Biosensorteknik, 6 hp

Biosensor Technology, 6 credits

TFTB34

Huvudområde

Teknisk biologi Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Wing Cheung Mak

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 56 h
Rekommenderad självstudietid: 104 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKEB Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Protein Science and Technology) 8 (VT 2018) 1 2 Engelska Linköping, Valla O
6CTBI Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) 8 (VT 2018) 1 2 Engelska Linköping, Valla O

Huvudområde

Teknisk biologi, Medicinsk teknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
  • Civilingenjör i teknisk biologi

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Molekyl- och ytfysik (kan läsas parallellt), Biokemi, Mikrobiologi med immunologi

Lärandemål

Kursen ska ge insikter i den komplexitet som det innebär att kombinera biologiska material såsom enzymer, antikroppar och DNA med optisk, elektrokemiska och andra givare för att tillhandhålla system som är praktiska och enkel att använda. För att integrera denna kunskap och att införa betydelsen av immaterialrättsligt skydd, kommer eleverna att delta i praktiska klasser och ett grupparbete på patenttvister i slutet av kursen.
Det övergripande målet med kursen är att ge studenten en ingående förståelse av grunderna för och tillämpningar av biosensorteknologi tillsammans med en förmåga att uppskatta dess nuvarande och framtida påverkan på samhället.
Efter kursen ska studenten kunna:

  • designa och konstruera en enkel biosensor,
  • använda biosensorer i laboratoriet
  • förklara hur biosensorer är konstruerade och tillverkade
  • visa hur biosensorer kan användas för att lösa verkliga analytiska problem
  • reflektera över patentering och kommersialisering av en biosensor

    Kursinnehåll

    Kursen kommer att ge en kortfattad översikt av biosensor teknologi och dess tillämpning i vården, livsmedelssäkerhet, miljöövervakning och säkerhet. Fokus för föreläsningarna ligger på design, konstruktion och tillverkning av biosensorer, samt översikt över de vanliga och nya material och komponenter som används. För att integrera denna kunskap och att föra in betydelsen av immaterialrättsligt skydd, kommer föreläsningar och samt ett grupparbete studera några central biosensorpatent och exempel på patenttvister.
    Praktiska övningar kommer att fokusera på enzymelektroder, bioaffinitetsövervakning med hjälp av BIAcore och ett studiebesök vid tryckerier för biosensorproduktion i Norrköping.
    Grupprojektet ska studera ett rättsfall rörande patenttvister och avslutas med en fingerad domstolsrättgång.
    Kursen avslutas med bedömning av möjliga kommersialiseringsvägar, etiska frågor och framtidsutsikter.
    Alltså: Introduktion till biosensorer, tillämpningar av biosensorer, givare och sensorsystem, bioreceptors och deras immobilisering, syntetiska receptorer och nanomaterial för biosensorer, konstruktionsparametrar katalytiska biosensorer, design av affinitetsbiosensorer, mikrofluidik och arrayer, glukosbiosensorer för diabetes, ytplasmonresonans för bioaffinitetsövervakning, elektroniska näsor och tungor, patentering och rättstvister inom området biosensorer, kommersialisera av biosensorer, etik och framtidsutsikter.

    Undervisnings- och arbetsformer

    Kursen ges i form av föreläsningar, praktiska övningar och ett grupparbete.

    Examination

    LAB1Laborationer1 hpU, G
    UPG1Projektuppgift1 hpU, G
    TEN2Muntlig eller skriftlig tentamen4 hpU, 3, 4, 5
    Den skriftliga tentamen testar studentens förmåga att förstå olika biosensorsteknologier och koncept samt deras praktiska tillämpning och kommersialisering. Under laborationerna(de praktiska övningarna) förväntas studenten konstruera och använda enzymelektroder för glukosmätning och att förstå hur man använder BIAcore-systemet för bioaffinitetsövervakning. Studiebesöket kommer att användas för att bedömma observationsförmåga och nyfikenhet. Grupparbetet kommer att testa studentens förmåga att arbeta i ett team för att analysera en viss biosensorteknologin i detalj, samt förmåga att presentera tekniska och kommersiella argument och att individuellt reflektera över resultatet.

    Betygsskala

    Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

    Övrig information

    Om undervisningsspråk

    Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".

    • Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
    • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
    • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. 

    Övrigt

    Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

    Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

    Institution

    Institutionen för fysik, kemi och biologi

    Studierektor eller motsvarande

    Magnus Boman

    Examinator

    Wing Cheung Mak

    Kurshemsida och andra länkar

    http://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/tftb34

    Undervisningstid

    Preliminär schemalagd tid: 56 h
    Rekommenderad självstudietid: 104 h

    Kurslitteratur

    YouTube Video: Biosensors: An Introduction by Anthony Turner: http://www.youtube.com/watch?v=KChAkSAizCw Turner, A.P.F. (2013). Biosensors: sense and sensibility. Chemical Society Reviews 42 (8), 3184-3196. OPEN ACCESS: http://xlink.rsc.org/?doi=C3CS35528D Newman, J.D. and Turner, A.P.F. (2005). Home blood glucose biosensors: a commercial perspective. Biosensors and Bioelectronics 20, 2435-2453. (available online in LiU) Handbook of Biosensors and Biochips; Robert S. Marks, Christopher R. Lowe, David C. Cullen, Howard H. Weetall, Isao Karube, (2007) Wiley (available as e-book in LiU) Chemical sensors and biosensors; Brian R. Eggins (2002) Wiley (available in LiU library) US Patent: 5,436,161 - Matrix coating for sensing surfaces capable of selective biomolecular interactions, to be used in biosensor systems. Biacore AB.: http://www.google.com/patents/US5436161?dq=Patent+US+5,436,161&hl=en&sa=X&ei=HSf5UZjuLYLPtAbzm4GQDg&ved=0CDQQ6AEwAA Reviews and articles in the Elsevier journal Biosensors and Bioelectronics (available online in LiU): www.elsevier.com/locate/bios Biosensors and Bioelectronics Centre website: www.ifm.liu.se/biosensors PDF files of lectures and accompanying material.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
LAB1 Laborationer 1 hp U, G
UPG1 Projektuppgift 1 hp U, G
TEN2 Muntlig eller skriftlig tentamen 4 hp U, 3, 4, 5
Den skriftliga tentamen testar studentens förmåga att förstå olika biosensorsteknologier och koncept samt deras praktiska tillämpning och kommersialisering. Under laborationerna(de praktiska övningarna) förväntas studenten konstruera och använda enzymelektroder för glukosmätning och att förstå hur man använder BIAcore-systemet för bioaffinitetsövervakning. Studiebesöket kommer att användas för att bedömma observationsförmåga och nyfikenhet. Grupparbetet kommer att testa studentens förmåga att arbeta i ett team för att analysera en viss biosensorteknologin i detalj, samt förmåga att presentera tekniska och kommersiella argument och att individuellt reflektera över resultatet.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

YouTube Video: Biosensors: An Introduction by Anthony Turner: http://www.youtube.com/watch?v=KChAkSAizCw Turner, A.P.F. (2013). Biosensors: sense and sensibility. Chemical Society Reviews 42 (8), 3184-3196. OPEN ACCESS: http://xlink.rsc.org/?doi=C3CS35528D Newman, J.D. and Turner, A.P.F. (2005). Home blood glucose biosensors: a commercial perspective. Biosensors and Bioelectronics 20, 2435-2453. (available online in LiU) Handbook of Biosensors and Biochips; Robert S. Marks, Christopher R. Lowe, David C. Cullen, Howard H. Weetall, Isao Karube, (2007) Wiley (available as e-book in LiU) Chemical sensors and biosensors; Brian R. Eggins (2002) Wiley (available in LiU library) US Patent: 5,436,161 - Matrix coating for sensing surfaces capable of selective biomolecular interactions, to be used in biosensor systems. Biacore AB.: http://www.google.com/patents/US5436161?dq=Patent+US+5,436,161&hl=en&sa=X&ei=HSf5UZjuLYLPtAbzm4GQDg&ved=0CDQQ6AEwAA Reviews and articles in the Elsevier journal Biosensors and Bioelectronics (available online in LiU): www.elsevier.com/locate/bios Biosensors and Bioelectronics Centre website: www.ifm.liu.se/biosensors PDF files of lectures and accompanying material.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
LAB1
TEN2
UPG1

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
LAB1
TEN2
UPG1

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
LAB1
TEN2
UPG1

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
UPG1

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
LAB1

                            
2.3 Systemtänkande
X

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
UPG1
Projektrapport och muntlig redovisning.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
LAB1
UPG1
Laborationer och mindre projektarbete i grupp.
3.2 Kommunikation
X
LAB1
UPG1
Laborationsrapport. Projektrapport och muntlig redovisning.
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
LAB1
TEN2
UPG1
Skriftlig tentamen, rapporter och presentationer på engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
TEN2
UPG1
Projektrapport och muntlig redovisning.
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X

                            
4.4 Att konstruera produkter och system
X

                            
4.5 Att realisera produkter och system
X

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.