Protein Engineering med projektledning, kandidatprojekt, 16 hp
Protein Engineering and Project Management, Bachelor Project, 16 credits
TFKE55
Huvudområde
BioteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Magdalena SvenssonStudierektor eller motsvarande
Magdalena SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 377 hRekommenderad självstudietid: 50 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKEB | Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat | 6 (VT 2017) | 1, 2 | 1+2, 1+2+3+4 | Svenska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
BioteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
För tillträde till kursen se LiTH:s generella regelverk för kandidatarbete inom Civilingenjörsprogram i studiehandboken. Därutöver krävs TFKE36 Biokemi 2.Lärandemål
Ämneskunskaper
Den studerande förväntas
- systematiskt integrera sina kunskaper förvärvade under studietiden speciellt inom protein engineering
- tillämpa experimentella kunskaper och ämnesmässiga kunskaper inom huvudområdet
- tillgodogöra sig innehållet i relevant facklitteratur och relatera sitt arbete till den
Individuella och yrkesmässiga färdigheter
Den studerande förväntas visa förmåga att
- planera, genomföra och redovisa ett självständigt arbete
- kunna redogöra för, och förklara allmänna modeller och teorier om organisation, ledning och styrning av projekt.
- formulera frågeställningar samt avgränsa inom givna tidsramar
- söka och värdera vetenskaplig litteratur
Arbeta i grupp och kommunicera
Den studerande förväntas visa förmåga att
- professionellt uttrycka sig skriftligt och muntligt
- kritiskt granska och diskutera ett i tal och i skrift framlagt självständigt arbete
- kunna använda metoder för planering, strukturering, uppföljning och utvärdering av projekt.
- förstå nödvändiga förutsättningar för ett konstruktivt samspel mellan ledare och medarbetare i projekt
CDIO ingenjörsmässighet
Den studerande förväntas kunna
- skapa, analysera och/eller utvärdera tekniska lösningar inom protein engineering området
- göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
Kursinnehåll
Fysikalisk-kemiska egenskaper hos proteiner studeras med hjälp av biofysikaliska mätmetoder som t.ex fluorescensspektroskopi och cirkulär dikroism. Specifikt kursinnehåll bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare. Arbetet skall utföras inom huvudområdet för examen.
Kursen innefattar dessutom praktisk tillämpning av centrala begrepp och metoder inom projektledning, t.ex. gruppdynamik, projektplanering, projektledarensroll samt projektstyrning och organisation.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen utgörs av ett av självständigt arbete i projektform där projektet ska planeras, följas upp och redovisas löpande. För varje studerande/grupp av studenter utses en handledare och examinator.
Kursen pågår hela vårterminen.
Examination
UPG2 | Opposition och auskultation | 1 hp | U, G |
UPG1 | Skriftlig rapport, projektplan, dugga, framläggning | 15 hp | U, G |
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Betygsskala
Tvågradig skala, U, GÖvrig information
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Magdalena SvenssonExaminator
Magdalena SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 377 hRekommenderad självstudietid: 50 h
Kurslitteratur
Kompletterande litteratur
Böcker
- Tonnquist, (2010) Projektledning
Bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Opposition och auskultation | 1 hp | U, G |
UPG1 | Skriftlig rapport, projektplan, dugga, framläggning | 15 hp | U, G |
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kompletterande litteratur
Böcker
Bestäms individuellt för varje grupp i samråd med examinator och handledare.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG1
|
Inom främst biokemi men även matematik |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG1
|
Projektplanering |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
UPG1
|
Inom proteinkemisk laborationsteknik och teori |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
|
X
|
UPG1
|
Projketplanering och uppföljning |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
|
X
|
UPG1
|
Planering av experiment |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
X
|
UPG1
|
Planering |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
UPG1
|
Inom gruppen individuellt ansvar |
|
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
X
|
UPG1
|
Arbeta i 6-8 grupp |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
UPG1
|
Arbeta i 6-8 grupp |
|
3.2 Kommunikation |
|
|
X
|
UPG1
|
Muntlig och skriftlig presentation |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
UPG1
|
Litteratur på engelska |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
X
|
UPG1
|
Miljömedvetet val av kemikalier, samhällsnytta |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
X
|
UPG1
|
Budgetuppföljning |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
X
|
UPG1
|
Samhällsnytta |
|
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
X
|
UPG1
|
Budget |
|
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG1
|
Arbets- och försöksplanering |
|
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG1
|
Laborationsarbete |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
X
|
UPG1
|
Skriftlig vetenskaplig rapport |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.