Produktionssystemets planering och ekonomi, 6 hp
Production System Planning and Management, 6 credits
TPPE91
Huvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Mathias HenningssonStudierektor eller motsvarande
Fredrik PerssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CMMM | Civilingenjör i maskinteknik | 6 (VT 2017) | 1 | 2 | Svenska | Linköping, Valla | O |
Huvudområde
Industriell ekonomiUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Civilingenjör i maskinteknik
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Grundläggande kunskaper i industriell ekonomi, optimeringslära, sannolikhetsteori och statistik.Lärandemål
Efter fullgjord kurs skall studenten
- ha insikt i relationerna mellan produktionssystemet och industriföretagets övriga funktioner
- ha kännedom om de viktigaste affärsprocesserna i tillverkande företag
ha förståelse för vikten av samarbete mellan funktioner i företaget (interna försörjningskedjor) och mellan flera företag (externa försörjningskedjor) - ha kännedom om produktionsekonomins grunder, och insikt om ekonomiska frågeställningar rörande industriell produktion och dess koppling till affärsstrategi
- kunna redogöra för olika produktionssystem och deras layoututformning, samt kunna identifiera kritiska faktorer vid utformning av produktionssystem
- ha kännedom om olika sätt att organisera materialförsörjning och distribution
- kunna redogöra för material- och produktionsstyrning på lång och kort sikt och dess ingående metoder, från sälj- och verksamhetsplanering, via huvudplanering, materialplanering till detaljplanering och uppföljning
- ha grundläggande kunskaper om Lean production
- kunna redogöra för och använda de vanligaste metoderna för lagerstyrning
- kunna redogöra för viktiga faktorer vid köpa/tillverka-beslut och beslut om outsourcing
- ha kunskap om olika sätt att mäta flödes- respektive resurseffektivitet och förståelse för hur dessa relaterar till varandra
- ha en grundläggande kunskap i metodik för att analysera flöden och processer i ett förbättringssyfte
Kursinnehåll
Produktionsekonomins grunder, viktiga begrepp och kategorisering av företag. Utveckla och konstruera produktsystem för effektiv produktion baserat på grundläggande affärsstrategi. Produktionssystem, Sälj- och verksamhetsplanering, Huvudplanering och materialplanering, Detaljplanering, Lagerstyrning, Affärsprocesser, Ekonomiska nyckeltal, Principer för distribution, Principer för Lean production, Inköp och distribution i det tillverkande företaget.
Köpa/tillverka-beslut samt grunderna för outsourcing.
Undervisnings- och arbetsformer
Föreläsningar som dels introducerar teoretiska avsnitt, och dels knyter ihop kursens olika delar. Lektionerna koncentrerar sig på räkneövningar kopplade till de mest centrala kursavsnitten. Ett övergripande praktikfall löper genom kursen, där olika infallsvinklar presenteras och diskuteras vid seminarier. Ett antal inlämningsuppgifter på olika delar av praktikfallet genomförs och ligger till grund för examinationsmomentet projektuppgift
Examination
PRA2 | Projektuppgift | 2 hp | U, G |
TEN2 | Skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Betygsskala
Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5Övrig information
Påbyggnadskurser: Produktionsstrategier, Produktionslogistik, Grundläggande logistik, Offensiv kvalitetsutveckling, vilka i sin tur ger möjlighet att läsa fördjupningskurser inom produktionsledning, logistik och kvalitetsutveckling.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för ekonomisk och industriell utvecklingStudierektor eller motsvarande
Fredrik PerssonExaminator
Mathias HenningssonKurshemsida och andra länkar
Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 48 hRekommenderad självstudietid: 112 h
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
PRA2 | Projektuppgift | 2 hp | U, G |
TEN2 | Skriftlig tentamen | 4 hp | U, 3, 4, 5 |
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
TEN2
|
Analys (en och flera variabler), algebra, optimeringslära, matematisk statistik |
|
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Industriell ekonomi |
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
X
|
X
|
|
TEN2
|
Produktionsekonomi |
|
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
PRA2
|
Arbete med ett genomgående case i kursen |
|
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
X
|
X
|
X
|
PRA2
TEN2
|
Prognoser, planering och produktionsutformning. Använda kunskaper från opt och matstat för att lösa tex lagerstyrningsproblem |
|
2.3 Systemtänkande |
|
|
|
|||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
|
Hushållning av industriföretagets resurser |
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
X
|
PRA2
|
Kritiskt tänkande |
|
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
|
X
|
|||
3.2 Kommunikation |
|
|
|
|||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
|
|||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
X
|
X
|
PRA2
|
Historiska och aktuella frågeställningar, hushållning med industriföretagets resurser. |
|
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
X
|
X
|
|
PRA2
TEN2
|
Målformulering, strategier, planering |
|
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
X
|
|
PRA2
|
Industriföretaget som system |
|
4.4 Att konstruera produkter och system |
X
|
|
|
Produktion och planeringssystem |
||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
|
|
|||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
|
|
|
|||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.