Konstruktion med mikrodatorer, projektkurs, 8 hp
Microcomputer, Project Laboratory, 8 credits
TSEA29
Huvudområde
Datateknik ElektroteknikUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Tomas SvenssonStudierektor eller motsvarande
Tomas SvenssonUndervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 194 hRekommenderad självstudietid: 19 h
Kursen ges för | Termin | Period | Block | Språk | Ort/Campus | VOF | |
---|---|---|---|---|---|---|---|
6CDDD | Civilingenjör i datateknik | 5 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | O |
6CITE | Civilingenjör i informationsteknologi | 7 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | V |
6IDAT | Högskoleingenjör i datateknik (Inbyggda system) | 5 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | V |
6IDAT | Högskoleingenjör i datateknik (Programvara) | 5 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | V |
6IELK | Högskoleingenjör i elektronik | 5 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | V |
6IELK | Högskoleingenjör i elektronik (Inbyggda system) | 5 (HT 2017) | 1, 2 | 3, - | Svenska | Linköping, Valla | V |
Huvudområde
Datateknik, ElektroteknikUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G2XKursen ges för
- Civilingenjör i datateknik
- Högskoleingenjör i datateknik
- Högskoleingenjör i elektronik
- Civilingenjör i informationsteknologi
Särskild information
Y-studenter får ej läsa denna kurs. Hänvisas istället till TSEA27.
Förkunskapskrav
OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.
Rekommenderade förkunskaper
Grundläggande kunskaper i digitalteknik, elektronik och datorteknik. Kunskaper i C/C++ programmering. Grundläggande kunskaper om processprogrammering och operativsystem.Lärandemål
Kursen avser att ge praktiska kunskaper och färdigheter vad gäller användningen av mikroprocessorer i digitala system. Kursen ska ge erfarenheter av praktisk elektronikkonstruktion både på det tekniska och på det administrativa planet. Detta innebär att den ger kunskaper och förståelse för en mängd områden. Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna:
- konstruera en datorstyrd apparat
- analysera och strukturera digitaltekniska problem
- använda metoder för strukturerad konstruktion av komplexa digitala system
- formulera en kravspecifikation utifrån ett projektdirektiv
- tillämpa kunskaper från tidigare kurser
- söka upp och tillägna sig kompletterande kunskaper
- utföra ett projektarbete enligt en projektmodell
- planera ett projektarbete och dokumentera detta i projekt- och tidplaner
- följa upp och modifiera projekt- och tidplaner
- aktivt medverka till en väl fungerande projektgrupp
- ta initiativ och finna kreativa lösningar
- redovisa resultatet av ett projektarbete muntligt och skriftligt
- använda moderna utvecklingshjälpmedel för hårdvarukonstruktion och programmering av mikroprocessorer, samt känna till dessa systems möjligheter och begränsningar
- utföra felsökning i digitala system med hjälp av moderna mätinstrument
- reflektera över ett utfört projektarbete och föreslå förbättringar
Resultatet av projektarbetet ska:
- Hålla hög teknisk kvalité och baseras på moderna kunskaper och konstruktionsmetoder för digitala system.
- Dokumenteras i form av projekt- och tidplan, krav- och designspecifikation samt i en teknisk rapport
- Presenteras muntligt
- Demonstreras
- Följas upp i en efterstudie
Kursinnehåll
I projektet konstrueras både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Föreläsningar och projektarbete ska ge kunskaper inom områdena:
- Projektarbete: problemformulering, planer, roller, organisation, specifikationer, projektdokument, rapportering, informationssökning, projektmodellen LIPS, dokumentation av konstruktion, muntlig presentation.
- Systemteori: specifikation, modellering, strukturering, konstruktion, partitionering, hierarkier, implementeringsmetoder, hårdvara - mjukvara, felsökningsmetodik.
- Programmering: Realtidsprogrammering. Programmering i assembler och C/C++.
Undervisnings- och arbetsformer
Projektarbetet sker i en grupp om ca 6 studenter. Varje grupp väljer en av ett antal föreslagna konstruktionsuppgifter. Projektarbetet innebär konstruktion av både hårdvara och mjukvara, från kravspecifikation till färdig produkt. Varje grupp tilldelas en handledare. Komponenter, datorer och instrument hålles tillgängliga i för kursdeltagarna åtkomliga lokaler.
Projektarbetet ska bedrivas enligt LIPS-modellen. Modellen anger regler för bland annat projektplaner och teknisk dokumentation. Kursen avslutas med ett antal seminarier med obligatorisk närvaro där projektgrupperna redovisar sina konstruktioner. Parallellt med projektet kommer ett antal föreläsningar att ges.
Projektet kravställs och planeras under HT1 Projektet utförs under HT2.
Examination
PRA1 | Projektarbete, skriftlig och muntlig redovisning | 8 hp | U, G |
För godkänt på projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att arbetet utförts enligt given leveransplan.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Student som blivit godkänd i kursen TSEA27 Elektronikprojekt Y, äger inte tillträde till denna kurs.
Betygsskala
Tvågradig skala, U, GÖvrig information
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt.
Institution
Institutionen för systemteknikStudierektor eller motsvarande
Tomas SvenssonExaminator
Tomas SvenssonKurshemsida och andra länkar
http://www.da.isy.liu.se/undergrad/Undervisningstid
Preliminär schemalagd tid: 194 hRekommenderad självstudietid: 19 h
Kurslitteratur
Kompletterande litteratur
Böcker
- Sven Eklund, Arbeta i projekt studentlitteratur
- Tomas Svensson/Christian Krysander, Projektmodellen LIPS Studentlitteratur
Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
---|---|---|---|
PRA1 | Projektarbete, skriftlig och muntlig redovisning | 8 hp | U, G |
För godkänt på projektarbetet krävs godkänt på samtliga delmoment samt att arbetet utförts enligt given leveransplan.
På kursen ges betygen Underkänd/Godkänd.
Student som blivit godkänd i kursen TSEA27 Elektronikprojekt Y, äger inte tillträde till denna kurs.
Kursplan
För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.
Schemaläggning
Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.
Avbrott på kurs
Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv.
Inställd kurs
Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden.
Föreskrifter rörande examination och examinator
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678
Examination
Tentamen
Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.
Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:
- kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
- kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
- kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
- kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti
Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program.
- För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
- För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
- Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
- Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina.
Anmälan till tentamen
För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.
Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
** markerar att tentan ges för näst sista gången
* markerar att tentan ges för sista gången
Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar
Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682
Plussning
Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.
Andra examinationsformer
För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678.
Försök till vilseledande
Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se www.liu.se/disciplinnamnden.
Betyg
Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.
- Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
- Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Examinationsmoment
- Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
- Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
- Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG).
- Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.
Regler
Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser.
LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva.
Kompletterande litteratur
Böcker
Ladda ner
I | U | A | Moduler | Kommentar | ||
---|---|---|---|---|---|---|
1. ÄMNESKUNSKAPER | ||||||
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
X
|
Matematisk analys |
||
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
Digitalteknik, datorteknik, elektronik, programmering1 |
||
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
X
|
X
|
Maskinprogrammering, realtidsprogrammering |
||
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen |
|
|
|
|||
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete |
|
|
|
|||
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT | ||||||
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning |
|
X
|
X
|
Problemidentifiering och formulering, modellering, slutsatser och rekommendationer |
||
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning |
|
X
|
X
|
Hypotesformulering och provning, experimentell metodik |
||
2.3 Systemtänkande |
|
|
X
|
Helhetstänkande, avvägningar i val av lösningar, prioritering o fokusering, kompromisser |
||
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande |
|
X
|
X
|
Initiativförmåga, uthållighet och anpassningsförmåga, kreativt tänkande, planering av tid o resurser, självkännedom |
||
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande |
|
X
|
|
Ansvar och pålitlighet, professionellt uppträdande |
||
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA | ||||||
3.1 Arbete i grupp |
|
X
|
X
|
Grupparbete, grupputveckling, ledarskap |
||
3.2 Kommunikation |
|
X
|
X
|
Skriftlig o muntlig framställan, multimedia o elektronisk kommunikation |
||
3.3 Kommunikation på främmande språk |
|
|
X
|
Läsa engelska |
||
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling |
X
|
|
|
Ingenjörens roll och ansvar |
||
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor |
|
|
|
|||
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system |
X
|
X
|
X
|
I:att leda utvecklingsprojekt, UA:Att specificera, definiera och modellera system |
||
4.4 Att konstruera produkter och system |
|
X
|
X
|
Konstruktionsprocessen och dess faser och metodik, kunskapsanvändning vid konstruktion, multidisciplinär konstruktion |
||
4.5 Att realisera produkter och system |
|
X
|
X
|
Implementering av hård- och mjukvara, integrering av hård- och mjukvara, test och verifiering, ledning av realiseringsprocessen |
||
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system |
X
|
|
|
Att utforma driften |
||
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV | ||||||
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling |
|
|
|
|||
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
|||
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt |
|
|
|
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.