Industriell symbios, 6 hp

Industrial Symbiosis, 6 credits

TKMJ38

Huvudområde

Energi- och miljöteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Mats Eklund, Murat Mirata

Studierektor eller motsvarande

Niclas Svensson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 49 h
Rekommenderad självstudietid: 111 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management 7 (HT 2017) 1 1 Engelska Linköping, Valla V
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management (Hållbart företagande) 7 (HT 2017) 1 1 Engelska Linköping, Valla V
6CEMM Civilingenjör i energi - miljö - management (Systemverktyg för hållbar utveckling) 7 (HT 2017) 1 1 Engelska Linköping, Valla O

Huvudområde

Energi- och miljöteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i energi - miljö - management

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Industriell ekologi för ökad resurseffektivitet

Lärandemål

Efter slutförd kurs skall studenten kunna:

  • Definiera de viktigaste koncepten i industriell symbios
  • visa på översiktlig förståelse av grunderna för de tekniska, socio-ekonomiska och lednings-förutsättningar som finns för utvecklandet av industriell symbios
  • förklara och diskutera olika strategier för att sprida industriell symbios
  • Analysera och kommunicera hur industriell symbios kan användas ur ett affärsperspektiv
  • Samla in och behandla relevant information kring utvecklingen av industriell symbios i ett industriområde
  • Synliggöra, kartlägga och analysera biproduktutbyten och infrastruktursamarbeten mellan olika företag i ett industriområde

Kursinnehåll

Den här kursen handlar om de möjligheter som kan finnas i att koppla samman ett företag med andra företag eller aktörer i närområdet. Geografisk närhet är en dimension som ofta blir förbisedd när det gäller utvecklingen av ett företags aktiviteter och kan ses som ett komplement till styrning av leverantörskedjor. En definition av Industriell symbios lyder som följer; “Studies of processes where materials, water, energy and information are transferred between companies with geographic proximity aiming at developing their activities and relations”.

Kursen kommer genom användandet av fallstudier och teorier att introducera konceptet industriell symbios och hur den kan implementeras i en affärskontext. Kursen kommer mer specifikt behandla hur företag kan resurseffektivisera och spara resurser genom att samarbeta med andra företag. Studenten kommer att lära sig om huvudkoncept och teorier inom området för att sedan applicera den inhämtade kunskapen på ett industriområde för att lära sig mer om de praktiska dimensionerna av ett industriell symbios angreppsätt. Dessa praktiska lärdomar kommer sedan att användas i en webbaserad portal kring industriell symbios.

Kursinnehåll; biproduktsutbyte och infrastruktursamarbete, synliggörande av industriell symbios, att planera och underlätta implementering av industriell symbios, fallstudieanalys, eco-industrial parks, Industriell symbios miljöprestanda, sociala, politiska och strategiska dimensioner av industriell symbios och erfarenheter från stödprogram för utvecklingen av industriell symbios

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, workshops, litteraturseminarie samt ett projektarbete som utförs i grupp.

Examination

UPG1Godkänd projektuppgift samt litteraturseminarie3 hpU, G
TEN1En skriftlig tentamen3 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser: Miljösystemanalytiska verktyg, Hållbar stadsutveckling

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Niclas Svensson

Examinator

Mats Eklund, Murat Mirata

Kurshemsida och andra länkar

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 49 h
Rekommenderad självstudietid: 111 h

Kurslitteratur

Regional Resource Synergies for Sustainable Development in Heavy Industrial Areas: An Overview of Opportunities and Experiences. 2007. Centre of Excellence in Cleaner Production Curtin University of Technology. Kompletterande material på kurshemsida.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Godkänd projektuppgift samt litteraturseminarie 3 hp U, G
TEN1 En skriftlig tentamen 3 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Regional Resource Synergies for Sustainable Development in Heavy Industrial Areas: An Overview of Opportunities and Experiences. 2007. Centre of Excellence in Cleaner Production Curtin University of Technology. Kompletterande material på kurshemsida.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
UPG1
Industriell Symbios
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
TEN1
UPG1

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG1

                            
2.3 Systemtänkande
X
TEN1
UPG1

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG1

                            
3.2 Kommunikation
X
UPG1

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
TEN1
UPG1
Kursens huvudområde
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
TEN1
UPG1
Kursens huvudområde
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
TEN1
UPG1

                            
4.4 Att konstruera produkter och system
X
TEN1
UPG1

                            
4.5 Att realisera produkter och system
X
TEN1
UPG1

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
TEN1
UPG1

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
TEN1
UPG1

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
TEN1
UPG1

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.