Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 330 hp

Inledning

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet är en akademisk professionsutbildning. Utbildningen är utformad enligt målen för utbildning inom högskolan, fastställda i Högskolelagen och Högskoleförordningen. Utbildningens syfte är att den studerande genom teoretiska och erfarenhetsbaserade studier skall tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för ämneslärarexamen. För att uppnå detta syfte tar utbildningen sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet.

Ämneslärarexamen består av två inriktningar: en mot grundskolans årskurs 7-9 omfattande 270 högskolepoäng och en mot gymnasieskolan omfattande 300 eller, beroende på ämneskombination, 330 högskolepoäng. Examen avläggs på avancerad nivå.

Mål

Ämneslärarutbildningens mål enligt högskoleförordningen

EXAMINA PÅ AVANCERAD NIVÅ

Ämneslärarexamen

Omfattning

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 240 eller, när så krävs, 270 högskolepoäng. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 165 högskolepoäng i två undervisningsämnen eller 195 högskolepoäng i tre undervisningsämnen. Examen ska dock omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen när två av undervisningsämnena svenska, samhällskunskap eller musik ingår i utbildningen. Examen får vidare omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 195 högskolepoäng i två undervisningsämnen om undervisningsämnet bild eller musik ingår i utbildningen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta minst en fördjupning om 90 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde. För varje övrigt ämne som ingår i examen krävs minst 45 högskolepoäng om examen omfattar tre undervisningsämnen och minst 60 högskolepoäng om examen omfattar två undervisningsämnen. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 90 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:
- skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
- läroplansteori och didaktik,
- vetenskapsteori och forskningsmetodik,
- utveckling, lärande och specialpedagogik,
- sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- bedömning och betygssättning, och
- utvärdering och utvecklingsarbete.

Mål

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7-9 ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl överblick över ämnesstudiernas huvudområde som fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten
- visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

För ämneslärarexamen ska studenten också
- visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
- visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
- visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
- visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
- visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
- visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten
- visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
- visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
- visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
- visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
- visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter
- visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
- visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
- visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten, 
- visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer
- visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
- visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
- visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten
- visa självkännedom och empatisk förmåga,
- visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
- visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Självständigt arbete (examensarbete)

För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen.

Övrigt

Av examensbeviset ska det framgå vilken inriktning studenten har fullgjort och vilket eller vilka undervisningsämnen som examen omfattar.

Innehåll

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan består av följande utbildningsområden:

• Utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng samt 1.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 hp inklusive 7.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning och självständigt arbete/examensarbete om 30 hp inom ett ämne
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 90 hp inklusive 7.5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning inom ett annat ämne.
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om ytterligare 15 hp i ingångsämnet
• Avslutande ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning om 13.5 hp
• För examen i svenska respektive samhällskunskap krävs 120 högskolepoäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till den kommande yrkesutövningen och omfatta följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt värdegrunden i
• förskolan och skolan, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygssättning för arbete som lärare, och
• utvärdering och utvecklingsarbete.

I ämneslärarexamens båda inriktningar (7-9 och Gy) återfinns den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll i separata kurser. Dessa kurser har dock en tydlig relation till ämnes-, ämnesdidaktiska samt verksamhetsförlagda moment i ämnesstudierna. Didaktiska färdigheter och förhållningssätt samt vetenskapliga färdigheter och förhållningssätt utgör programövergripande progressionsstråk, vilka genomsyrar kursinnehåll och examination i samtliga delar av utbildningen. Utbildningen uppmärksammar och ger stöd för, kritisk reflektion kring, lärandets och undervisningens genus-, klass- och etnicitetsdimensioner. Den verksamhetsförlagda utbildningen ingår som integrerade moment i ämnesstudierna, studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt som en längre fristående del i slutet av utbildningen. Ingående kurser är relevanta för ämneslärarens verksamhet och svarar mot högskoleförordningens mål för ämneslärarexamen.

Ämneskombinationer för Ämneslärarprogrammet styrs dels av förordning SFS 2017:893 och dels av lokala förutsättningar och beslut. De moderna språken, tyska, franska och spanska, ges i samarbete med Linnéuniversitetet. Vilka ämneskombinationer som är möjliga vid Linköpings universitet går att läsa på sidan https://liu.se/dfsmedia/dd35e243dfb7406993c1815aaf88a675/36904-source/options/download.

Kurserna inom Ämneslärarprogrammet är indelade i grund- och avancerad nivå där grundnivån också delas upp i grundläggande nivå (G1), fortsättningsnivå (G2) och fördjupningsnivå (G3). Programmets övergripande progression uppnås genom att utbildningens studiegångar går från kurser på G1-nivå under första årskursen till kurser på avancerad nivå (Av-nivå) under sista året. En grafisk modell över ämneslärarutbildningens studiegångar finns att se i bilaga 2. För progressionsdokument se bilaga 3.

Profiler

Global profil

Den globala profilen utgörs av moment som ger mer erfarenhet och kunskap om internationella/globala frågor än vad som obligatoriskt ingår i programmet. Momenten är var för sig valbara för samtliga studenter på programmet men studenter som vill följa den globala profilen måste som minst ha gjort ett antal moment enligt kriterier nedan.

Uppfyllandet av profilens villkor avgörs av programansvarig efter ansökan från student. En genomgången profil resulterar i ett omnämnande i examensbeviset samt ett intyg där mer detaljerat innehåll framgår.

Följande kriterier krävs för att ta ämneslärarexamen med global profil:

• Utlandstermin motsvarande minst 3 månaders heltidsstudier med relevans för programmet.

• Genomförd kurs om 3 hp som introducerar och följer upp studier eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands. (Kursen läses som fristående kurs och ingår ej i examen).

• Samt ett av följande alternativ:
  • Minst 4 veckors VFU utomlands utöver det som ev. ingår i utlandsterminen ovan
  • Fullföljd fältkurs/ämneskurs utomlands
  • Aktivt deltagande i internationell akademisk konferens (i Sverige eller utomlands)
  • Fullföljd kurs på engelska tillsammans med inresande studenter
  • Aktivt arbete med internationalisering på hemmaplan under en längre sammanhållen tid, t.ex. utskottsarbete Internationella Relationer (Lsek)
  • Avslutande examensarbete vars empiri samlats in utomlands eller vars huvudsakliga frågeställning behandlar mångkulturalitet, globalisering, mänskliga rättigheter eller de globala målen om hållbar utveckling (SDG:s).

Undervisnings- och arbetsformer

Under utbildningen gång varieras undervisnings- och arbetsformerna. Detta för att det är viktigt att studenten som blivande lärare ska få möta så många undervisnings- och arbetsformer som möjligt.

Förkunskapskrav

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6 samt Matematik 4 eller Matematik D

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång svenska, 330 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1och 1a2 samt Engelska 6

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång samhällskunskap, 330 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 2 samt Engelska 6 samt Matematik 2a/2b/2c eller Matematik B

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång historia, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Historia 1b eller 1a1 och 1a2 samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång biologi, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Biologi 2 samt Kemi 1 samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6 samt Matematik 3b/3c eller Matematik C

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång engelska, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6

Självständigt arbete (examensarbete)

Examensarbetet ger den studerande möjlighet att knyta samman utbildningens olika delar: studier inom den utbildningsvetenskapliga kärnan, ämnesstudier, ämnesdidaktiska studier samt verksamhetsförlagda studier. Ett viktigt mål med arbetet är att ge den studerande goda förutsättningar att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt till skolan som social och pedagogiska miljö, samt ge redskap för fortlöpande uppföljning och analys av den egna verksamheten.

För ämneslärarexamen, inriktning mot arbete i gymnasieskolan (300/330 högskolepoäng), skall den studerande inom ramen för de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ha fullgjort självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng. Den studerande genomför examensarbetet inom det ämne i studiegången som omfattar 120 högskolepoäng.

Examensarbetet har en ämnesdidaktisk relevans och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys ett empiriskt material (forskningsproduktion). Genom att de båda arbetena har olika karaktär får den studerande möjlighet att bredda sitt vetenskapliga kunnande. Det konsumtionsinriktade arbetet markerar vikten av att kunna förhålla sig till för läraryrket relevant forskning, medan det produktionsinriktade arbetet ger inblick i de vetenskapliga processer som formar kunskap.

Under termin 4 skall den studerande som läser mot gymnasieskolan välja vilket ämne som hon/han avser att fördjupa till 120 hp-nivån och därmed vilket ämne som hon/han skall skriva de två examensarbetena inom. Det första examensarbetet (forskningskonsumtion) skrivs under utbildningens fjärde år och det andra examensarbetet (forskningsproduktion) skrivs under utbildningens sista termin (om svenska och samhällskunskap kombineras förlängs utbildningen med en termins teoristudier).

Examenskrav

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och  uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Examensbenämning på svenska

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Examensbenämning på engelska

Degree of Master of Arts in Upper Secondary Education

Degree of Master of Science in Upper Secondary Education

Särskild information

Examination och betyg

Den studerande examineras utifrån de lärandemål som återfinns i respektive kursplan och de bedömningskriterier som är uppsatta för respektive examination. Examinationen inriktas så att den särskilt beaktar kraven på integrerade kunskaper och utbildningens mål gällande yrkeskunnande/yrkesutövning.

Inom utbildningen förekommer följande examinationsformer: muntlig, skriftlig, gestaltande eller visuell redovisning, redovisning av essä, laboration, praktiskt arbete/produkt, projekt, rapport, eller uppsats med eller utan seminariebehandling, skriftlig tentamen i form av hemtentamen eller salstentamen, samt uppvisande av tillämpade sociala och didaktiska lärarförmågor. Formerna för examination anges i respektive kursplan.

Den studerandes tillämpade kunskaper, färdigheter, förmågor och förhållningssätt i verksamhetsförlagd utbildning examineras genom uppvisande av tillämpade sociala och/eller didaktiska lärarförmågor. Examinationen sker genom systematiserad och dokumenterad observation i slutet av varje VFU-period. Handledaren (den lokala lärarutbildaren) prövar och dokumenterar den studerandes förmåga och förhållningssätt och överlämnar därefter underlag till examinator som examinerar den studerande. Examinationen av de tillämpade sociala lärarförmågorna; kommunikativ förmåga, samarbetsförmåga och ledarskapsförmåga liksom de tillämpade didaktiska lärarförmågorna; planering, genomförande och uppföljning av undervisning, utvärdering och utveckling samt bedömning, begränsas till tre tillfällen, vilket framgår av respektive kursplan.

Vid all examination är examinator skyldig att övertyga sig om den studerandes individuella prestation och om prövningsobjektets äkthet, dvs att det är den studerande ifråga som har genomfört examinationen. Inom ämneslärarutbildningen används en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd) om inte kursen eller momentets karaktär särskilt motiverar en tvågradig skala. Betygsskala framgår av kursplanen.

Val

Den studerande antas till ett ingångsämne och gör därefter val inom utbildningen. Val av ämne 2 görs under termin 1. Val av vilket ämne som den studerande ska skriva sina examensarbeten inom sker under termin 4. 
Den studerande har platsgaranti om valet av ämne/-n sker inom den annonserade valperioden, undantaget ämnet filosofi där platsantalet är begränsat och urval sker om platsantalet överskrids. Platsantalet meddelas inför valperioden.

Förkunskapskrav

Förkunskapskrav regleras inom respektive kursplan.

Handlingsplan

Den studerandes utveckling under studietiden skall följas fortlöpande i syfte att hjälpa den som får problem i utbildningen. Vid behov har den studerande rätt att få en handlingsplan upprättad. Initiativ ska tas så tidigt som möjligt under utbildningen. Initiativtagare kan vara t.ex. studenten själv, undervisande lärare eller fältmentor/handledare via ansvarig utbildningsledare. Handlingsplanen upprättas av programansvarig utbildningsledare i samråd med studievägledare och med studenten själv. I arbetet med handlingsplanen får studenten möjlighet att bearbeta och vid behov konfronteras med problem som uppkommit under studietiden. Handlingsplanen ska ge hjälp för studenten att strukturera studierna och eventuellt kartlägga behov av annat stöd. I handlingsplanen ska finnas en tidsplan för genomförandet. Målet är att hjälpa studenten tillbaka till utbildningen. En uppföljning sker efter handlingsplanens genomförande.

Rådgivande samtal

Vid tveksamhet om den studerandes möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen eller dennes lämplighet att utöva läraryrket ska ansvarig utbildningsledare ta initiativ till ett rådgivande samtal. I särskilda fall kan ansvarig utbildningsledare besluta att kalla till rådgivande samtal utan att en handlingsplan upprättats. Om den studerande så önskar kan också en studeranderepresentant eller studievägledare delta i samtalet. Ansvarig utbildningsledare ska informera den berörda studenten om denna möjlighet. I samband med det rådgivande samtalet skall den studerande erbjudas studievägledning.

Examensbevis

Studerande som med godkänt resultat genomgått kurser i tillräcklig omfattning inom Ämneslärarprogrammet får efter begäran examensbevis. I examensbeviset skall framgå vilka kurser den studerande har fullgjort. Dessutom redovisas titel på det examensarbete och eventuella övriga uppsatser omfattande minst 15 hp som den studerande skrivit under utbildningen.

Avsteg från utbildningsplan

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.