Neurologiska sjukdomar: patofysiologi, behandling och specifik omvårdnad, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Särskild information

Kursen utgör den tredje kursen i specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning  neurosjukvård och ingår i termin två. Moment med verksamhetsintegrerat lärande kan komma att ske utanför studieorten vilket kan medföra merkostnader för studenten. Undervisning förlagd på campus kan komma att varvas med moment på distans. Vissa moment kan komma att genomföras på engelska. Kursen kan komma att samläsas med motsvarande fristående kurs på avancerad nivå.

Kursen ges för

• Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning neurosjukvård

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs utöver grundläggande behörighet:

• Sjuksköterskeexamen 180 hp inklusive examensarbete på fördjupningsnivå 15 hp, 
• Legitimation som sjuksköterska, 
• 12 månaders yrkeslivserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter avlagd examen och
• Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

eller

• Sjuksköterskeexamen 90-180 hp, 
• Legitimation som sjuksköterska
• Godkänd kurs i vetenskaplig metod på grundnivå 15 hp,
• 24 månaders yrkeslivserfarenhet på heltid som sjuksköterska efter avlagd examen och
• Godkänd svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå

Lärandemål

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• identifiera evidens för, samt utfall av, medicinsk behandling och specifika omvårdnadsinsatser kopplat till olika neurologiska sjukdomstillstånd,
• förklara hur neurologisk sjukdom kan påverka patienters hälsa, livstillfredsställelse och dagligt liv,
• identifiera vanligt förekommande neurologiska sjukdomstillstånd, samt förklara grundläggande principer för dess omvårdnad, diagnostik, övervakning, utredning och akut behandling,
• förklara hur neurologiska symptom är relaterade till hjärnans och nervsystemets struktur och funktion, och
• förklara centrala sjukdomsmekanismer vid olika neurologiska sjukdomstillstånd.

Färdighet och förmåga

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• diskutera och resonera kring patienters möjligheter och förmåga att formulera realistiska mål beträffande sin hälsa, egenvård och rehabilitering,
• självständigt identifiera behov av och föreslå specifika och personcentrerade omvårdnadsåtgärder hos patienter med neurologisk sjukdom,
• förutse behov av specifika akuta övervaknings- och behandlingsinsatser hos patienter med snabbt sviktande neurologisk hälsa, och
• motivera och genomföra kliniska undersökningsmetoder för att bedöma neurologiska funktioner hos patienten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna:

• kritiskt värdera den egna  och andra professioners kompetens och dess betydelse för att tillhandahålla en vård av god kvalitet för personer med neurologisk sjukdom med fokus på hälsa, ett meningsfullt liv och en sammanhängande vårdkedja,
• analysera och reflektera över autonomi, delaktighet, värdighet och personcentrering för patient och närstående i vårdmötet,
• jämföra och värdera ny forskning, evidensbaserad vård och nationella riktlinjer i förhållande till den egna verksamheten, och
• reflektera över etiska frågeställningar som kan uppstå i vårdmötet med patienter och närstående vid diagnosbesked, i akuta och vid långvariga/progressiva neurologiska sjukdomstillstånd inklusive palliativ vård.

Kursinnehåll

I kursen ingår medicinsk vetenskap (4.5 hp) och omvårdnadsvetenskap (3 hp) vilka studeras integrerat. Moment med verksamhetsintegrerat lärande ingår i kursen. Kursen innehåller grundläggande kunskaper om patofysiologi, symtomatologi och  medicinsk behandling samt fördjupade kunskaper om specifika omvårdnadsstrategier vid vanliga neurologiska sjukdomar. Mer specifikt ingår:

• Hjärnans struktur och funktion i relation till neurologiska symptom
• Centrala sjukdomsmekanismer, symptombilder, prognos och komplikationer vid vanliga neurologiska sjukdomar
• Diagnostiska metoder 
• Klinisk undersökning av symtom vid neurologisk sjukdom inklusive neurologstatus.
• Principer för omvårdnad, övervakning, interventioner och farmakologiska behandlingar vid akut  samt långvarig neurologisk sjukdom
• Psykologiska reaktioner, kris och krishantering hos patient och närstående som drabbas av besked om neurologisk sjukdom
• Etiska aspekter på vård och omvårdnad ur ett patient- och närstående perspektiv 
• Egenvård, delaktighet och personcentrering inom neurovården
• Anhöriga som resurs och anhörigstödjande insatser

Undervisnings- och arbetsformer

Inom Medicinska fakulteten utgör det studentcentrerade och problembaserade lärandet grunden i undervisningen. Studenten tar ett eget ansvar för sitt lärande genom ett aktivt och bearbetande förhållningssätt till lärandeuppgifterna. Arbetsformerna utmanar studenterna att självständigt formulera frågor för lärande, att söka kunskap och att i dialog med andra bedöma och utvärdera uppnådd kunskap. Studenter arbetar tillsammans i grupp utifrån verklighetsanknutna situationer för att utveckla det egna lärandet, bidra till medstudenters lärande och för att träna samarbete. Lärarens roll är att stödja studenter i detta arbetssätt. Teoretiska och praktiska moment varvas under kursen. 

Arbetsformer i denna kurs är basgrupp, föreläsningar, seminarium och verksamhetsintegrerat lärande (vilket kan inkludera VFU och/eller fältstudier, studiebesök och färdighetsträning).

Examination

Kursen examineras genom seminarium med individuell skriftlig och muntlig redovisning samt individuell skriftlig hemtentamen. 

Aktivt deltagande i obligatoriska moment är en förutsättning för godkänt på kursen. Med aktivt deltagande menas att studenten bidrar med arbete, inspel och/eller egna reflektioner med relevans för uppgiften. Formativ bedömning sker kontinuerligt inom de obligatoriska momenten, dessa är basgrupp, seminarium och moment inom verksamhetsintegrerat lärande. 

Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får student göra detta moment ytterligare endast en gång. Övriga examinationsformer får genomföras ett obegränsat antal gånger, av de studenter som inte uppnått godkänt resultat.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift. 

Anmälan till examination/tentamen

Inför varje kurs anges hur anmälan till examination skall gå till.

Omexamination

Datum för omexamination meddelas normalt senast vid det ordinarie provtillfället, härvid gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. 

Detta gäller även bedömning av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Tidpunkt bestäms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare, handledare och VFU-plats finns att tillgå. 

Examination för studenter med funktionsnedsättning

Om LiU:s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. 

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål. 

Byte av examinator

Student som underkänts två gånger vid examination på kursen eller del av kursen har efter begäran rätt att få annan examinator vid förnyat examinationstillfälle, om inte särskilda skäl talar mot det.

Avbrytande av VFU 

En student kan komma att få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid och bli underkänd om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet riskerar att skada en person i verksamheten, t.ex. elev, patient eller motsvarande. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan examinator har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs för att inte riskera att skada en annan person. En student har rätt till maximalt två sådana kontrolltillfällen.

Under förutsättning att det finns tillräckligt underlag för bedömning av studentens prestationer under verksamhetsförlagd utbildning i relation till kursens mål får betyg sättas även om studenten har varit delvis frånvarande från den verksamhetsförlagda utbildningen eller avbrutit den i förtid. 

Betygsskala

Kurslitteratur

Litteraturlista fastställs senast två månader före kursstart av programutskottet. Obligatorisk kurslitteratur finns ej.

Övrig information

Planering och genomförande av kursen skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursansvarig lärare sammanställer analys av kursvärdering och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna, programansvarig/studierektor och vid behov till nämnden för utbildning på grund- och avancerad nivå om det rör generell utveckling och förbättring.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om kursen upphör att ges eller genomgår större förändring erbjuds normalt examination enligt denna kursplan, vid totalt tre tillfällen inom/ i anslutning till de två terminer som följer, varav ett i nära anslutning till det första examinationstillfället.

Om det finns synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution