Konstruktionsmetodik och produktutveckling, 6 hp

Mechanical Design Methodology and Product Development, 6 credits

TMKA02

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Detterfelt

Studierektor eller motsvarande

Mikael Axin

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 76 h
Rekommenderad självstudietid: 84 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CMMM Civilingenjör i maskinteknik 4 (VT 2020) 1, 2 3, 2 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Maskinteknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i maskinteknik

Rekommenderade förkunskaper

Grundläggande kunskaper i konstruktionsmaterial, mekanik, hållfasthetslära, fysik, termodynamik, strömningslära, CAD, och produktionsteknik.
 

Lärandemål

Kursen är en introducerande kurs till produktutveckling och framför allt konstruktionsmetodik inriktad på i huvudsak maskintekniska problemställningar. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna:

  • angripa enklare tekniska problem på ett systematiskt sätt med hjälp av generell konstruktionsmetodik från krav via konceptval och layout till färdig fysisk prototyp.
  • beskriva och förklara en maskinteknisk konstruktionsprocess.
  • redogöra för begreppen funktion, teknisk princip, och teknisk lösning/medel.
  • beskriva och förklara existerande tekniska system/produkter i termer av ovanstående.
  • göra en enkel rimlighetsbedömning och dimensionering av en teknisk lösning i förhållande till krav och randvillkor genom att tillämpa tidigare förvärvade kunskaper i mekanik, hållfasthetslära, termodynamik och strömningslära.
  • ta fram korrekta tillverkningsunderlag (ritningar) från CAD-modeller.
  • i en mindre grupp genomföra samt muntligt redovisa konstruktionsuppgifter där ovanstående teoretiska kursmål tillämpas.
  • redogöra för några grundläggande konstruktionsprinciper för hållbar och miljövänlig utveckling.

 

Kursinnehåll

  • Produktutveckling
  • Konstruktionsprocessen och konstruktörens roll
  • Typer av konstruktionsproblem
  • Grupparbete och projektplanering
  • Problemanalys och kravspecifikation
  • Konceptgenerering inklusive funktionsanalys och lösningsgenerering
  • Konceptutvärdering och konceptval
  • Layoutkonstruktion
  • Detaljkonstruktion och ritningar
  • DFM (Design for Manufacturing)
  • DFE (Design for the Environment)
  • Rapportskrivning och muntlig redovisning
     

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen pågår hela vårterminen och är organiserad i en föreläsningsserie och ett två obligatoriska projektuppgifter. Föreläsningsserien, med tyngdpunkt under första läsperioden, introducerar och förklarar delarna i konstruktionsmetodiken ur ett teoretiskt perspektiv. Den första teoretiska delen examineras genom en kontrollskrivning. Konstruktionsuppgifterna genomförs praktiskt i mindre grupper om ca 4-5 studenter parallellt med föreläsningarna. En projektuppgift är fokuserad på konceptgenerering och relativt öppen vad gäller val av lösningar. Denna uppgift ska resultera i en mycket enkel demonstrationsprototyp. Den andra uppgiften har fokus på omkonstruktion av ett existerande koncept och ska gå hela vägen till en funktionell prototyp. Prototypen ska tillverkas med hjälp av IEI:s mekaniska verkstad. Därmed innefattar uppgiften också layout- och detaljkonstruktion samt framtagning av tillverkningsunderlag som är viktiga moment vid konstruktionsarbete. Den första uppgiften ska redovisas i en rapport där framtagningsprocessen och lösningens tekniska egenskaper ska redogöras för. Den andra uppgiften redovisas genom inlämningar under projektets gång samt en avslutande muntlig redovisning.
 

Examination

KTR1Dugga teorinnehåll1 hpU, G
PRA2Projektuppgift detaljkonstruktion3 hpU, G
PRA1Projektuppgift och konceptgenerering2 hpU, G

På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd. 

Betygsskala

Tvågradig skala, äldre version, U, G

Övrig information

Påbyggnadskurser

TMMT31 - Kandidatarbete i Maskinteknik
TMMI68 - CAD och ritteknik
TMPM05 - Projektkurs avancerad - Konstruktionsteknik och produktutveckling
TKMJ32 - Integrerad produkt- och tjänsteutveckling

Institution

Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

Studierektor eller motsvarande

Mikael Axin

Examinator

Jonas Detterfelt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 76 h
Rekommenderad självstudietid: 84 h

Kurslitteratur

Kompendier

  • Liedholm, Ulf, Systematisk konceptutveckling
     LIU-IKP-R-1077, Linköping University, 1999 (tillgängligt via Lisam).

Övrigt

  • Eventuell övrig kurslitteratur görs tillgänglig via Lisam.

Kod Benämning Omfattning Betygsskala
KTR1 Dugga teorinnehåll 1 hp U, G
PRA2 Projektuppgift detaljkonstruktion 3 hp U, G
PRA1 Projektuppgift och konceptgenerering 2 hp U, G

På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd. 

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kompendier

Liedholm, Ulf, Systematisk konceptutveckling

 LIU-IKP-R-1077, Linköping University, 1999 (tillgängligt via Lisam).

Övrigt

Eventuell övrig kurslitteratur görs tillgänglig via Lisam.

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
PRA1
PRA2
A: Ideala gaslagen
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
KTR1
PRA1
PRA2
I: Konstruktionsoptimering U: Topologioptimeriing, O-ringstätningar, Ritteknik, A: Eulers knäckfall, Tillverkningsteknik, Energiberäkningar, Hållfasthetslära, Mekanik mm
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
KTR1
PRA1
PRA2
U, A: Konstruktionsmetodik, konceptframtagning, layoutkonstruktion, detaljkonstruktion, CAD
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
PRA1
U, A: Lösningsgenerering och utvärdering av tekniska principlösningar
2.3 Systemtänkande
X
X
PRA1
U, A: Teknisk systemtetori (Transformationssystem, F/M-träd)
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
PRA1
U: Kreativ problemlösning
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
I: Ingenjörsetik
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
PRA1
PRA2
I: Gruppdynamik A: Grupparbeten
3.2 Kommunikation
X
PRA1
PRA2
A: Muntlig presentation (PRA2) och skriftlig reflektion (PRA1)
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
PRA1
PRA2

                            
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
PRA1
PRA2

                            
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
PRA1
PRA2

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
X
X
PRA1
PRA2

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.