Masterprogram i kemi, 120 hp

Master's Programme in Chemistry, 120 credits

6MKEM

Undervisningsspråk

Engelska

Studieort

Linköping

Examensbenämning

Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemi

Studietakt

Helfart
Information om möjliga avsteg från kursplan/utbildningsplan

Syfte

Masterprogrammet i kemi syftar till att ge studenterna de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som krävs för yrkesverksamhet eller för forskarutbildning inom området. Utbildningsprogrammet svarar mot nationella och internationella behov från universitet, näringsliv och samhället i övrigt. Utbildningen avser att ge väsentligt fördjupad förståelse främst inom områdena kemisk syntes, kemisk analys och materialkemi. Studenter utexaminerade från masterprogrammet i kemi ska: 

  • vara väl förberedda för avancerad naturvetenskaplig kommunikation med skilda målgrupper
  • kunna bidra till en hållbar utveckling av samhället
  • vara väl förberedda för forskarstudier men också fungera väl på arbetsmarknaden såväl nationellt som internationellt.

Mål

Ämneskunskaper 

Studenter från masterprogrammet i kemi ska visa kunskap och förståelse inom området kemi, inbegripet ett brett kunnande inom området såväl som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området. De utexaminerade ska även ha kunskaper om aktuell relaterad forskning.

Utbildningen bygger på en ämnesbas från en relaterad kandidatutbildning, där grundläggande och fördjupade kunskaper i kemi, kemisk biologi, kemiteknik eller motsvarande har förvärvats.

Masterprogrammet i kemi syftar till att ge väsentligt fördjupade kunskaper inom kemi. På fördjupad och väsentligt fördjupad nivå ska studenter från programmet kunna:

  • analysera data och utvärdera resultat från experiment och observationsstudier av kemiska system och kritiskt värdera utsagor om kemiska sammanhang.
  • tillämpa matematiska och fysikaliska modeller av kemiska system av hög komplexitetsnivå för att beskriva och förstå dessa.
  • tillämpa koncept och dra nytta av tekniker från andra vetenskaper för att tolka kemiska fenomen.

 Mer specifikt ska studenter från programmet kunna:

  • använda kunskaper om sambandet mellan molekylers struktur och egenskaper för att välja lämpliga syntes- och analysmetoder för en given molekyl.
  • välja en lämplig molekylär struktur för ett givet tillämpningsområde.
  • redogöra för tillämpningsområden för en given molekylstruktur.
  • arbeta med kemi på ett hållbart sätt genom så kallad green chemistry.

Utbildningen genomförs i mycket nära samverkan med starka forskningsmiljöer vilket ger kemister från programmet god kännedom om aktuella forsknings- och utvecklingsfrågeställningar inom områdena kemisk syntes, kemisk analys och materialkemi. Under examensarbetet ges studenten möjlighet att under ett helt år arbeta i en forskargrupp, med ett företag eller en myndighet, och därmed bli mycket väl förtrogen med forskningsrön inom något av områdena. Den utexaminerade studenten besitter också förmåga att lägga upp en vetenskaplig studie och mycket god förmåga att kritiskt tillgodogöra sig relevant forskningslitteratur.

Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt 

Studenter från masterprogrammet i kemi besitter de individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt som krävs för att kritiskt och systematiskt kunna integrera kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar även med begränsad information. De utexaminerade kan också ta ansvar för sin egen roll i sitt arbete eller under fortsatta forskarstudier med avseende på yrkesetik, ansvar och pålitlighet. Studenter från masterprogrammet i kemi kan också göra relevanta bedömningar inom sitt område med hänsyn tagen till vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter.

Förmåga att arbeta i grupp och kommunicera 

Studenter från masterprogrammet i kemi kan samverka med andra personer. Detta innebär förmåga att på ett aktivt sätt medverka till ett väl fungerande arbete i gruppen med tydliga roller och fördelning av ansvar och uppgifter. De utexaminerade kan även initiera, planera, leda och utvärdera omfattande grupparbeten. Studenter från masterprogrammet i kemi har goda färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation. Detta innebär att kunna presentera information, problem och lösningar på ett strukturerat sätt, med relevanta tekniska hjälpmedel, i såväl tal som skrift på olika språk (företrädesvis svenska och engelska) för olika målgrupper. 

Planering, utveckling, och realisering av forsknings- och utvecklingsprojekt med hänsyn till samhälleliga och ekonomiska behov och krav 

Studenter från masterprogrammet i kemi har kunskaper om naturvetarens och naturvetenskapens roll i samhället. De utexaminerade har förståelse för de samhälleliga och ekonomiska villkor som råder inom området och för relaterad forskningsverksamhet. De kan också initiera, genomföra och redovisa avancerade utvecklingsprojekt med de metoder som är vedertagna inom området. 

Innehåll

Inom masterprogrammet läses kurser inom kemisk bindning, syntes av molekyler och material samt analys av molekyler och material på avancerad nivå. Dessa kompletteras med andra kurser på avancerad nivå, som t.ex. nanoteknik, läkemedelskemi och polymerkemi. Programmet avslutas med ett examensarbete som kan utföras på ett företag eller på universitetet. Under examensarbetet fördjupas kunskaperna inom ett kemiområde genom självständigt experimentellt arbete och litteraturstudier. Examensarbetet kan vara en god introduktion till vidare studier på forskarnivå.

I programplanen framgår det vilka kurser som ges och när de ges, samt under vilken programtermin kursen är rekommenderad att läsas. Varje kurs återges i en kursplan, där bland annat kursens mål och innehåll och de särskilda förkunskaper som erfordras för att kunna tillgodogöra sig kursen är beskrivna.

Undervisnings- och arbetsformer

Masterprogrammet omfattar två års heltidsstudier och ger en naturvetenskaplig masterexamen i kemi. Undervisningsspråk är engelska. Utbildningen är campusförlagd och kursutbudet framgår av programplanen. De flesta kurserna är organiserade så att teoriinnehållet behandlas vid föreläsningar, lektioner och seminarier. Utöver detta ingår omfattande laborationsarbeten som skall redovisas skriftligt och/eller muntligt. Deltagandet i föreläsningar/lektioner och räkneövningar är i de flesta fall frivilligt medan laborationer, laborationsgenomgångar och anordnade seminarier är obligatoriska. Utbildningen avslutas med ett examensarbete om 60, 45 eller 30 hp. Detta innebär att studenten kan välja att göra ett mindre examensarbete och kombinera detta med att läsa kurser inom andra relevanta ämnesområden, fördjupa sig ytterligare i huvudområdet genom fler kurser alternativt göra ett mer omfattande examensarbete.

I programplanen anges vilka kurser som är obligatoriska (o), valbara (v) eller frivilliga (f) under respektive termin. Även noteringen o/v kan förekomma och innebär att någon av ett antal kurser ska väljas. Andra kurser kan efter beslut av programnämnden räknas som valbara. Dessa valbara kurser ska vara relevanta för programmets inriktning. Frivilliga kurser får ej inräknas i examen. 

Förkunskapskrav

  • Kandidatexamen i något av följande eller motsvarande huvudområden: 
    - kemi
    - kemisk biologi
    - kemiteknik 
  • Engelska 6 eller Engelska nivå 2
    Undantag för svenska

    Självständigt arbete (examensarbete)

    Examensarbetet ska vara vetenskapligt förankrat och utföras i nära anslutning till pågående forskning inom huvudområdet. Examensarbetet skall skrivas och presenteras på engelska. Om möjlighet finns att lägga fram sitt examensarbete vid det arrangerade tillfället i slutet av vårterminen i åk 2 ska studenten närvara vid alla framläggningar inom huvudområdet och då bortses från kravet i regelverket att auskultationerna ska vara genomförda före egen framläggning och opposition.

    För tillträde till examensarbetet på 60 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 30 hp från kurser inom programmet, varav 24 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet på 45 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 35 hp från kurser inom programmet, varav 24 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    För tillträde till examensarbetet på 30 hp krävs att studenten är antagen till masterprogrammet och har slutfört minst 60 hp från kurser inom programmet, varav 30 hp måste vara på avancerad nivå inom huvudområdet.

    Examenskrav

    Programmet leder till "Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemi", översatt till "Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Chemistry".

    Examenskraven är:

    • kandidatexamen specificerad i tillträdeskraven för programmet
    • godkänt resultat på alla obligatoriska kurser
    • godkänt resultat på valfria kurser så att kravet på 120 hp uppnås (inklusive
    • examensarbete)
    • minst 90 hp kurser på avancerad nivå, varav
      • minst 30 hp kurser inom huvudområdet kemi
      • minst 30 hp examensarbete inom huvudområdet kemi.
    • examensarbete omfattande minst 30 hp på avancerad nivå eller motsvarande examinerat vid tekniska fakulteten vid Linköpings universitet.

    En kurs som innehållsmässigt överlappar en annan kurs kan inte räknas med i examen. Om kurser delvis överlappar varandra kan del av kurs få räknas in. Beslut i dessa fall tas av programnämnden.

    Kurser som ingår i kandidatexamen kan inte räknas med i masterexamen.

    Examensbenämning på svenska

    Naturvetenskaplig masterexamen med huvudområde Kemi

    Examensbenämning på engelska

    Degree of Master of Science (120 credits) with a major in Chemistry

    Övriga föreskrifter

    Se fliken Generella bestämmelser avseende behörighet, antagning, anstånd, studieuppehåll, studieavbrott samt antagning till senare del av utbildningsprogram.

    Avsteg från utbildningsplan

    Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.

    Termin 1 HT 2026

    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKED22 Kemisk bindning 6 A1N 4 O
    NKED24 Tillämpad kemi 6* A1N 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA43 Nanoteknologi 6 G2F 3 O
    Period 2
    NKED23 Materialsyntes 6 A1F 1 O
    NKED24 Tillämpad kemi 6* A1N 3 O
    *Kursen läses över flera perioder
    TFYA37 Mjuka material 6 A1N 1 O

    Termin 2 VT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    NKED25 Molekylär analys 6 A1N 3 O
    NKED29 Molekylär syntes 6 A1F 2 O
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    NKED20 Läkemedelsutveckling 6 A1N 2 O
    TFMT19 Kemiska sensorsystem 6 A1N 4 O
    TFYM04 Tillväxt och karakterisering av nanomaterial 6* A1F 1 O
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 3 HT 2027

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder

    Termin 4 VT 2028

    Preliminära kurser
    Kurskod Kursnamn Hp Nivå Block VOF
    Period 1
    TQXX30 Examensarbete 30* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    Period 2
    TQXX40 Examensarbete 45* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder
    TQXX60 Examensarbete 60* A2E - O/V
    *Kursen läses över flera perioder

    Kursplan

    För varje kurs ska en kursplan finnas. I kursplanen anges kursens mål och innehåll samt de särskilda förkunskaper som krävs för att den studerande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen.

    Schemaläggning

    Schemaläggning av programkurser görs enligt beslutad blockindelning för respektive kurs. Fristående kurser kan schemaläggas på andra tider. 

    Avbrott och avanmälan på kurs

    Enligt beslut vid Linköpings universitet skall avbrott i studier registreras i Ladok, se Riktlinjer och rutiner för bekräftelse av deltagande i utbildning med mera på grund- och avancerad nivå, Dnr LiU-2020-02256 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/764582). Alla studenter som inte deltar i kurs man registrerat sig på är alltså skyldiga att anmäla avbrottet så att detta kan noteras i Ladok. Avanmälan eller avbrott från kurs görs via webbformulär Blanketter och formulär 

    Inställd kurs eller avvikelse från kursplanen

    Kurser med få deltagare (< 10) kan ställas in eller organiseras på annat sätt än vad som är angivet i kursplanen. Om kurs skall ställas in eller avvikelse från kursplanen skall ske prövas och beslutas detta av dekan. För fristående kurser måste inställande av kurs ske innan studenter har antagits på kursen (i enlighet med LiUs antagningsordning Dnr LiU-2022-01200, https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622645). 

    Riktlinjer rörande examination och examinator 

    Se Beslut om Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet Dnr LiU-2023-00379, (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Examinator för en kurs ska inneha en läraranställning vid LiU i enlighet med LiUs anställningsordning, Dnr LiU-2022-04445 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622784). För kurser på avancerad nivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor eller postdoktor. För kurser på grundnivå kan följande lärare vara examinator: professor (även adjungerad och gästprofessor), biträdande professor (även adjungerad), universitetslektor (även adjungerad och gästlektor), biträdande universitetslektor, universitetsadjunkt (även adjungerad och gästadjunkt) eller postdoktor. I undantagsfall kan även en Timlärare utses som examinator på både grund- och avancerad nivå, se Tekniska fakultetsstyrelsen vidaredelegationer. 

    Examination

    Principer för tentamina

    Skriftlig och muntlig tentamen samt digital salstentamen och datortentamen ges minst tre gånger per år; en gång omedelbart efter kursens slut, en gång i augustiperioden samt vanligtvis i en av omtentamensperioderna. Annan placering beslutas av programnämnden.

    Principer för tentamensschemat för kurser som följer läsperioderna:

    • kurser som ges Vt1 förstagångstenteras i mars och omtenteras i juni och i augusti
    • kurser som ges Vt2 förstagångstenteras i maj och omtenteras i augusti och i januari
    • kurser som ges Ht1 förstagångstenteras i oktober och omtenteras i januari och augusti
    • kurser som ges Ht2 förstagångstenteras i januari och omtenteras i mars och i augusti

    Tentamensschemat utgår från blockindelningen men avvikelser kan förekomma främst för kurser som samläses/samtenteras av flera program samt i lägre årskurs.

    För kurser som ges vartannat år ges tentamina 3 gånger endast under det år kursen ges.

    För kurser som flyttas eller ställs in så att de ej ges under något eller några år ges tentamina 3 gånger under det närmast följande året med tentamenstillfällen motsvarande dem som gällde före flyttningen och/eller inställandet av kursen.

    När en kurs, eller ett tentamensmoment (TEN, DIT, DAT, MUN), ges för sista gången ska ordinarie tentamen och två omtentamina erbjudas. Därefter fasas examinationen ut under en avvecklingsperiod med tre tentamina samtidigt som tentamen ges i eventuell ersättningskurs under det följande läsåret. Undantaget är kurser som gavs i perioden HT1, där de tre examinationstillfällena blir januari, mars och augusti. Om ingen ersättningskurs finns ges tre tentamina i omtentamensperioder under det följande läsåret. Annan placering beslutas av programnämnden. I samtliga fall ges dessutom tentamen ytterligare en gång under det därpå följande året om inte programnämnden föreskriver annat. Totalt erbjuds alltså 6 omtentamenstillfällen, varav 2 ordinarie omtentamenstillfällen. I tentaanmälningssystemet markeras tentamina som ges för näst sista respektive sista gången.

    Om en kurs ges i flera perioder under året (för program eller vid skilda tillfällen för olika program) beslutar programnämnden/programnämnderna gemensamt om placeringen av och antalet omtentamina. 

    För fristående kurser med tentamensmoment som inte följer blockplacering kan andra tider förekomma. 

    Omprov övriga examinerande moment

    För riktlinjer för omprov vid andra examinerande moment än skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina hänvisas till de generella LiU-riktlinjerna för examination och examinator, Dnr LiU-2023-00379 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592). 

    Även andra examinationsmoment ska principmässigt hanteras på samma sätt som ett tentamensmoment när de ges för sista gången. Dock kan tidpunkterna för examinationen variera utifrån momentets karaktär jämfört med tentamenstiderna. 

    Nedlagd kurs

    För Beslut om Rutiner för administration vid avveckling av utbildningsprogram, fristående kurser och kurser inom program, se Dnr LiU-2021-04782 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/1156410). Efter beslut om nedläggning och efter avvecklingsperiodens slut hänvisas studenterna till ersättande kurs (eller motsvarande) enligt information i kursplan eller utbildningsplan. Om en student har godkänt i något/några delmoment (men inte alla) i en avvecklad programkurs och det finns en åtminstone delvis ersättande kurs så kan en bedömning om eventuellt tillgodoräknande ske. Vid eventuella frågor om tillgodoräkning av del av kurs kontakta studievägledare.

    Anmälan till tentamen

    För deltagande i skriftlig tentamen, digital salstentamen och datortentamen är anmälan obligatorisk, se beslut i regelsamlingen Dnr LiU-2020-04559 (https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682). En oanmäld student kan således inte erbjudas plats. Anmälan till tentamen är öppen 30 kalenderdagar före provdatum och stänger 10 kalenderdagar innan provdatum om inget annat anges. Anmälan görs av studenten i Studentportalen eller via LiU-appen. Anvisad sal meddelas fyra dagar före tentamensdagen via e-post. 

    Ordningsföreskrifter för studerande vid tentamensskrivningar

    Se särskilt beslut i regelsamlingen, Dnr LiU-2020-04559 (http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/622682).

    Plussning

    Vid Tekniska fakulteten vid LiU har studerande rätt att genomgå förnyad examination (s.k. plussning) för högre betyg på skriftliga tentamina, digital salstentamina och datortentamina, dvs samtliga provmoment med modulkod TEN, DIT och DAT. På övriga examinationsmoment ges inte möjlighet till plussning, om inget annat anges i kursplan.

    Plussning är ej möjlig på kurser som ingår i utfärdad examen.

    Betyg och examinationsformer

    Företrädesvis skall betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. 

    • Kurser med skriftlig tentamen och digital salstentamen skall ge betygen (U, 3, 4, 5).
    • Kurser med stor del tillämpningsinriktade moment såsom laborationer, projekt eller grupparbeten får ges betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examensarbete samt självständigt arbete ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Examinationsmoment och modulkoder

    Nedan anges vad som gäller för de examinationsmoment med tillhörande modulkod som tillämpas vid Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet. 

    • Skriftlig tentamen (TEN) och digital salstentamen (DIT) skall ge betyg (U, 3, 4, 5).
    • Examinationsmoment som kan ge betygen underkänd (U) eller godkänd (G) är laboration (LAB), projekt (PRA), kontrollskrivning (KTR), digital kontrollskrivning (DIK), muntlig tentamen (MUN), datortentamen i datorsal (DAT), uppgift (UPG), hemtentamen (HEM), digital kontrollskrivning i datorsal (DAK).
    • Övriga examinationsmoment där examinationen uppfylls framför allt genom aktivt deltagande som basgrupp (BAS) eller moment (MOM) ger betygen underkänd (U) eller godkänd (G).
    • Examinationsmomenten Opposition (OPPO) och Auskultation (AUSK) inom examensarbetet ger betyg underkänd (U) eller godkänd (G).

    Allmänt gäller att:

    • Obligatoriska kursmoment skall vara poängsatta och ges en modulkod.
    • Examinationsmoment som ej är poängsatt får ej vara obligatoriskt. Det är frivilligt att delta på dessa moment och information om det samt tillhörande villkor skall tydligt framgå i den beskrivande texten.
    • För kurser med flera examinationsmoment med graderad betygsskala skall det anges hur slutbetyg på kursen vägs samman.

    För obligatoriska moment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr 
    LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

    För möjlighet till anpassade examinationsmoment gäller att (i enlighet med Riktlinjer för utbildning och examination på grundnivå och avancerad nivå vid Linköpings universitet, Dnr LiU-2023-00379 http://styrdokument.liu.se/Regelsamling/VisaBeslut/917592): 

    • Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.
    • Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
    • Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

    Rapportering av examinationsresultat

    Rapportering av den studerandes examinationsresultat sker på respektive institution.

    Plagiering

    Vid examination som innebär rapportskrivande och där studenten kan antas ha tillgång till andras källor (exempelvis vid självständiga arbeten, uppsatser etc) måste inlämnat material utformas i enlighet med god sed för källhänvisning vad gäller användning av andras text, bilder, idéer, data etc. Detta sker genom referenser eller citat med angivande av källa. Det ska även framgå ifall författaren återbrukat egen text, bilder, idéer, data etc från tidigare genomförd examination, exempelvis från kandidatarbete, projektrapporter etc. (ibland kallat självplagiering).

    Underlåtelse att ange sådana källor kan betraktas som försök till vilseledande vid examination.

    Försök till vilseledande

    Vid grundad misstanke om att en student försökt vilseleda vid examination eller när en studieprestation ska bedömas ska enligt Högskoleförordningens 10 kapitel examinator anmäla det vidare till universitetets disciplinnämnd. Möjliga konsekvenser för den studerande är en avstängning från studierna eller en varning. För mer information se Fusk och plagiat.

    Linköpings universitet har även tagit fram en vägledning för lärares och studenters användning av generativ AI i utbildningen (Dnr LiU-2023-02660). Som student förväntas du alltid ta reda på vad som gäller för respektive kurs (inklusive examensarbetet). Generellt gäller tydlighet för var och hur generativ AI har använts.

    Regler

    Universitetet är en statlig myndighet vars verksamhet regleras av lagar och förordningar, exempelvis Högskolelagen och Högskoleförordningen. Förutom lagar och förordningar styrs verksamheten av ett antal styrdokument. I Linköpings universitets egna regelverk samlas gällande beslut av regelkaraktär som fattats av universitetsstyrelse, rektor samt fakultets- och områdesstyrelser. 

    LiU:s regelsamling angående utbildning på grund- och avancerad nivå nås på https://styrdokument.liu.se/Regelsamling/Innehall. 

    Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
    Linköpings universitets generella regelverk