Kandidatprogrammet i globala studier, 180 hp

Inledning

Globala studier är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder till en kandidatexamen med Globala studier av kultur och samhälle som huvudområde. Kandidatprogrammet i Globala studier fokuserar på den kulturella dimensionen av globala relationer och interaktioner. I programmet möts en antropologisk och en estetisk definition av kultur: kultur förstås här dels som sätt att leva, tänka, och handla, dels som sätt att uttrycka sig och kommunicera med andra människor, inte minst genom konstnärliga och litterära gestaltningar. Vidare utgår programmet från samhällets globala och lokala dimensioner: dels globaliteten som sammanlänkande, världsomspännande system, dels den globala mångfalden av lokal särprägel. Programmet förenar en jämförande ansats, som relaterar fallstudier från olika geografiska områden till varandra, med historisk kontextualisering och ett tvärvetenskapligt perspektiv som kombinerar antropologins verktyg för att studera kultur som levd praktik med de humanistiska disciplinernas metoder för att analysera estetiska uttryck. Därmed får studenterna kunskaper om hur kulturella praktiker och uttryck formar och formas av globala processer och förståelse för lokala, kulturella förutsättningar och förhållanden i olika delar av världen.

Utbildningen ger även behörighet till utbildningar på avancerad nivå.

Mål

Nationella mål enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

• visa kunskap och förståelse inom ämnesområdet Globala studier av kultur och samhälle, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

• visa förmåga att inom ämnesområdet Globala studier av kultur och samhälle göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.
   

Innehåll

Kandidatprogrammet i Globala studier anlägger ett tvärvetenskapligt, humanistiskt perspektiv på globala villkor och relationer. Det tar fasta på den kulturella dimensionen av globaliteten – att det är genom kulturella uttryck och praktiker som globala relationer, likheter och olikheter blir meningsfulla och begripliga. Studenterna skolas i kulturvetenskapliga perspektiv hämtade från socialantropologi, historiska vetenskaper, språk, filosofi, medievetenskap, litteratur- och konstvetenskap. Studenterna får därmed en grundläggande förståelse för kulturella uttryck och traditioners betydelse i en global kontext.

Programmet kännetecknas av en progression av kunskaper och förmågor. De tre första terminerna upptas av kurser som ger en överblick över huvudområdet Globala studier av kultur och samhälle. Under första terminen får studenterna ta del av grundläggande teoretiska perspektiv på globalitet och globalisering, samt kunskaper om den globala världens framväxt som en historisk och kulturell process. Här får de också en interkulturell förståelse för hur språk, kommunikation och värderingssystem formar kulturmöten. Detta följs av kurser som ger olika tematiska ingångar till globalisering och globalitet, med utgångspunkt i mötet mellan människan och miljö, urbanisering, migration, kulturflöden och sociala rörelser. Under tredje terminen utvecklas perspektiv på mänskliga, kulturella och immateriella rättigheter. De teoretiska begreppen som etableras i början av utbildningen tillämpas genomgående för att förstå globalitetens historia och tematik. Dessa teman belyses med utgångspunkt i fallstudier från olika delar av världen som också ger studenterna fördjupade kunskaper i kulturella och sociala förutsättningar i olika samhällen. Inom ramen för kurserna i huvudområdet kommer studenterna också att få tillämpa metoder från olika kulturvetenskapliga discipliner. På så vis utvecklas studenternas teoretiska, tematiska och områdesspecifika kunskaper parallellt, och den metodologiska kunskapsprogressionen integreras med kunskapsprogressionen i huvudämnet Globala studier av kultur och samhälle. 

Färdigheter i skriftlig och muntlig kommunikation tränas kontinuerligt. Kraven på studenternas analytiska förmåga, självständighet och kritiska förhållningssätt höjs under utbildningens gång. Under termin 4 får studenterna tillfälle att tillämpa sina kunskaper och färdigheter inom ramen för kursen ’Projektledning’ där studenterna genomför projekt ibland i samarbete med externa partners. Under termin 5 ges valbara kurser med internationell inriktning. Programmets studenter bereds möjlighet studera utomlands eller göra praktik.

Genom sitt fokus på frågor om global social rättvisa bidrar huvudområdet Globala studier av kultur och samhälle till att uppfylla flera av de globala hållbarhetsmål som identifieras i Agenda 2030, framför allt mål 16 om fredliga och inkluderande samhällen och mål 17 om samverkan för hållbarhet.

För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom Globala studier av kultur och samhälle. 

Se rubrik Programplan för förteckning över aktuella kurser. I kursplanerna beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Undervisnings- och arbetsformer

Programmet utgår från en holistisk kunskapsprogression där utbildning i huvudområdets teori och empiri integreras med utbildning i kulturvetenskaplig metodik. Undervisningen innefattar omfattande inslag av studentaktiva arbetsformer som bygger på att studenterna arbetar självständigt med analytiska och problemlösande uppgifter, både individuellt och i grupp. Stor vikt läggs vid kommunikation och kunskapsförmedling i muntlig och skriftlig form, liksom vid andra former av mediering.

Projektledningskursen på termin 4 och det självständiga arbetet på termin 6 förbereder studenterna för att arbeta inom fältet globala studier eller läsa vidare på högre nivå. Parallellt med de valbara internationella kurserna på termin 5 erbjuds även valbara praktikkurser om 15 eller 30 HP för de studenter som vill inkludera en kortare eller längre praktikperiod i utbildningen.

I kursplanerna och tillhörande studieanvisningar beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För tillträde till kurser inom utbildningsprogrammet, se respektive kursplan för särskilda behörighetskrav

Examenskrav

Bestämmelser om krav på kursfordringar för att uppnå en examen finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Preciserade krav för generella examina på grundnivå och avancerad nivå återfinns i LiU:s gällande föreskrifter.

Examensbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen efter ansökan av den studerande. Ett diploma supplement biläggs examensbeviset.

Examensbenämning på svenska

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Globala studier av kultur och samhälle

Examensbenämning på engelska

Degree of Bachelor of Arts with a major in Global Studies of Culture and Society

Särskild information

Undervisningsspråk

Huvudsakligt undervisningsspråk är svenska, men engelska kan förekomma.

Tillgodoräknande

Beslut om tillgodoräknande fattas av fakultetsstyrelsen, eller av styrelsen utsedd funktion, efter ansökan av den studerande.

Övrigt

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.