Vetenskaplig metodik inom logistik, 2 hp

Scientific Methodology in Logistics, 2 credits

TNG042

Huvudområde

Logistik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Anna Fredriksson

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 16 h
Rekommenderad självstudietid: 37 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6KFTL Flygtransport och logistik, kandidatprogram 6 (VT 2020) 1 4 Svenska Norrköping, Norrköping O
6KLOG Samhällets logistik, kandidatprogram 6 (VT 2020) 1 4 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Logistik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Flygtransport och logistik, kandidatprogram
  • Samhällets logistik, kandidatprogram

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

  • redogöra för de huvudsakliga begreppen och arbetsmetoderna för vetenskapligt arbete
  • ha kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod
  • kunna kritisera vetenskapliga arbeten
  • kunna söka och kritiskt granska informationskällor
  • kunna utvärdera kontexten i vilken logistiksystemet studeras

Kursinnehåll

Föreläsningarna kommer att bland annat behandla:

  • Vetenskapligt arbetssätt, källkritik, rapportstruktur
  • Litteratursökning, referensram och teoretisk bakgrund
  • Fallstudiemetodik
  • Optimeringsmetodik
  • Simuleringsmetodik

    Undervisnings- och arbetsformer

    Undervisning sker i föreläsningsform. Kursen bör läsas i anslutning till kandidatuppsatsen - gärna som en inledning till projektet, tanken är att den inlämningsuppgift enligt vilken kursen examineras är ett utkast på metodkapitel till kandidatuppsatsen, därför ska man helst försöka ha klart med exjobbet så tidigt som möjligt under kursens gång.

    Examination

    UPG1Inlämningsuppgifter2 hpU, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

    Betygsskala

    Tvågradig skala, äldre version, U, G

    Övrig information

    Om undervisnings- och examinationsspråk

    Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

    • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
    • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
    • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

    Övrigt

    Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

    Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

    Institution

    Institutionen för teknik och naturvetenskap

    Studierektor eller motsvarande

    Erik Bergfeldt

    Examinator

    Anna Fredriksson

    Undervisningstid

    Preliminär schemalagd tid: 16 h
    Rekommenderad självstudietid: 37 h
  • Kod Benämning Omfattning Betygsskala
    UPG1 Inlämningsuppgifter 2 hp U, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd.

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

    När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Regler för omprov

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
    3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Det finns ingen kurslitteratur tillgänglig på studieinfo för den här kursen.
    I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
    I U A Moduler Kommentar
    1. ÄMNESKUNSKAPER
    1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    
                                
    1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
    X
    X
    Mål: ha kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod. I och U: i och med att målet är att ha kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod, introduceras för vilka olika ämnesområden olika metoder är mer eller mindre lämpliga, samt vad det innebär att använda dom.
    1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    X
    Mål: ha kunskap om kvalitativ och kvantitativ metod. I och med att de ska skriva sin planeringsrapport så måste de delivs använda sina kunskaper från tidigare ämnen.
    1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    X
    X
    UPG1
    Studenterna ska skriva början till sin planeringsrapport där någon metod eller verktyg ska användas
    1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
    
                                
    2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
    2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
    UPG1
    Mål: kunna utvärdera kontexten i vilken logistiksystemet studeras. En del i planeringsrapporten är att kunna problematisera och exemplifiera det som man ska studera och för att göra detta måste man förstå samhälleliga villkor.
    2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
    
                                
    2.3 Systemtänkande
    X
    X
    X
    UPG1
    Mål: kunna utvärdera kontexten i vilken logistiksystemet studeras, I och U: Det introduceras och tas upp på föreläsningar och seminarie. A: studenterna förväntas presentera sitt studerade system i rapporten.
    2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
    X
    X
    X
    Mål: kunna kritisera vetenskapliga arbeten och kunna söka och kritiskt granska informationskällor. Detta är en färdighet som vi introducerar, undervisar och använder i kursen.
    2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
    X
    X
    UPG1
    Studenterna arbetar två och två. Vidare ska man reflektera kring de etiska aspekterna som kommer av att göra ett examensarbete.
    3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
    3.1 Arbete i grupp
    X
    UPG1
    Planeringsrapporten görs i grupper om två studenter.
    3.2 Kommunikation
    X
    X
    X
    UPG1
    Planeringsrapporten skrivs och diskuteras på ett seminarium
    3.3 Kommunikation på främmande språk
    
                                
    4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    X
    UPG1
    Mål: kunna utvärdera kontexten i vilken logistiksystemet studeras. En del i planeringsrapporten är att kunna problematisera och exemplifiera det som man ska studera och för att göra detta måste man förstå samhälleliga villkor.
    4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
    X
    UPG1
    Mål: kunna utvärdera kontexten i vilken logistiksystemet studeras. En del i planeringsrapporten är att kunna problematisera och exemplifiera det som man ska studera och för att göra detta måste man förstå företags och affärsmässiga villkor.
    4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
    X
    X
    Systemsynsätt är ett av de vetenskapliga synsätt som introduceras och undervisas på i kursen.
    4.4 Att konstruera produkter och system
    X
    X
    Systemsynsätt är ett av de vetenskapliga synsätt som introduceras och undervisas på i kursen.
    4.5 Att realisera produkter och system
    
                                
    4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
    
                                
    5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
    X
    X
    X
    UPG1
    Detta är en del som ska vara med i det examensarbete man skriver.
    5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
    
                                
    5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
    X
    X
    X
    UPG1
    eftersom studenternas inlämning är en planering av deras examensarbete är det en naturlig del i kursen.
    5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
    
                                
    5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
    X
    X
    UPG1
    Studenterna påbörjar detta i och med det seminarie vi har under kursens gång där man får läsa varandras planeringsrapporter och gemensamt med examinator identifera förbättringspotentialer.

    Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

    Det finns inga filer att visa.