogram i matematik
  • Civilingenjörsprogram i kemisk biologi
  • Civilingenjörsprogram i teknisk biologi
  • Högskoleingenjörsprogram i kemisk analysteknik

Rekommenderade förkunskaper

Åtminstone två års studier på teknisk högskola (120hp). Kursen förutsätter att studenten kan söka och strukturera information självständigt, kommunicera muntligen och skriftligen, planera och utföra ett projektarbete i grupp, göra enklare matematiska beräkningar samt har viss förmåga till kritiskt och kreativt tänkande.

Lärandemål

Kursen syftar till att ge deltagarna kunskaper och förmågor inom områdena entreprenörskap och innovation i tidiga utvecklingsskeden. Fokus ligger på formulering och utveckling av entreprenöriella och innovativa idéer, vilket även inkluderar viss förmåga att göra bedömningar av kommersialiseringspotential. Lärandemålen är att studenten efter genomgången kurs ska:

  • kunna förstå och definiera begreppen innovation och entreprenörskap generellt och utifrån det egna teknik- eller kunskapsområdet,
  • ha en grundläggande kunskap om teorier och verktyg för idéutveckling samt ha en övergripande kunskap om vad som kan ingå i en affärsplaneringsprocess och vad som vanligen ingår i en affärsplan,
  • kunna redogöra för vilken information och vilka analyser som krävs för att verifiera en idé samt ha viss förmåga att bedöma den kommersiella potentialen i en tilltänkt innovativ/entreprenöriell verksamhet,
  • ha viss förmåga att kommunicera ett förslag till en affärsidé skriftligen och muntligen. 

Kursinnehåll

Kursen innehåller tre teman:

  • Entreprenörskap och innovation - Studenten ställs inför olika perspektiv på entreprenörskap och innovation. Här frågar vi oss också vad en entreprenöriell versus en innovativ verksamhet är eller kan vara och i vilka kontexter den kan finnas.
  • Idéutveckling - Processen att gå från idé till affärsmodell. Här ligger fokus på hur man formulerar och utvecklar en idé som man kan bygga en ny- , eller vidareutveckla en befintlig, verksamhet på, hur man kan skydda den och hur man kan vinna insteg på en marknad, vad som krävs för att en verksamhet ska kunna stå på egna ben och hur man kan finansiera en verksamhet.
  • Affärsplanering och kommunikation - Att i muntlig och skriftlig form och i olika format beskriva och muntligt kommunicera idén utifrån relevanta analysmodeller.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen är organiserad i form av föreläsningar, lektioner/workshops, egen inläsning och arbete i grupp. Entreprenörskap är inte bara ämnet för kursen utan även sättet på vilket vi lär och förhåller oss till kursens arbete. De teoretiska föreläsningarna förklarar, tillsammans med litteraturen, begrepp och modeller, vilka sedan tillämpas på en kontext genom grupparbetsuppgiften. Relevans i undervisningen är viktigt och därför strävar vi efter att komma nära verkligheten. Grupparbetet är det viktigaste verktyget för detta och sker därför i form av arbete med så kallade live-cases, där studenterna utvecklar egna (eller andras) idéer som löser behov eller problem i en aktuell bransch. Forskning visar att ett aktivt lärande underlättar och ökar kunskapsinhämtning och för att stödja detta används flera olika lärformer. Kursen förutsätter även att studenterna tar ansvar för sitt eget lärande, både individuellt och i grupp. 

Kursen ges två gånger per år. 

Examination

UPG2Projektarbete i grupp3 hpU, 3, 4, 5
UPG1Individuell/parvis reflektion0.5 hpU, 3, 4, 5
HEM1Hemtentamen2.5 hpU, 3, 4, 5

HEM1 består av en hemtenta som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål på ett teoretiskt plan. De kunskaper som testas under tentan tillämpas sedan praktiskt i grupparbetet.

UPG1 är en individuell eller parvis reflektion där studenten/studenterna, med stöd av forskningslitteratur, reflekterar kring kursens första tema, entreprenörskap och innovation, utifrån det egna teknik-eller kunskapsområdet.

UPG2 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett en idé till ett affärskoncept, vilket avrapporteras skriftligen i form av ett idéPM och en så kallad förstudie. IdéPM bedöms med U/G. Förstudierapporten följer lämpligen samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U,3,4,5. I uppgiften ingår även muntliga presentationer, främst i form av så kallade pitchar.

För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen såsom vissa seminarier och redovisningar. Betyget på kursen som helhet är en sammanvägning av delmomenten och bygger på poängfördelningen i examinationsuppgifterna. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga obligatoriska moment och inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.

Examinator för kurstillfället VT2023 är Jeanette Engzell.

Examinator för kurstillfället HT2023 är Charlotte Norrman. 

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Kurslitteratur

Böcker

  • Frankelius och Norrman, (2013) Uppfinningars betydelse för Sverige
    Vinnova rapport VR 2013:3, Kap 3
  • Frankelius, Norrman & Parment, (2015) Marknadsföring - vetenskap och praktik Lund: Studentlitteratur
    Kompendium inkluderande kapitel 2 och 16.
  • McKinsey, (1998) Från idé till företag. Affärsplanering för framgång. McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.

Artiklar


  • Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Projektarbete i grupp 3 hp U, 3, 4, 5
UPG1 Individuell/parvis reflektion 0.5 hp U, 3, 4, 5
HEM1 Hemtentamen 2.5 hp U, 3, 4, 5

HEM1 består av en hemtenta som säkerställer att varje student har uppnått kursens lärandemål på ett teoretiskt plan. De kunskaper som testas under tentan tillämpas sedan praktiskt i grupparbetet.

UPG1 är en individuell eller parvis reflektion där studenten/studenterna, med stöd av forskningslitteratur, reflekterar kring kursens första tema, entreprenörskap och innovation, utifrån det egna teknik-eller kunskapsområdet.

UPG2 utgörs av ett projektarbete i grupp där studenterna arbetar med att utveckla och utvärdera ett en idé till ett affärskoncept, vilket avrapporteras skriftligen i form av ett idéPM och en så kallad förstudie. IdéPM bedöms med U/G. Förstudierapporten följer lämpligen samma struktur som en traditionell affärsplan och bedöms som U,3,4,5. I uppgiften ingår även muntliga presentationer, främst i form av så kallade pitchar.

För ett godkänt betyg på kursen krävs godkänt resultat på alla delmoment samt närvaro vid obligatoriska undervisningstillfällen såsom vissa seminarier och redovisningar. Betyget på kursen som helhet är en sammanvägning av delmomenten och bygger på poängfördelningen i examinationsuppgifterna. Detaljer i kursens upplägg och genomförande, inklusive beskrivningar av samtliga obligatoriska moment och inlämningsuppgifter, finns redovisade i ett kursPM som delges studenterna i samband med kursstart.

Examinator för kurstillfället VT2023 är Jeanette Engzell.

Examinator för kurstillfället HT2023 är Charlotte Norrman. 

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Böcker

Frankelius och Norrman, (2013) Uppfinningars betydelse för Sverige

Vinnova rapport VR 2013:3, Kap 3

Frankelius, Norrman & Parment, (2015) Marknadsföring - vetenskap och praktik Lund: Studentlitteratur

Kompendium inkluderande kapitel 2 och 16.

McKinsey, (1998) Från idé till företag. Affärsplanering för framgång. McKinsey & Company, Göteborg och Stockholm.

Artiklar

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel, praktikfallsbeskrivningar, mm som anges på kursens hemsida.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG2
HEM1
Ekonomiska beräkningar
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG2
HEM1
Förstå egenskaper hos teknik/produkter i casen
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
X
UPG1
UPG2
HEM1
Värdering av olika perspektiv inom vetenskapligt område; problemformulering, problemlösning inom affärsplanering
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
X
UPG1
UPG2
Informationskompetens -- tillgodogöra sig, värdera och använda insamlad information.
2.3 Systemtänkande
X
X
X
UPG2
HEM1
Systemtänkande och analyserande ingår i affärsplanering
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
X
UPG2
Förutsättningar för att lösa uppgifterna, planering av tid och resurser ingår i affärsplanering.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
UPG2
HEM1
Hur man bemöter potentiella investerare, ansvarsfulla innovationer och hållbar utveckling behandlas
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
X
UPG1
UPG2
Grupputveckling och gruppkontrakt
3.2 Kommunikation
X
X
X
UPG2
Hur man skriver en affärsplan och hur man presenterar en affärsplan för investerare; appliceras i projektarbetet. Presentation av resultat
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
UPG2
Kursen ges på svenska men engelska inslag/begrepp finns med
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
UPG2
HEM1
Affärsplanering i samhällets kontext med juridiska inslag (immaterialrätt) och hållbar utveckling
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
X
UPG1
UPG2
HEM1
Underliggande delar ingår i affärsplanering och förståelse för verksamheters villkor och förutsättningar.
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
UPG2
Identifiera kundbehov och kundsegment 
4.4 Att konstruera produkter och system
X
UPG2
Formulering och utveckling av Omvandla entreprenöriella och innovativa idéer
4.5 Att realisera produkter och system
X
UPG2
Göra bedömningar av kommersialiseringspotential
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.