Ingenjörsprojekt, 6 hp

Engineering Project, 6 credits

TFYY51

Huvudområde

Elektroteknik Teknisk fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Urban Forsberg

Studierektor eller motsvarande

Magnus Boman

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 108 h
Rekommenderad självstudietid: 52 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CMED Civilingenjör i medicinsk teknik 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 1 (HT 2022) 1, 2 4, 3 Svenska Linköping O

Huvudområde

Elektroteknik, Teknisk fysik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjörsprogram i medicinsk teknik

Lärandemål

Kursen ska introducera ingenjörsmässiga frågeställningar och arbetsmetoder, speciellt modeller för projektarbete och projektledning. Genom projektet ska studenten få inblick i ett relevant kunskapsområde.
Efter kursen ska studenten kunna:

  • exemplifiera ingenjörens yrkessroll i samhället
  • översiktligt förklara utvecklingen av teknik och redskap som bidragit till en varaktig utveckling inom olika typer av teknologi
  • åskådliggöra arbetsformen som företag har för att utveckla sin verksamhet för ett effektivare tillvaratagande av resurser
  • kunna redovisa ett projekt skriftligt och muntligt.
  • utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
  • planera ett projektarbete utifrån en given kravspecifikation och dokumentera detta i projekt- och tidplaner
  • söka upp och tillägna sig för projektet relevanta kunskaper
  • aktivt medverka i en fungerande projektgrupp

 

Kursinnehåll

Föreläsningar relaterade till projektarbetet: information om CDIO-initiativet, kursidé, projektmodellen LIPS, informationssökning, arbete i grupp och gruppdynamik. Muntlig och skriftlig kommunikation. Föreläsningar relaterade till ingenjörens yrkesroll och arbetsmetoder: Ingenjörshistoria, ingenjörens roll i samhället, karriärexempel med inbjudna alumner.

Projektarbetet: Tekniskt innehåll beroende på typ av projekt. Arbete enligt projektmodellen LIPS. Skrivande av projektplan, tidplan och mötesprotokoll. Informationssökning. Dokumentation av projektresultat. Muntlig och skriftlig presentation av projektresultat. Efterstudie.

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen ingår föreläsningar samt ett projektarbete. Föreläsningarna har två huvudsyften. Dels att ge kunskaper relaterade till projektarbete (projektmodell, gruppdynamik, och informationssökning) dels att ge studenterna en inblick i sin kommande yrkesroll bl a genom inbjudna gästföreläsare. Till föreläsningen om informationssökning ingår ett övningstillfälle i biblioteket. Projektarbetet dokumenteras i en skriftlig rapport samt redovisas muntligt. Dokumentationen granskas ur både saklig och språklig synvinkel. Kursen avslutas med en projektkonferens där projektgrupperna redovisar sina projekt för övriga projektgrupper.
Kursen pågår hela höstterminen.

Examination

UPG2Projektarbete4.5 hpU, G
UPG1Seminarieserie1.5 hpU, G
För godkänt betyg på UPG1 krävs minst 75% närvaro på föreläsningar samt närvaro på projektkonferensen.
UPG1 vidgar studenternas insyn i ingenjörsmässigt arbete samt informationssökning, muntlig presentation och projektmodeller.
UPG2 testar studentens förmåga att följa en projektmodell och arbeta i grupp, informationssökning, dokumentation samt skriftlig och muntlig presentation.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Kurslitteratur

Böcker

  • T. Svensson, C. Krysander, Projektmodellen LIPS ver 1.2
    Bokakademin

Kompendier

  • Kravspecifikation för respektive projekt

Övrigt

  • Kursdirektiv

Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG2 Projektarbete 4.5 hp U, G
UPG1 Seminarieserie 1.5 hp U, G
För godkänt betyg på UPG1 krävs minst 75% närvaro på föreläsningar samt närvaro på projektkonferensen.
UPG1 vidgar studenternas insyn i ingenjörsmässigt arbete samt informationssökning, muntlig presentation och projektmodeller.
UPG2 testar studentens förmåga att följa en projektmodell och arbeta i grupp, informationssökning, dokumentation samt skriftlig och muntlig presentation.
På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Böcker

T. Svensson, C. Krysander, Projektmodellen LIPS ver 1.2

Bokakademin

Kompendier

Kravspecifikation för respektive projekt

Övrigt

Kursdirektiv

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Matematik och fysik från gymnasiet krävs. Allmänna behörighetskrav för kursen gäller.
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
UPG1
UPG2
Experimentell problemlösning, rapport
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
Experiment i labmiljö
2.3 Systemtänkande
X
UPG2
Här tänker jag mig att man driver ett projekt från en kravspecifkation med delar  och sätter ihop i ett störres sammanhang, en slutlig produkt.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
UPG1
UPG2
Här arbetar man i grupper av 5-6 personer. Varje grupp har olika roller såsom projektledare, dokumentansvarig mm.
3.2 Kommunikation
X
X
X
UPG1
UPG2
Muntlig presentation sker vid ett flertal tillfälle med handledare och någon gång mot beställare, skriftlig rapport lämnas in i slutet.
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
Viss litteratur på engelska och även under vissa år så är handledarna engelsktalande. Förknskapskrav av engelska från gymnasiet är ett krav.
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
UPG1
Gästföreläsningar exemplifierar ingenjörens yrkesroll i samhället. Närvaro krävs vid föreläsningar (uppg1).
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
UPG2
Jobba mot beställare efter en given kravspecifikation och efter givna tidsramar. Tidsramen omsätts i kostnad.
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
UPG2
Starta och driva projekt
4.4 Att konstruera produkter och system
X
UPG2
Projektarbete enligt given modell. Vissa projekt ska konstruera en produkt (mjukvaruprogram etc) och vissa ska bygga ihop större stystem (otpisk gasmätning)
4.5 Att realisera produkter och system
X
UPG2
Projektarbete enligt given modell
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
Här tänker jag att vissa projekt ser till hushållning av energi (effektiva ljuskällor).
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
Ekonomiska villkor för utveckling
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
Bedrivs i viss del i forskningsmiljö och där viss koppling finns till pågående forskning vid LiU.
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
Vissa projekt har nära forskningsanknytning och alla projekt får ses som ett utvecklingsprojket, om än i en mycket enkel modell. De samhälleliga behoven är stor i många projekt, om än i en förenklad modell.
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
UPG1
UPG2
projektet är i sig ett utvecklingsprojekt som drivs från början till slut. Arbetet redovisas för beställare och för studentgrupp.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.