Ytor och gränsskikt, 6 hp
Surfaces and Interfaces, 6 credits
TFYA47
Huvudområde
Teknisk biologi Teknisk fysik FysikUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Thomas EderthStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Tillgänglig för utbytesstudenter
JaKursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CKEB | Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat (Industriell bioteknik och produktion) | 9 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | V |
6CMED | Civilingenjör i medicinsk teknik | 7 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | V |
6CMED | Civilingenjör i medicinsk teknik (Medicintekniska material) | 7 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | O |
6CTBI | Civilingenjör i teknisk biologi (Industriell bioteknik och produktion) | 9 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | V |
6CTBI | Civilingenjör i teknisk biologi (Sensorer och material i biomedicin) | 7 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska/Engelska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
Teknisk biologi, Teknisk fysik, FysikUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Civilingenjör i medicinsk teknik
- Civilingenjör i teknisk biologi
- Civilingenjör i kemisk biologi - med valbar utgång till naturvetenskaplig kandidat
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Grundläggande kunskaper i flervariabelanalys, matematisk statistik, klassisk fysik, allmän kemi, fysikalisk kemi och kvantmekanik.
Lärandemål
Kursen avser att ge grundläggande kunskap om ytors uppbyggnad, struktur och fysikalisk-kemiska egenskaper, samt kunskaper om fasta ytors gränsskikt mot organiska material och vätskor. Kursen täcker ytor av hårda material (metaller, dielektrika), mjuka ytor (polymera material och molekylära filmer), fria vätskeytor och deras gränsskikt, samt kolloidala system. Kursen introducerar även analytiska metoder för studier av ytor, gränsskikt och tunna filmer. Efter kursen skall studenten kunna:
- Förstå och beskriva egenskaper hos fria vätskeytor, såsom ytspänning, kapillaritet, vätning och spridning.
- Förstå och beskriva elektriska ytfenomen som ytladdning, ytpotential, elektriskt dubbelskikt, samt grundläggande elektrokemiska begrepp.
- Förstå och beskriva amfifila molekylers fasuppförande och aggregering i lösning och på ytor.
- Redogöra för intermolekylära krafter och ytkrafter.
- Redogöra för de vanligaste kristallstrukerna hos fasta material samt förstå uppkomsten av ytor med olika geometriska arrangemang och packningstäthet.
- Redogöra för mekanismer som styr adsorption samt bildandet av överlagerstrukturer på kristallina ytor, samt kunna klassificera sådana övelagerstrukturer.
- Redogöra för utseende och egenskaper hos vanligt förekommande adsorptionsisotermer, samt tillämpa dessa isotermer.
- Redogöra för uppbyggnad och principer hos vanliga metoder och instrument för analys av ytor och tunna filmer, samt redogöra för och tolka den information som kan erhållas med sådana instrument.
- Redogöra för olika metoder för ytmodifiering och tillverkning av tunna organiska skikt på ytor, särskilt självorganiserande monolager.
Kursinnehåll
Ytfaser, ytenergi och ytspänning, ytöverskott. Egenskaper hos fria vätskeytor, kapillaritet, Laplace och Kelvins ekvationer. Vätning, kontaktvinklar, Youngs ekvation. Ytladdning, elektriskt dubbellager, Zeta-potential. Amfifila molekylers aggregering och fasbeteende, lipidsystem. Adsorption till vätskeytor, Gibbs isoterm. Krafter och interaktioner mellan ytor och molekylära system. Kolloider och kolloidal stabilitet. Molekylära filmers struktur och egenskaper, preparationsmetoder, termodynamiskt-kinetiskt kontrollerade processer, ytmodifiering, självorganiserande ytskikt.
Hårda material och ytor, struktur hos ytor, ytkemisk bindning, fysisorption, kemisorption. Adsorption, adsorptionskinetik och isotermer, reaktioner på ytor.
Metoder för analys av ytor och gränsskikt.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner och laborationer.
Examination
LAB1 | Laborationskurs | 1.5 hp | U, G |
TEN2 | Skriftlig tentamen | 4.5 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Ytvetenskap, Biosensorteknik, Mikrosystem och nanobiologi, Biomedicinska material.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för fysik, kemi och biologiStudierektor eller motsvarande
Magnus BomanExaminator
Thomas EderthKurshemsida och andra länkar
https://www.ifm.liu.se/edu/coursescms/tfya47/Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kurslitteratur
Attard & Barnes, "Surfaces", Oxford University Press 1998. Barnes & Gentle, "Interfacial science", 2nd ed., Oxford University Press 2011.Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
LAB1 | Laborationskurs | 1.5 hp | U, G |
TEN2 | Skriftlig tentamen | 4.5 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
TEN2
|
U: Ytkemi, ytfysik, A: Analys, statistik, klassisk fysik, allmän kemi och fysikalisk kemi och kvantmekanik |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
LAB1
TEN2
|
Tekniska tillämpningar |
|
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
|
LAB1
TEN2
|
U: Ytkemi och ytkemiska tillämpningar |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
LAB1
TEN2
|
Problemlösning på laborationer |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
X
|
LAB1
TEN2
|
Eget arbete med nya begrepp, Laborationer |
|
2.3 Systemtänkande |
X
|
|
|
Tillämpningar på tekniska system |
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
|
X
|
Problemlösning, laborationer |
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
|
|
|||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
X
|
Laborationer i grupp |
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
Laborationsrapport |
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
Laborationsrapport på engelska, engelsk kurslitteratur |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
|
|
Grundvetenskaper som redskap för att förstå och lösa problem inom miljö, klimat etc |
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
|
|
|
|||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.