Projektkurs i kemisk biologi, 6 hp
Project Course, Chemical Biology, 6 credits
TFKE60
Huvudområde
Bioteknik Kemisk biologiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Lars-Göran MårtenssonStudierektor eller motsvarande
Magdalena SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 31 hRekommenderad självstudietid: 129 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKEB | Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat | 5 (HT 2020) | 1, 2 | 1+2+3, 1 | Engelska | Linköping, Valla | O |
6KKEB | Kemisk biologi, kandidatprogram | 5 (HT 2020) | 1, 2 | 1+2+3, 1 | Engelska | Linköping, Valla | O |
6MPRO | Protein Science, masterprogram (Extern) | 1 (HT 2020) | 1, 2 | 1+2+3, 1 | Engelska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
Bioteknik, Kemisk biologiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Masterprogram i Protein Science
- Civilingenjörsprogram i kemisk biologi
- Kandidatprogram i kemisk biologi
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Biokemi 2Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna:
- planera och experimentellt genomföra ett projekt i genteknik
- planera och experimentellt genomföra ett projekt inom proteinkarakterisering
- planera och genomföra ett större laborativt projekt i grupp med olika individuella roller
- förstå och utvärdera experimentella mätningar genom kritiskt granskande av vetenskaplig litteratur och tillgängliga experimentella data.
Den studerande har också tillägnat sig omfattande praktisk erfarenhet av molekylärbiologisk och biomätteknisk metodik.
Kursinnehåll
Den experimentella delen bygger på tidigare erhållen kunskap i kurserna Biokemi 1& 2. Huvuddelen av kursen är laborativ och ger inblick i moderna experimentella tekniker inom molekylärbiologi och biomätteknik.
Undervisnings- och arbetsformer
Kursen sträcker sig över hela terminen och ska läsas parallellt med kurserna TFKE38 Genteknik och TFKE37 Biomätteknik under Ht1. Kursen innehåller två projektuppgifter, ett inom proteinkarakterisering (UPG1) och ett individuellt inom genteknik (UPG2). Projektuppgifterna kan vara av både laborativ och teoretisk karaktär med både självständiga och styrda moment som ger förtrogenhet med biokemisk experimentell metodik. Projektuppgifterna redovisas skriftligt för varje projektdel. I laborationskursen (LAB1) genomförs ett projektarbete inom molekylärbiologi i grupp med individuella roller. Laborationskursen redovisas både skriftlig och muntligt.
Observera att kurserna TFKE37, TFKE38 och TFKE60 inte tillhör något specifikt schemablock under Ht1, dock delar dessa kurser på blocken 1+2+3 under Ht1. Detta innebär att dessa kurser är svåra att kombinera med andra kurser.
Examination
UPG2 | Individuell projektuppgift inom genteknik | 1.5 hp | U, G |
UPG1 | Projektuppgift inom proteinkarakterisering | 1.5 hp | U, G |
LAB1 | Projektlaboration inom molekylärbiologi | 3 hp | U, G |
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Betygsskala
Tvågradig skala, äldre version, U, GÖvrig information
Påbyggnadskurser
Proteinkemi samt Protein engineering
Om undervisnings- och examinationsspråk
Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:
- Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
- Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska.
- Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
Övrigt
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Magdalena SvenssonExaminator
Lars-Göran MårtenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 31 hRekommenderad självstudietid: 129 h
Kurslitteratur
Övrigt
Laborationskompendier från institutionen, reviews inom ämnet samt vetenskapliga artiklar.
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Individuell projektuppgift inom genteknik | 1.5 hp | U, G |
UPG1 | Projektuppgift inom proteinkarakterisering | 1.5 hp | U, G |
LAB1 | Projektlaboration inom molekylärbiologi | 3 hp | U, G |
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Kursplan
För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus.
Riktlinjer rörande examination och examinator
Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer.
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.
För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.
Regler för omprov
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592.
Plagiering
Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).
Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Övrigt
Laborationskompendier från institutionen, reviews inom ämnet samt vetenskapliga artiklar.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
Grundläggande kunskaper i biokemi och molekylärbiologi |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
Grundläggande kunskaper i biokemi, molekylärbiologi och biofysikaliska mätmetoder |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
fördjupade kunskaper inom molekylärbiologiska tekniker och biofysikaliska mätmetoder |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
UPG2
|
fördjupade kunskaper inom molekylärbiologiska tekniker som används inom forskning såsom DNA assembly tekniker |
|
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG2
|
molekylärbiologiska tekniker som används inom forskning såsom DNA assembly tekniker |
|
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
|
LAB1
|
Planering av projektuppgift i genteknik |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
LAB1
|
Planering av projektuppgift i genteknik |
|
2.3 Systemtänkande |
|
X
|
|
UPG2
|
Förståelse för prokaryota system |
|
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
|
|||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
|
LAB1
|
Arbete i grupp med gruppkontraktsdiskussion för ansvarstagande för projektet |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
|
Arbete i grupp med gruppkontraktsdiskussion för ansvarstagande för projektet |
|
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
|
kontinuerliga möten inom gruppen för planering, erhållna resultat på olika digitala medier för åtkomst av alla inom gruppen |
|
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
X
|
X
|
LAB1
UPG1
|
5-10% utbytesstudenter och med gruppindelning så att det inom alla grupper blir engelska som språket man kommunicerar med. |
|
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
X
|
|
LAB1
|
Konstruktion av olika rekombinanta varianter |
|
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
LAB1
|
Genomförande av molekylärbiologiska projekt |
|
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
X
|
|
LAB1
UPG2
|
muntlig och skriftlig redovisning molekylärbiologiska projekt. |
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.