Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt, 16 hp

Protein Engineering and Project Management, Bachelor Project, 16 credits

TFKE55

Huvudområde

Bioteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Magdalena Svensson

Studierektor eller motsvarande

Magdalena Svensson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 377 h
Rekommenderad självstudietid: 50 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat 6 (VT 2017) 1, 2 1+2, 1+2+3+4 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Bioteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

För tillträde till kursen se LiTH:s generella regelverk för kandidatarbete inom Civilingenjörsprogram i studiehandboken. Därutöver krävs TFKE36 Biokemi 2.

Lärandemål

Ämneskunskaper

Den studerande förväntas

  • systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden speciellt inom protein engineering
  • tillämpa experimentella kunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
  • tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den

Individuella och yrkesmässiga färdigheter

Den studerande förväntas visa förmåga att

  • planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete
  • kunna redogöra för, och förklara allmänna modeller och teorier om organisation, ledning och styrning av projekt.
  • formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
  • söka och värdera vetenskaplig litteratur

Arbeta i grupp och kommunicera

Den studerande förväntas visa förmåga att

  • professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
  • kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
  • kunna använda metoder för planering, strukturering, uppföljning och utvärdering av projekt.
  • förstå nödvändiga förutsättningar för ett konstruktivt samspel mellan ledare och medarbetare i projekt

CDIO ingenjörsmässighet

Den studerande förväntas kunna

  • skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar inom protein engineering området
  • göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter

Kursinnehåll

Fysikalisk-kemiska egenskaper hos proteiner studeras med hjälp av biofysikaliska mätmetoder som t.ex fluorescensspektroskopi och cirkulär dikroism. Specifikt kursinnehåll bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare. Arbetet skall utföras inom huvudområdet för examen.
Kursen innefattar dessutom praktisk tillämpning av centrala begrepp och metoder inom projektledning, t.ex. gruppdynamik, projektplanering, projektledarensroll samt projektstyrning och organisation.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen utgörs av ett av självständigt arbete i projektform där projektet ska planeras, följas upp och redovisas löpande. För varje studerande/grupp av studenter utses en handledare och examinator.
Kursen pågår hela vårterminen.

Examination

UPG2Opposition och auskultation1 hpU, G
UPG1Skriftlig rapport, projektplan, dugga, framläggning15 hpU, G
Den skriftliga redovisningen innebär att manus färdigt för publicering ska föreligga samt ett individuellt reflektionsdokument över genomfört arbete.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Betygsskala

Tvågradig skala, U, G

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Magdalena Svensson

Examinator

Magdalena Svensson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 377 h
Rekommenderad självstudietid: 50 h

Kurslitteratur

Kompletterande litteratur

Böcker

  • Tonnquist, (2010) Projektledning
    Bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Opposition och auskultation 1 hp U, G
UPG1 Skriftlig rapport, projektplan, dugga, framläggning 15 hp U, G
Den skriftliga redovisningen innebär att manus färdigt för publicering ska föreligga samt ett individuellt reflektionsdokument över genomfört arbete.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kompletterande litteratur

Böcker

Tonnquist, (2010) Projektledning

Bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG1
Inom främst biokemi men även matematik
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
UPG1
Projektplanering
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
UPG1
Inom proteinkemisk laborationsteknik  och teori
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG1
Projketplanering och uppföljning
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG1
Planering av experiment
2.3 Systemtänkande
X
UPG1
Planering
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG1
Inom gruppen individuellt ansvar
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
UPG1
Arbeta i 6-8 grupp
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1
Arbeta i 6-8 grupp
3.2 Kommunikation
X
UPG1
Muntlig och skriftlig presentation
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
UPG1
Litteratur på engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
UPG1
Miljömedvetet val av kemikalier, samhällsnytta
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
UPG1
Budgetuppföljning
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
UPG1
Samhällsnytta
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
UPG1
Budget
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG1
Arbets- och försöksplanering
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG1
Laborationsarbete
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
UPG1
Skriftlig vetenskaplig rapport

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.