Filosofi (1-15 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1+ 1a2 samt Historia 1b eller Historia A

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för huvuddragen i filosofins historia, från antiken till idag,
- översiktligt analysera centrala skolbildningar och tankegångar inom filosofins historia,
- kritiskt diskutera olika tolkningar av centrala tankegångar i filosofins historia,
- i tal och skrift kunna redogöra för tankegångar och teorier i ett urval av verk ur filosofins historia,
- redogöra för och använda några utvalda nyckelbegrepp inom filosofi,
- visa färdigheter i satslogik och predikatlogik,
- visa färdigheter i begreppsanalys och argumentationsanalys,
- använda dessa begrepp och färdigheter för att i tal och skrift analysera och diskutera filosofiska argument,
- diskutera styrdokument och utvärderingar rörande skolämnet filosofi i gymnasieskolan,
- redovisa grunddragen i filosofiämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne,
- jämföra filosofiämnets framväxt med annat ämne.

Kursinnehåll

Filosofins historia

Genom att studera filosofins historia skaffar sig studenten en ökad förståelse för hur och varför filosofin har utvecklats till det den är idag. Studenten får med hjälp av både handböcker och originalmaterial möjlighet att studera hur filosofin utvecklats genom historien. Stoffet får dels en regelrätt historisk behandling, dels tematiseras allmänna filosofiska frågor varvid materialet tjänar som exempel i teorijämförelser. Studenten bekantar sig i detta arbete med filosofihistoriens centralgestalter samt övar sig att tolka argument och föra diskussion vidare utifrån dessa tolkningar.

Logik och instrumentkurs

Kursen utgör en introduktion till filosofiska verktygen argumentationsanalys, begreppsanalys och logik. Studenten skaffar sig grundläggande redskap för vidare studier i filosofi med en särskild betoning på att förbereda för ett kritiskt förhållningssätt med hjälp av dessa verktyg. Studenten övar sig i att läsa, ta till sig och att hantera argument i några av de områden som är centrala för filosofin. En central del av kursen är att dessa verktyg och instrument inte bara lärs ut teoretiskt, utan även att studenterna lär sig att använda det i praktiken. I logikdelen av kursen får studenten arbeta med att genomföra och avläsa enklare logiska formaliseringar i sats- och predikatlogik samt att kontrollera giltigheten i satslogiska slutledningar.

Ämnesdidaktik

Gymnasieskolans nationella och lokala styrdokument för ämnet samt nationella utvärderingar behandlas. Studenten behandlar filosofiämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne och jämförs med annat ämne.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består i huvudsak av föreläsningar, lektioner och obligatoriska seminarier. Utöver detta ska den studerande bedriva självständiga litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom deltagande vid de obligatoriska seminarierna och skriftlig hemtentamen.

För att få VG på hela kursen krävs Väl Godkänt på minst hälften av kursens totala poäng.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution