Beteendets neurobiologi, 7.5 hp

Behavioral Neurobiology, 7.5 credits

NBID54

Huvudområde

Biologi Kemisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Matthias Laska

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 160 h
Rekommenderad självstudietid: 40 h

Tillgänglig för utbytesstudenter

Ja
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6METH Applied Ethology and Animal Biology, masterprogram 1 (HT 2018) 2 1+2+3+4 Engelska Linköping O
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Biologi, Kemisk biologi

Utbildningsnivå

Avancerad nivå

Fördjupningsnivå

A1X

Kursen ges för

  • Masterprogram i Applied Ethology and Animal Biology

Förkunskapskrav

OBS! Tillträdeskrav för icke programstudenter omfattar vanligen också tillträdeskrav för programmet och ev. tröskelkrav för progression inom programmet, eller motsvarande.

Rekommenderade förkunskaper

120 hp kurser i varav 90 hp biologi

Lärandemål

Den studerande kommer att öka sin förståelse av hjärnans funktion i allmänhet och betydelsen av den hemisfäriska specialisering i synnerhet. Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

  • hitta, utvärdera och sammanställa primär och sekundär forskningslitteraturen om ett specifikt ämne.
  • utforma och utföra experiment på hemisfärisk specialisering och genomföra en ordentlig analys av de data som erhållits.
  • uppvisa god kompetens i att sammanfatta och kommunicera resultatet av sina egna experimentella resultat och litteratursökningar i både skriftlig och muntlig form.
  • Förbättra sina färdigheter i både skriftlig och muntlig kommunikation av vetenskapliga resultat och artiklar inom områden som är relevanta för kursen. • Utveckla sin förmåga att kritiskt granska vetenskapliga artiklar och göra vetenskapliga bedömningar av primärdata.

 

Kursinnehåll

Kursen är centrerad kring olika aspekter av hemisfärisk specialisering som en strategi för att bättre förstå hjärnans funktion. Följande teman studeras:

  • Anatomiska och neurokemiska och beteendemässiga asymmetrier i hjärnan
  • Fylogenisk lateralitet av hjärnans funktion
  • Ontogensik lateralitet av hjärnans funktion
  • Signifikans och adaptitionsvärde av lateraliserat beteende
  • Experimentella metoder för att fastställ hemisfärisk specialisering

 

Undervisnings- och arbetsformer

OBS: Kursen planeras heltid under andra halvan av ht2. Kursen är organiserad i sammanhängande block som täcker olika ämnen relaterade till det övergripande temat hemisfärisk specialisering. Varje block innehåller antingen en litteraturuppgift eller en laboration, dvs experiment som skall utföras och utvärderas av eleverna. För varje ämne, kommer vissa primära vetenskapliga artiklar och / eller reviewarbeten finnas enligt studie material. Laborationerna i små grupper redovisas skriftligt med en labbrapport i vilken valda kvantitativa metoder redovisas, och en muntlig presentation av resultaten. Litteraturstudierna i små grupper kräver skriva en sammafattning på en sida och en muntlig presentation för övriga studenter. Innehållet i den studerandes presentationer kommer också utvärderas i kusen tentamen. Extra kostnader för resor och uppehälle skall betalas av studenten.

Examination

HEM1Hemtentamen2.5 hpU, 3, 4, 5
UPG1Skriftlig rapport och presentation2.5 hpU, 3, 4, 5
LAB1Laborationer2.5 hpU, 3, 4, 5

Slutbetyget är medelvärdet för de tre ingående examinationerna.

Betygsskala

Fyrgradig skala, LiU, U, 3, 4, 5

Övrig information

Om undervisningsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt".

  • Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska.
  • Om undervisningsspråk är Svenska/Engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov.
  • Om undervisningsspråk är Engelska ges kursen i sin helhet på engelska. 

Övrigt

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ingår i kursen skall därför genomföras med kursplanen som utgångspunkt. 

Institution

Institutionen för fysik, kemi och biologi

Studierektor eller motsvarande

Agneta Johansson

Examinator

Matthias Laska

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 160 h
Rekommenderad självstudietid: 40 h

Kurslitteratur

Böcker

  • Lesley J. Rogers & Richard Andrew, (2002) Comparative vertebrate lateralization
    Lesley J. Rogers & Richard Andrew, Comparative vertebrate lateralization, Cambridge University Press, Cambridge, 2002
  • Marian Annett, (2002) Handedness and brain asymmetry : the right shift theory
    Marian Annett, Handedness and brain asymmetry : the right shift theory, Psychology Press, Hove, 2002
  • Sally Springer & Georg Deutsch, (1998/2004) Left Brain Right Brain
    Sally Springer & Georg Deutsch, Left Brain Right Brain, MacMillan, New York, 1998/2004
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
HEM1 Hemtentamen 2.5 hp U, 3, 4, 5
UPG1 Skriftlig rapport och presentation 2.5 hp U, 3, 4, 5
LAB1 Laborationer 2.5 hp U, 3, 4, 5

Slutbetyget är medelvärdet för de tre ingående examinationerna.

Kursplan

För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

Schemaläggning

Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

Avbrott på kurs

Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

Inställd kurs

Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

Föreskrifter rörande examination och examinator 

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

Examination

Tentamen

Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

  • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
  • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
  • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
  • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

  • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
  • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
  • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
  • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

Anmälan till tentamen

För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
  ** markerar att tentan ges för näst sista gången
  * markerar att tentan ges för sista gången 

Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

Plussning

Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

Regler för omprov

För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

Plagiering

Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

Försök till vilseledande

Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

Betyg

Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

  1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
  2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Examinationsmoment

  1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
  2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
  3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
  4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

Regler

Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

Böcker

Lesley J. Rogers & Richard Andrew, (2002) Comparative vertebrate lateralization

Lesley J. Rogers & Richard Andrew, Comparative vertebrate lateralization, Cambridge University Press, Cambridge, 2002

Marian Annett, (2002) Handedness and brain asymmetry : the right shift theory

Marian Annett, Handedness and brain asymmetry : the right shift theory, Psychology Press, Hove, 2002

Sally Springer & Georg Deutsch, (1998/2004) Left Brain Right Brain

Sally Springer & Georg Deutsch, Left Brain Right Brain, MacMillan, New York, 1998/2004

I U A Moduler Kommentar
1. ÄMNESKUNSKAPER
1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
X
X
HEM1
LAB1
UPG1
Lecture on statistics. Statistics applied during lab weeks. Statistics task in exam.
1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
X
X
X
HEM1
LAB1
Methods in Behavioral Neurobiology. Selection of suitable method for a given project.
1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
X
X
X
LAB1
Design and execution of experiments to test hypotheses. Data analysis.
2.3 Systemtänkande
X
X
LAB1
Design of experiments as a function of scientific problem.
2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
X
X
X
LAB1
UPG1
Execution of experiments. Data analysis. Presentation of results.
2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
X
X
X
LAB1
UPG1
Execution of experiments. Data analysis. Presentation of results.
3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
3.1 Arbete i grupp
X
X
X
LAB1
UPG1
Group work with literature assignments and practical lab assignments.
3.2 Kommunikation
X
X
X
LAB1
UPG1
Presentation of findings in both written and oral form.
3.3 Kommunikation på främmande språk
X
X
X
LAB1
UPG1
Presentation of findings in both written and oral form in English.
4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
4.4 Att konstruera produkter och system
4.5 Att realisera produkter och system
4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
LAB1
UPG1
Building of Hypothesis. Designing of experiment.
5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
LAB1
UPG1
Execution of experiment. Control conditions. Data analysis.
5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt
X
X
X
LAB1
UPG1
Presentation of results in written and in oral form.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.