Geoteknik, 6 hp
Soil Mechanics, 6 credits
TNBI71
Huvudområde
ByggteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Anders JägrydStudierektor eller motsvarande
Dag HaugumUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 58 hRekommenderad självstudietid: 102 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6IBYG | Högskoleingenjör i byggnadsteknik | 3 (HT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
ByggteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Högskoleingenjör i byggnadsteknik
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Byggnadsmekanik och hållfasthetslära.Lärandemål
I ämnet geoteknik behandlas jordars tekniska egenskaper. De tekniska
egenskaperna används för bestämning av metoder för grundläggning av
byggnader, vägar och ledningar och slänters stabilitet. Geotekniska
kunskaper behövs dessutom vid rening av förorenad jord.
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
- Beskriva Geoteknikens betydelse i byggprocessen.
- Översiktligt återge och beskriva tekniska egenskaper för de vanligaste jordarterna utifrån hur de bildats, se kursinnehåll.
- Översiktligt återge och beskriva jordens komponenter, jordens makro- och mikrostruktur och i vilka former vatten uppträder i jord.
- Namnge och beskriva olika grundläggningsmetoder i jord.
- Namnge, beskriva och redovisa vanliga metoder för grundundersökning av jord.
- Beskriva några metoder för bestämning av en jords tekniska egenskaper.
- Förklara och exemplifiera begreppen effektivspänning, skjuvhållfasthet, bärighet och bärförmåga, sättningar och jordtryck.
- Utföra dimensionsberäkningar för grundplattor och bedöma resultatens rimlighet.
- Beskriva och tillämpa en metod för analys av släntstabilitet i jord.
- Klassificera jordarter.
- Planera en grundundersökning och tolka resultatet av undersökningen.
- Utnyttja resultaten av dimensioneringsberäkningar för bedömning av grundläggningsmetod.
Kursinnehåll
Jordarters egenskaper utifrån hur de bildats. Härvid särskiljs jordarter bildade under och efter senaste istiden. Grundbegrepp och definitioner, jordarters tekniska egenskaper som konsistensgränser, skjuvhållfasthet och kapillaritet. Klassificering av jordarter utifrån kornstorleksfördelning, tjälfarlighet och skjuvhållfasthet. Grundundersökningsmetoder som sonderingsborrningar och störd och ostörd provtagning. Tolkning av grundundersökningar och upprättande av en jordlagerprofil. Beräkning av sättningar, bärighet och jordtryck för dimensionering av grundkonstruktioner. Beräkning av aktivt och passivt jordtryck. Släntstabilite i jord.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av teoretiska genomgångar,ett mindre grupparbete och lektioner. Grupparbetet inleds med en grundundersökning i fält av de geotekniska förhållandena inom ett område. Prover tas och utnyttjas till laboratoriebestämningar av jordarternas tekniska egenskaper. Vid förekomst av lämpligt objekt ingår studiebesök på byggarbetsplats
Examination
UPG2 | Ett mindre projektarbete | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Väg- och trafikteknik, Vatten- och avloppsteknik, Betong- och geokonstruktion. Grundläggningsteknik
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för teknik och naturvetenskapStudierektor eller motsvarande
Dag HaugumExaminator
Anders JägrydKurshemsida och andra länkar
http://www2.itn.liu.se/utbildning/kurs/index.html?coursecode=TNBI17Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 58 hRekommenderad självstudietid: 102 h
Kurslitteratur
Kompletterande litteratur
Böcker
- Bengt Langesten, Geotekniska Grundbegrepp
Kompendier
- Anders Jägryd, Kurskompendium i Geoteknik
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
UPG2 | Ett mindre projektarbete | 2 hp | U, G |
TEN1 | En skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kompletterande litteratur
Böcker
Kompendier
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
||
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
||
2.3 Systemtänkande |
X
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
TEN1
UPG2
|
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
X
|
X
|
|
TEN1
UPG2
|
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
X
|
UPG2
|
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
UPG2
|
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
|
|
|||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
X
|
|
UPG2
|
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
|
|
|||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.