Transportekonomi, 6 hp

Transport Economics, 6 credits

TNK113

Huvudområde

Logistik Transportsystem

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Pernilla Ivehammar

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 46 h
Rekommenderad självstudietid: 114 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle 3 (HT 2017) 2 1 Svenska Norrköping O

Huvudområde

Logistik, Transportsystem

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Industriell ekonomi och Transportsystem.

Lärandemål

Kursen syftar till att belysa betydelsen av transportkostnader och andra ekonomiska förutsättningar för transportsystemets funktion, samt att tydliggöra transportsystemets betydelse för övriga samhället.

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • Redogöra för grundläggande mikroekonomi inklusive marknadsformerna fullständig konkurrens och monopol samt grunderna inom välfärdsteori.
  • Utreda hur olika transportslags kostnadsstruktur påverkar den optimala utformningen av transportsystemet.
  • Redogöra för principerna för samhällsekonomiskt optimal prissättning samt hur detta kan tillämpas på olika transportslag.
  • Redogöra för principerna för samhällsekonomiskt baserad investeringsbedömning samt att kunna tillämpa dessa i praktisk kostnads-nyttoanalys av transportsystemförändringar
  • Redogöra för transportsystemets effekter för ekonomisk utveckling samt för lokalisering av ekonomiska aktiviteter.

 

Kursinnehåll

Kursen behandlar ett antal delvis överlappande områden:

Grundläggande mikroekonomi och välfärdsteori
Här studeras hur resursfördelningen via prisbildningen fungerar i en marknadsekonomi under marknadsformerna fullständig konkurrens och monopol. Dessutom vilka förhållanden på en marknad som leder till effektiv resursfördelning.

Kostnadsanalys
Transportkostnader, inklusive användarkostnader i form av tid och miljökostnader, påverkar individers och företags agerande och strategival. Dessutom spelar dessa kostnader stor roll för utformningen av optimala transportsystem vilket gör förståelsen av transportkostnaders betydelse och struktur till en viktig del av förståelsen av transportsystemet.

Optimal prissättning
Optimal prissättning är en naturlig förlängning av kostnadsanalysen och utgör en nödvändig del av ett samhällsekonomiskt effektivt transportsystem. Här undersöks generella prissättningsprinciper samt tillämpningar för olika trafikslag under olika förutsättningar.

Investeringar i transportinfrastruktur
Ett effektivt transportsystem kräver en välfungerande infrastruktur. Kursen kommer därför behandla principer för investeringsbedömning via kostnads-nyttoanalys som syftar till effektiv användande av samhällets resurser genom att identifiera samhällsekonomiskt lönsamma projekt samt prioritera mellan dem.

Planering och reglering av transportsystem
Kursen kommer även att behandla planering av transportsystem och effekten av olika typer av regleringar. Exempelvis kommer samhällsekonomiskt effektiv utformning av kollektivtrafiksystem i termer av linjeläggning, trafikutbud och prissättning diskuteras.

Transportsystemets betydelse för ekonomisk utveckling
Ett undermåligt transportsystem sätter begränsningar för den ekonomiska utvecklingen samtidigt som ett välfungerande system under vissa förutsättningar kan stimulera ekonomisk aktivitet. Infrastrukturen spelar dessutom en stor roll för var människor väljer att bosätta sig samt för lokalisering av ekonomiska aktiviteter.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, handledningar samt gruppdiskussioner.

Examination

UPG1Inlämningsuppgifter2 hpU, G
TEN1Skriftlig tentamen4 hpU, 3, 4, 5

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Examinator

Pernilla Ivehammar

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 46 h
Rekommenderad självstudietid: 114 h

Kurslitteratur

Kompletterande litteratur

Böcker

  • Prentice, Barry E., Prokop, Darren, (2016) Concepts of transportation economics
    ISBN: 9789814656160, 981465616X
    Singapore ; Hackensack, NJ : World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd., [2016]
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG1 Inlämningsuppgifter 2 hp U, G
TEN1 Skriftlig tentamen 4 hp U, 3, 4, 5

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Andra examinationsformer

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kompletterande litteratur

Böcker

Prentice, Barry E., Prokop, Darren, (2016) Concepts of transportation economics

ISBN: 9789814656160, 981465616X

Singapore ; Hackensack, NJ : World Scientific Publishing Co. Pte. Ltd., [2016]

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen

                            
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning

                            
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande

                            
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande

                            
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande

                            
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp

                            
3.2 Kommunikation

                            
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling

                            
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor

                            
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system

                            
4.4 Att konstruera produkter och system

                            
4.5 Att realisera produkter och system

                            
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.