Möbelsnickeri IV, 18 hp

Cabinetmaking IV, 18 credits

TCM023

Huvudområde

Möbelsnickeri

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Leif Burman

Studierektor eller motsvarande

Ulf Brunne

Undervisningstid

Preliminär schemalagd tid: 144 h
Rekommenderad självstudietid: 336 h
Kursen ges för Termin Period Block Språk Ort VOF
6KMOS Kandidatprogram i möbelsnickeri 4 (VT 2018) 1, 2 Svenska Stockholm O
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Möbelsnickeri

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Kandidatprogram i möbelsnickeri

Rekommenderade förkunskaper

Möbelsnickeri I, II och III

Lärandemål

Att studenten övar sin förmåga att självständigt, och i samverkan med andra kompetenser, kritiskt undersöka, utveckla och förbereda tillverkningen av en produkt utifrån olika ingångsvärden som hantverksteknik, produktionsteknik och estetisk gestaltning.
Efter genomförd kurs ska den studerande kunna:

  • förbereda en tillverkningsprocess med insamling och tolkning av nödvändig data
  • analysera, beskriva och dokumentera processen och resultatet av detta förberedande arbete skriftligt och muntligt
  • beskriva CNC-tekniken
  • utföra och förstå skillnaden mellan konstruktionsritning och produktionsritning
•förstå sambandet mellan, och innebörden av, utvecklingsprocess, gestaltningsprocess, tillverkningsprocess och uppföljningsprocess •förstå skillnader och konsekvenser beroende på om valet av produktionssätt sker utifrån hantverksteknisk eller produktionsteknisk aspekt eller med hänsyn till estetisk gestaltning
  • utföra och förstå konstruktionsritning och produktionsritning

  • Efter genomförd kurs ska den studerande ha fått insikter i/om:
    • sambandet mellan, och innebörden av, utvecklingsprocess, gestaltningsprocess, tillverkningsprocess och uppföljningsprocess
    • skillnader och konsekvenser beroende på om valet av produktionssätt sker utifrån hantverksteknisk eller produktionsteknisk aspekt eller med hänsyn till estetisk gestaltning
    • olika sätt att individuellt och i samverkan med andra kompetenser, lösa en uppgift i en komplex situation

    Kursinnehåll

    Gesällprovsförutsättningar. Hantverkstekniker - traditionella och nya. Produktionsteknik med fokus på småskalig produktion. Gestaltning, CNC-teknik. Ritteknik.

    Undervisnings- och arbetsformer

    Föreläsningar, lektioner, handledning, workshops, övningsuppgift. Kursen ger möjlighet att genomföra projekt individuellt eller i samarbetsform.
    Kursen pågår hela vårterminen.

    Examination

    UPG1Inlämningsuppgift6 hpU, G
    UPG2Inlämningsuppgift6 hpU, G
    UPG3Inlämningsuppgift6 hpU, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd

    Betygsskala

    Tvågradig skala, äldre version, U, G

    Institution

    Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling

    Studierektor eller motsvarande

    Ulf Brunne

    Examinator

    Leif Burman

    Undervisningstid

    Preliminär schemalagd tid: 144 h
    Rekommenderad självstudietid: 336 h

    Kurslitteratur

    Landqvist, Jan (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. 2. uppl. Stockholm: Institutionen för industridesign, Konstfack
    Peters, Alan (1984). Cabinetmaking: the professional approach. London: Stobart
    Referenslitteratur
    Tanaka, Ikko & Yamanaka, Haruo (red.) (2008). Tezukuri mokko daizukan = Woodcraft & furniture. Tokyo: Kodansha
    Rømer, Mike & Busk Laursen, Bodil (red.) (2000). Mesterværker: 100 års dansk møbelsnedkeri : [udstilling Kronborg, Helsingør 13. oktober til 3. december 2000]. København: Det danske Kunstindustrimuseum
    Kod Benämning Omfattning Betygsskala
    UPG1 Inlämningsuppgift 6 hp U, G
    UPG2 Inlämningsuppgift 6 hp U, G
    UPG3 Inlämningsuppgift 6 hp U, G
    På kursen ges betyg Underkänd/Godkänd

    Kursplan

    För varje kurs finns en kursplan. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som erfordras för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av kurser görs efter, för kursen, beslutad blockindelning. För kurser med mindre än fem deltagare, och flertalet projektkurser läggs inget centralt schema.

    Avbrott på kurs

    Enligt rektors beslut om regler för registrering, avregistrering samt resultatrapportering (Dnr LiU-2015-01241) skall avbrott i studier registreras i Ladok. Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att kursregistreringen kan 
    tas bort. Avanmälan från kurs görs via webbformulär, www.lith.liu.se/for-studenter/kurskomplettering?l=sv. 

    Inställd kurs

    Kurser med få deltagare ( < 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av programnämnden. 

    Föreskrifter rörande examination och examinator 

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678 

    Examination

    Tentamen

    Skriftlig och muntlig tentamen ges minst tre gånger årligen; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i oktober
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i påsk och i augusti 

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    • För kurser som av programnämnden beslutats vara vartannatårskurser ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.
    • För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen av kursen.
    • Har undervisningen upphört i en kurs ges under det närmast följande året tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs, alternativt i samband med andra omtentamina. Dessutom ges tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat.
    • Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i tentamina krävs att den studerande gjort förhandsanmälan i Studentportalen under anmälningsperioden, dvs tidigast 30 dagar och senast 10 dagar före tentamensdagen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. Studerande, som inte förhandsanmält sitt deltagande riskerar att avvisas om plats inte finns inom ramen för tillgängliga skrivningsplatser.

    Teckenförklaring till tentaanmälningssystemet:
      ** markerar att tentan ges för näst sista gången
      * markerar att tentan ges för sista gången 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen: http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682

    Plussning

    Vid Tekniska högskolan vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyat prov för högre betyg på skriftliga tentamina samt datortentamina, dvs samtliga provmoment med kod TEN och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Regler för omprov

    För regler för omprov vid andra examinationsformer än skriftliga tentamina och datortentamina hänvisas till LiU-föreskrifterna för examination och examinator, http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622678. 

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning (referenser eller citat med angivande av källa) vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination.

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se https://www.student.liu.se/studenttjanster/lagar-regler-rattigheter?l=sv.

    Betyg

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Kurser som styrs av tekniska fakultetsstyrelsen fastställt tentamensschema skall därvid särskilt beaktas.

    1. Kurser med skriftlig tentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    2. Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment

    1. Skriftlig tentamen (TEN) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    2. Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).
    3. Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), muntlig tentamen (MUN), datortentamen (DAT), uppgift (UPG), hemtentamina (HEM).
    4. Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktiv närvaro som annat (ANN), basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall/Utbildning_pa_grund-_och_avancerad_niva. 

    Landqvist, Jan (2001). Vilda idéer och djuplodande analys: om designmetodikens grunder. 2. uppl. Stockholm: Institutionen för industridesign, Konstfack<br> Peters, Alan (1984). Cabinetmaking: the professional approach. London: Stobart<br> Referenslitteratur<br> Tanaka, Ikko & Yamanaka, Haruo (red.) (2008). Tezukuri mokko daizukan = Woodcraft & furniture. Tokyo: Kodansha<br> Rømer, Mike & Busk Laursen, Bodil (red.) (2000). Mesterværker: 100 års dansk møbelsnedkeri : [udstilling Kronborg, Helsingør 13. oktober til 3. december 2000]. København: Det danske Kunstindustrimuseum
    I U A Moduler Kommentar
    1. ÄMNESKUNSKAPER
    1.1 Kunskaper i grundläggande matematiska och naturvetenskapliga ämnen
    1.2 Kunskaper i grundläggande (motsvarande G1X) teknikvetenskapliga ämnen
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    1.3 Fördjupade kunskaper (motsvarande G2X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    1.4 Väsentligt fördjupade kunskaper (motsvarande A1X), metoder och verktyg inom något/några teknik- och naturvetenskapliga ämnen
    1.5 Insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
    2. INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT
    2.1 Analytiskt tänkande och problemlösning
    2.2 Experimenterande och undersökande arbetssätt samt kunskapsbildning
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    2.3 Systemtänkande
    X
    X
    UPG3
    2.4 Förhållningssätt, tänkande och lärande
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    2.5 Etik, likabehandling och ansvarstagande
    X
    X
    X
    UPG1
    UPG2
    UPG3
    3. FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA
    3.1 Arbete i grupp
    X
    X
    UPG2
    UPG3
    3.2 Kommunikation
    X
    X
    UPG1
    UPG3
    3.3 Kommunikation på främmande språk
    4. PLANERING, UTVECKLING, REALISERING OCH DRIFT AV TEKNISKA PRODUKTER OCH SYSTEM MED HÄNSYN TILL AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling för kunskapsutveckling
    4.2 Företags- och affärsmässiga villkor
    X
    4.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera utveckling av produkter och system
    X
    X
    X
    UPG3
    4.4 Att konstruera produkter och system
    X
    4.5 Att realisera produkter och system
    X
    4.6 Att ta i drift och använda produkter och system
    X
    5. PLANERING, GENOMFÖRANDE OCH PRESENTATION AV FORSKNINGS- ELLER UTVECKLINGSPROJEKT MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV
    5.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
    5.2 Ekonomiska villkor för kunskapsutveckling
    5.3 Att identifiera behov samt strukturera och planera forsknings- eller utvecklingsprojekt
    5.4 Att genomföra forsknings- eller utvecklingsprojekt
    5.5 Att redovisa och utvärdera forsknings- eller utvecklingsprojekt

    Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

    Det finns inga filer att visa.