Psykisk ohälsa ur ett primärvårdsperspektiv; att möta människor med psykisk ohälsa i samhället, 5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska

Särskild information

Kursen bygger på den grundutbildade sjuksköterskans kunskaper och kompetens.
Kursen innehåller 3hp medicinsk vetenskap och 2hp vård. Medicinsk vetenskap och vård läses integrerat.

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs av Socialstyrelsen utfärdad legitimation som sjuksköterska med inriktning mot allmän hälso-och sjukvård omfattande 180 hp eller motsvarande. Dessutom krävs kandidatexamen och minst 12 månaders yrkesverksamhet, motsvarande heltid som legitimerad sjuksköterska. Om kandidatexamen saknas krävs kunskaper inom vetenskaplig metod motsvarande 15 hp samt minst 24 månaders yrkesverksamhet, motsvarande heltid, som legitimerad sjuksköterska. Därutöver krävs godkända kunskaper i svenska och engelska enligt bestämmelser för grundläggande behörighet för grundnivå, t. ex Svenska 3/B och Engelska 6/A. 

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Kunskap och förståelse

• redogöra för hur man kan observera och bedöma psykiatriska vårdbehov utifrån distriktssköterskans kompetensomårde
• redogöra för kunskaper och färdigheter som krävs för att medverka i behandling och rehabilitering/habilitering av människor med psykisk ohälsa
• initiera interprofessionell samverkan avseende människor med psykisk ohälsa.

Färdighet och förmåga

• uppvisa fördjupad förmåga till kommunikation med människor med psykisk ohälsa
• visa förmågor som krävs för att möta människor i kris.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• medverka till att främja psykisk hälsa och förebygga uppkomsten av psykisk ohälsa hos befolkningen, grupper och enskilda.

Kursinnehåll

Kursen innehåller fördjupning inom

• förekomst av psykisk ohälsa, såväl på internationell, nationell som lokal nivå, resultat av epidemiologiska studier
• hur primärvården arbetar med att identifiera psykisk ohälsa
• sjukdomspanoramat i primärvårdens uppdrag (lättare och medelsvåra depressioner, ångesttillstånd, kris, stressreaktioner samt uppföljning av individer med långvarig psykisk störning)
• lagstiftning (t ex LPT, LRV, LSS)
• bedömning av psykisk ohälsa med hjälp av klinisk bedömning och vedertagna skattningsinstrument
• psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, t ex depressioner, självskadande beteende och ätstörningar
• beroendeproblematik hos individer inom primärvård, livsstil, förekomst och bedömningsinstrument
• psykisk ohälsa hos äldre
• olika typer av behandlingar t ex samtalsbehandling och psykofarmakologi
• bemötande vid kris
• samverkan mellan olika sjukvårdshuvudmän
• återhämtningsmekanismer som framkommer vid långtidsuppföljningar (recovery).

Undervisnings- och arbetsformer

Vid Hälsouniversitet bedrivs undervisning med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod . PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att analysera och hantera verklighetsanknutna situationer som har anknytning till innehållet i kursen. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Verklighetsanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar.

I undervisningen på denna kurs utnyttjas olika arbetsformer som arbete i basgrupp, föreläsningar, granskningar av vetenskapliga artiklar, seminarier och fältstudier.

Examination

Kursen examineras fortlöpande genom bedömning av individuella prestationer och prestation i grupp. Examination sker även i form av skriftlig och muntlig tentamen.

Deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen.
Obligatoriska moment är basgrupparbete och seminarier.

Omfattning av omexamination och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning
För såväl omexamination som förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå.

Anmälan till examination/tentamen
Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet.

Antal examinationstillfällen
Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger; d v s student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omexamination skall anges i början av varje termin. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov.

Betygsskala

Kurslitteratur

Övrig information

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att funktionshinder, etnicitet, genus och ålder framhålls som relevanta variabler för analys och diskussion.

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom ett år, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Institution