Logistik och hållbar utveckling, 6 hp

Logistics and Sustainable Development, 6 credits

TNSL15

Huvudområde

Logistik Transportsystem

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Martin Waldemarsson

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 30 h
Rekommenderad självstudietid: 130 h
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort/Campus VOF
6CKTS Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle 9 (HT 2020) 2 3 Svenska Norrköping, Norrköping V
6KFTL Flygtransport och logistik, kandidatprogram 5 (HT 2020) 2 3 Svenska Norrköping, Norrköping O
6KLOG Samhällets logistik, kandidatprogram 5 (HT 2020) 2 3 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Logistik, Transportsystem

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i flygtransport och logistik
  • Kandidatprogram i samhällets logistik
  • Civilingenjör i kommunikation, transport och samhälle

Särskild information

Får ej ingå i examen samtidigt som TETS36.

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

Grunder i industriell ekonomi och logistik, samt kunskaper i matematisk modellering med AMPL.

Lärandemål

Efter genomgången kurs skall studenten kunna:

  • visa förståelse för logistikens viktiga roll i en hållbar utveckling samt kunna redogöra för den historiskt sett ohållbara utvecklingen av våra logistiksystem och försörjningskedjor.
  • visa insikt kring hur ökade krav på hållbarhet kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system.
  • visa förståelse för de hinder och drivkrafter som kan påverka ett företags logistikarbete i dess strävan efter en hållbar verksamhet.
  • visa kännedom om metoder och verktyg för att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan.
  • visa förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet.
  • visa kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan, samt förståelse för att olika åtgärder är lämpliga i olika situationer.
  • visa kunskap om verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system.
  • visa på en medvetenhet kring samband mellan olika logistiska beslut och dess påverkan på en organisations ekonomiska, miljömässiga samt sociala uthållighet.

Kursinnehåll

En förståelse för nuläget skapas genom att utifrån en historisk tillbakablick beskriva logistiska trender och statistik m.m. för logistikområdet, samt visa hur den föränderliga omvärlden påverkar logistiksystemet och dess hållbarhet. Försörjningskedjornas och logistiksystemets miljöpåverkan gås igenom. Möjligheter och svårigheter med att beräkna en organisations ekonomiska, miljömässiga samt sociala uthållighet behandlas. Olika metoder för att förändra transporternas miljöpåverkan gås igenom, både med avseende på befintligt transportbehov och genom att med hjälp av logistiska lösningar ändra transportbehovet.

Undervisnings- och arbetsformer

Föreläsningarna behandlar i huvudsak de teoretiska avsnitten. Vid laborationen belyses praktiska problemställningar.

Examination

UPG4Projektarbete2 hpU, G
UPG5Inlämningsuppgifter3 hpU, 3, 4, 5
LAB2Laboration1 hpU, G

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Påbyggnadskurser:
Fördjupningskurser inom logistik och inom miljöteknik.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är Svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska. 
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska eller engelska. 
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för teknik och naturvetenskap

Studierektor eller motsvarande

Erik Bergfeldt

Examinator

Martin Waldemarsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 30 h
Rekommenderad självstudietid: 130 h

Kurslitteratur

Kompletterande litteratur

Böcker

  • McKinnon, Alan C., Browne, Michael, Whiteing, Anthony E., (2012) Green logistics. [Elektronisk resurs] : improving the environmental sustainability of logistics, second edition
    ISBN: 9780749466251, 9780749466268
    London ; Philadelphia : Kogan Page, 2012
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPG4 Projektarbete 2 hp U, G
UPG5 Inlämningsuppgifter 3 hp U, 3, 4, 5
LAB2 Laboration 1 hp U, G

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  3. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  4. Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

För obligatoriska moment gäller att: Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

För samtliga examinationsmoment gäller att: Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. (I enlighet med LiU-riktlinjerna http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Kompletterande litteratur

Böcker

McKinnon, Alan C., Browne, Michael, Whiteing, Anthony E., (2012) Green logistics. [Elektronisk resurs] : improving the environmental sustainability of logistics, second edition

ISBN: 9780749466251, 9780749466268

London ; Philadelphia : Kogan Page, 2012

I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB2
UPG4
UPG5
Envariabelanalys, statistik (A).
Grunder i optimering och linjärprogrammering med AMPL (A, E: LAB2).
En miljöorientering ges med koppling till den historiskt sett ohållbara utvecklingen av våra logistiksystem och försörjningskedjor i syfte att skapa förståelse för logistikens viktiga roll i en hållbar utveckling (I, U, A, E: UPG4; UPG5).
I kursen problematiseras begreppen Energi, Exergi och Entropi, Kraft, Effekt och Arbete genom att relatera till ett övergripande systemperspektiv på människans och planetens energisystem (I, U, A, E: UPG5).
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB2
UPG4
UPG5
Kursen förutsätter att studenten har en grundläggande förståelse för tekniska och logistiska system i dess förmåga att anskaffa råvaror och resurser, producera varor och tjänster, samt distribuera det som efterfrågas till kund och konsument (A).
Begreppet hållbar utveckling (i form av ekonomisk, miljömässig och social uthållighet) problematiseras i dess logistiska sammanhang med koppling till försörjningskedjans olika värdeskapande steg i såväl ett historiskt och nutida, som framtida perspektiv (I, U, A, E: UPG4; UPG5, LAB2).
Logistiksystemens behov av energi problematiseras i ett historiskt, nutida, samt framtida perspektiv i syfte att relatera till dess miljömässiga fotavtryck och utsläpp av växthusgaser (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2).
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
LAB2
UPG4
UPG5
Studenten ska få utökad förståelse för uppbyggnaden av våra logistiska system genom att bland annat kunna mäta och bedöma dess effektivitet i relation till såväl monetära som miljömässiga resursanspråk (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2).
Studenten ges kännedom om metoder och verktyg för att beräkna logistiksystemets miljöpåverkan (I, U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2).
Begrepp som miljölogistik, cirkulära flöden och livscykelanalys diskuteras ur ett företagsperspektiv samt som medel för att jämföra olika logistiklösningars miljöbelastning (I, U, A, E: UPG4).
Koppling mellan transportsamarbete i olika dimensioner och minskad miljöbelastning (U, A, E: LAB2).
Hållbara djurtransporter: Transport av livsmedel är en stor del av Sveriges transporter.  Vid transporter av djur uppstår många intressanta såväl logistiska, som etiska frågeställningar. (U)
Perspektiv på hur citylogistik kan stödja tanken på den hållbara staden (U, A, E: UPG5)
Den sociala aspekten av hållbara logistiksystem (U, A, E: UPG5).
Utökade kunskaper i optimering och linjärprogrammering med AMPL (U, A, E: LAB2).
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen

                            
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete

                            
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
LAB2
UPG4
UPG5
Logistiksystem, produkter, varor och tjänster problematiseras ur ett hållbarhetsperspektiv U, A, E: UPG4; UPG5; LAB2)
Färdigheter i analys och optimering (A, E: LAB2)
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
UPG4
UPG5
Problembaserat lärande appliceras i projektuppgift (A, E: UPG4) samt för att finna svar på inlämningsuppgifter (A, E: UPG5).
2.3 Systemtänkande
X
X
LAB2
UPG5
Studenten behöver kombinera förmågan att gräva i detaljer och finna svar på sakfrågor med behovet av att zooma ut och se det analyserade problemet/fenomenet ur ett vidare och större (globalt) systemperspektiv. (U, A, E: UPG4, UPG5)
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
UPG4
UPG5
Hållbarhetens orsaks-verkanssamband problematiseras i relation till olika logistiska beslut som kan tas (U, A, E: UPG4, UPG5).
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
Hållbara djurtransporter: Vid transporter av djur uppstår många intressanta såväl logistiska, som etiska frågeställningar. (U)
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
UPG4
En projektuppgift genomförs i grupper om max 5 studenter.
3.2 Kommunikation
X
UPG4
UPG5
Projektuppgiften presenteras muntligt inför kursens deltagare. 15 minuter per grupp. En annan grupp är opponent på varje presentation. (A, E: UPG4)
Skriftlig kommunikation i form av rapport på projektarbete (A, E: UPG4) och inlämningsuppgifter (A, E: UPG5
3.3 Kommunikation på främmande språk

                            
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
X
X
LAB2
UPG4
UPG5
insikt kring hur ökade krav på hållbarhet kan komma att påverka den framtida utformningen av logistiska system
förståelse för hur logistiska beslut kan påverka miljön och det sociala ansvarstagandet
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
X
X
UPG4
UPG5
förståelse för de hinder och drivkrafter som kan påverka ett företags logistikarbete i dess strävan efter en hållbar verksamhet
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
X
X
UPG4
UPG5
kunskap om olika åtgärder för att minska logistiksystemets miljöpåverkan, samt förståelse för att olika åtgärder är lämpliga i olika situationer
4.4 Att konstruera produkter och system
X
X
X
LAB2
UPG5
kunskap om verktyg för att integrera miljöaspekten, och till viss del även den sociala aspekten, vid utformning av logistiska system
4.5 Att realisera produkter och system
X
X
X
UPG4
En produkt/vara/tjänst analyseras och kartläggs, i termer av dess kapitalbehov och ekologiska fotavtryck genom utsläpp av växthusgaser, i syfte att skapa medvetenhet kring samband mellan olika logistiska beslut och dess påverkan på en organisations ekonomiska och miljömässiga uthållighet.
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling

                            
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling

                            
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

                            

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.