Kandidatprogrammet i naturgeografi - teknik och landskap, 180 hp

Inledning

Naturgeografi är ett brett kunskapsområde med tyngdpunkt på den naturvetenskapliga förståelsen av jordens fyra sfärer: atmosfären, hydrosfären, biosfären och litosfären. Inom naturgeografi studeras särskilt jordytans fysiska, biologiska och ekologiska fenomen, egenskaper och mönster ur ett rumsligt perspektiv, samt de naturliga processer som formar dessa. Samspelet mellan människan och de naturgeografiska förutsättningarna är en central del och innefattar människans användning av landskap och naturresurser, samt de miljöeffekter som kan följa. Inom naturgeografi används en rad olika verktyg och metoder för insamling, analys och visualisering av geodata, men också olika teorier för att skapa förståelse för komplexa fenomen och samband. Kunskap inom naturgeografins olika delar är därför ofta avgörande för att kunna skapa hållbara lösningar till dagens och framtidens mångfacetterade utmaningar som våra samhällen ställs inför.

Kandidatprogrammet i naturgeografi - teknik och landskap är en treårig utbildning på grundläggande nivå som leder till en kandidatexamen inom huvudområdet naturgeografi. En examen inom programmet ger studenten en gedigen naturgeografisk kunskap samt förståelse för dess roll i samhället, en förtrogenhet i naturgeografisk metod och landskapsanalys samt en förmåga att arbeta i projekt, inklusive att på olika sätt kommunicera med samhällsaktörer. Utbildningen ger förutsättningar för anställning inom både offentlig och privat sektor, samt behörighet till utbildningar på avancerad nivå. 

Mål

Nationella examensmål enligt Högskoleförordningen

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse för huvudområdet naturgeografi, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, och
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom naturgeografi.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten:

• visa förmåga att inom naturgeografi göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Lokala mål

För kandidatexamen skall studenten:

• visa kunskap och förståelse för digitala verktyg för analys av geodata inom naturgeografiska applikationsområden och frågeställningar.

Innehåll

Utbildningsprogrammet omfattar 180 högskolepoäng, varav 30 hp utgörs av valbara kurser, där studierna bedrivs på helfart. De valbara kurserna kan genomföras som utlandsstudier. I programmet ingår också en praktikkurs där studenten får värdefulla erfarenheter från en potentiell framtida arbetsgivare samt kan ge uppslag till det avslutande examensarbetet (självständigt arbete). Undervisningen sker främst på svenska, men undervisningsmoment kan också vara på engelska. Efter fullgjorda studier kan den studerande ansöka om filosofie kandidatexamen i naturgeografi. 

Programmet kännetecknas av progression gällande såväl ämneskunskaper som praktisk tillämpning. Inom ämneskunskaper uppnås progression genom en succesiv fördjupning av teori. Förmågor och färdigheter utvecklas kontinuerligt genom såväl teoretisk förståelse för och praktisk tillämpning av olika metoder relevanta inom huvudområdet. Metoder och tillämpning av olika verktyg för insamling av geodata och för landskapsanalys är alltså centrala i programmet. Geografiska informationssystem (GIS), fältmätningar, statistik och fjärranalys är några av de metoder som ingår. 

De två första åren är gemensamma för hela programmet och baseras på tematiska inriktningar för de olika terminerna. Första terminen har fokus på naturgeografisk teori och grunderna i GIS. Den syftar till att lägga en teoretisk bas inom olika naturgeografiska perspektiv, samt grunderna inom GIS och geodata. Under andra terminen behandlas olika former av landskapsanalys med stort fokus på metoder, verktyg och tillämpningar. En fördjupning av naturgeografiska metoder ingår i termin 3 med fokus på fältmetodik och fjärranalys. Under fjärde terminen läggs tyngdpunkt på praktiskt arbete samt samhällets och arbetsmarknadens behov och utmaningar.

Upplägget på programmet är tänkt att utveckla studenternas teoretiska, tematiska och områdesspecifika kunskaper inom naturgeografi parallellt och integrerat med en metodologisk kunskapsprogression. Programmet genomsyras också av ett avnämarperspektiv där aktuella naturgeografiska frågeställningar, data och metoder är centrala, och där praktiken innebär att den studerande får möta och arbeta med yrkesverksamma personer inom fältet.  

Under den femte terminen ges möjlighet till specialisering och möjlighet för den studerande att utveckla en egen kunskapsprofil genom valbara kurser. För att en valbar kurs ska ges krävs minst fem studenter. Det finns även möjlighet att förlägga studier eller praktik utomlands. 

Under programmets avslutande termin läser studenterna en kurs i forskningsdesign och etik samt en individualiserad kurs med fokus på metodfördjupning. Dessa två kurser förbereder studenterna inför det självständiga arbetet inom huvudområdet naturgeografi som avslutar terminen och därmed utbildningsprogrammet. 

Se rubrik Programplan för förteckning över aktuella kurser. I kursplanerna beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen präglas av studentaktiva arbetsformer och ett studentcentrerat lärande. Undervisningen består exempelvis av föreläsningar, seminarier, workshops, exkursioner, laborationer, projektarbete och individuell handledning. 

I kursplanerna och tillhörande studieanvisningar beskrivs mer utförligt innehåll, undervisnings- och arbetsformer samt examination.

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Engelska 6 samt Matematik 3b/3c eller Matematik C.

Alternativt

Grundläggande behörighet på grundnivå samt Engelska nivå 2 samt Matematik fortsättning nivå 1b eller Matematik fortsättning nivå 1c.

Tillträdeskrav till högre termin eller kurser

För tillträde till kurser inom utbildningsprogrammet, se respektive kursplan för särskilda behörighetskrav.

Examenskrav

Kandidatexamen i naturgeografi uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 hp i programmet, varav minst 90 hp med successiv fördjupning inom huvudområdet naturgeografi.

Bestämmelser om krav på kursfordringar för att uppnå en examen finns i bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100). Preciserade krav för generella examina på grundnivå och avancerad nivå återfinns i LiU:s gällande föreskrifter.

Examensbevis utfärdas av fakultetsstyrelsen efter ansökan av den studerande. Ett diploma supplement biläggs examensbeviset.

Examensbenämning på svenska

Filosofie kandidatexamen med huvudområde Naturgeografi

Examensbenämning på engelska

Degree of Bachelor of Science with a major in Physical Geography

Särskild information

Undervisningsspråk

Huvudsakligt undervisningsspråk är svenska, men engelska kan förekomma.

Tillgodoräknande

Beslut om tillgodoräknande fattas av fakultetsstyrelsen, eller av styrelsen utsedd funktion, efter ansökan av den studerande.

Övrigt

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.