Applikationsspecifika integrerade kretsar, 6 hp

Application-Specific Integrated Circuits, 6 credits

TSTE87

Huvudområde

Datateknik Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Oscar Gustafsson

Studierektor eller motsvarande

Anders Nilsson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 68 h
Rekommenderad självstudietid: 92 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6CDDD Civilingenjör i datateknik 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CDDD Civilingenjör i datateknik (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CDDD Civilingenjör i datateknik (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CIEN Civilingenjör i elektronikdesign 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, franska (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, japanska (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, kinesiska (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, spanska (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYI Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik - internationell, tyska (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik (Elektronik) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping O
6CYYY Civilingenjör i teknisk fysik och elektroteknik (System-on-chip) 8 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6MELE Electronics Engineering, masterprogram (Analogue/Digital and RF IC Design) 2 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V
6MELE Electronics Engineering, masterprogram (System-on-Chip) 2 (VT 2023) 2 2 Svenska/Engelska Linköping V

Huvudområde

Datateknik, Elektroteknik

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Civilingenjörsprogram i datateknik
  • Civilingenjörsprogram i elektronikdesign
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik
  • Civilingenjörsprogram i teknisk fysik och elektroteknik - internationell
  • Masterprogram i elektroniska kretsar och system

Rekommenderade förkunskaper

Grundläggande kurser i digitalteknik och digitala kretsar.

Lärandemål

Kursen avser att ge kunskaper om allmänna metoder och principer för konstruktion av applikationsspecifika integrerade kretsar som realiserar algoritmer för digital signalbehandling. Speciell tonvikt läggs på en systematisk konstruktionsmetodik från systemspecifikation till färdig krets. Efter kursen förväntas du kunna:

  • Analysera beräkningsegenskaper för signalbehandlande algoritmer
  • Bestämma resurskrav för implementering av signalbehandlande algoritmer
  • Bedöma lämplighet att använda olika typer av arkitekturer för implementering av signalbehandlande algoritmer
  • Syntetisera en nära optimal arkitektur
  • Konstruera och utvärdera olika typer av beräkningselement
Som delmoment i kursen förväntas studenten kunna:
  • Bestämma gränser för uppnåbar datahastighet
  • Bestämma beräkningsbar ordning för operationer
  • Beräkna fördröjning och exekveringstid för operationer och förutse inverkan av dessa egenskaper
  • Bestämma beräkningsgrafer och optimera schemaläggningar
  • Definiera och analysera olika typer av optimalitet i delar av konstruktionsflödet
  • Beräkna och optimera resursallokering och resurstilldelning
  • Syntetisera och analysera olika arkitekturer för signalbehandlande system
  • Konstruera olika typer av beräkningselement genom att utnyttja olika aritmetikstilar

Kursinnehåll

Systemkonstruktion med implementering i VLSI- eller FPGA-teknik av några signalbehandlingsapplikationer, exempelvis digitala filter, FFT och DCT. Systemspecifikation, systemlösning, analys av beräkningsegenskaperna hos olika DSP-algoritmer. Syntes av optimal beräkningsarkitektur. Konventionella implementeringsmetoder. Beräkningselement och aritmetik. VLSI-implementering och CMOS-kretsar.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen är uppdelad på föreläsningar, lektioner och datorstödda gruppövningar samt laborationer.

Examination

LAB1Laborationskurs1.5 hpU, G
TEN1Skriftlig tentamen4.5 hpU, 3, 4, 5
MUN1Frivillig muntlig examination0 hpU, G
MUN2Frivillig muntlig examination0 hpU, G

MUN1 och MUN2 är frivilliga muntliga examinationstillfällen som kan ge poäng och tillgodoräknas på den skriftliga tentamen.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

  • Om undervisningsspråk är ”Svenska” kan kursen ges i sin helhet på svenska eller delvis på engelska. Examinationsspråk är svenska, men delar av examinationen kan ske på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.
  • Om undervisningsspråk är ”Svenska/Engelska” ges kursen i sin helhet på engelska om studenter utan tidigare kunskap i svenska språket deltar. Examinationsspråk följer undervisningsspråk.

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Kursen är campusförlagd på den ort som anges för kurstillfället om inget annat anges under ”Undervisnings – och arbetsformer”. I en campusförlagd kurs kan dock enstaka moment på distans ingå.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan. 

Institution

Institutionen för systemteknik

Kurslitteratur

Wanhammar, L: DSP Integrated Circuits, Academic Press, 1999. ISBN 0127345302.
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
LAB1 Laborationskurs 1.5 hp U, G
TEN1 Skriftlig tentamen 4.5 hp U, 3, 4, 5
MUN1 Frivillig muntlig examination 0 hp U, G
MUN2 Frivillig muntlig examination 0 hp U, G

MUN1 och MUN2 är frivilliga muntliga examinationstillfällen som kan ge poäng och tillgodoräknas på den skriftliga tentamen.

Kursplan

För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs enligt, för kursen, beslutad blockindelning. 

Avbrott och avanmälan på kurs

Enligt beslut vid Linköpings universitet om Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå (Dnr LiU-2020-02256) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv

Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekanus. 

Riktlinjer rörande examination och examinator 

Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2020-04501, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2021-01204 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

Examination

Principer för tentamina

Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.

När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Omprov övriga examinerande moment

För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592

Nedlagd kurs

För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se DNR LiU-2021-04782. Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några moment i en avvecklad programkurs men inte alla och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Eventuell tillgodoräkning av delmoment görs av examinator.

Anmälan till tentamen

För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682. En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682.

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

Betyg och examinationsformer

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

  • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment och modulkoder

Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

  • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM).
  • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
  • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

Allmänt gäller att:

  • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
  • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
  • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

  • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
  • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
  • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Rapportering av examinationsresultat

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva

Wanhammar, L: DSP Integrated Circuits, Academic Press, 1999. ISBN 0127345302.
I = Introducera, U = Undervisa, A = Använda
I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
Grundläggande matematik, ström, spänning, effekt
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
X
TEN1
A: digital logik och grindar
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
TEN1

                            
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
TEN1
A: signalbehandling, CMOS U: beräkningsgrafer, beräkningselement, minneshantering, parallellism hos algortimer
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
X
Aktuell forskning används ofta som exempel under föreläsningarna.
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
X
X
LAB1
TEN1
A: Modellering U: Modellering och uppskattningar
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning

                            
2.3 Systemtänkande
X
LAB1
TEN1
Systemkrav, avvägningar
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
Kreativt tänkande
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
Gästföreläsning från industrin
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
Laborationer i grupper om 2
3.2 Kommunikation
X
Frivillig munta
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
Kursen ges på engelska
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
X
Kursen handlar om att skapa ekonomiskt och energimässigt hållbara realiseringar
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
X
Gästföreläsning från industrin
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
X
TEN1
Systemkrav
4.4 Att konstruera produkter och system
X
LAB1
TEN1
Konstruktionsmetodik
4.5 Att realisera produkter och system
X
LAB1
Exempelkonstruktion
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system

                            
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
X
Kursen handlar om att skapa ekonomiskt och energimässigt hållbara realiseringar
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
X
Avvägningar mellan tid (pengar) och resultat diskuteras
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
Systemkrav (som antingen leder till forsknings- och utvecklingsprojekt eller ej)
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
LAB1
TEN1
Uppgifter är typiskt delmoment i ett  forsknings- eller utvecklingsprojekt, om än i enklare form. Laborationsserien innehåller moment som kan ingå.
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
Diskussion om prestandamått

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.