Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom judendom, islam, hinduism och buddhism samt hur detta innehåll relaterar till religionernas historiska framväxt, praktiker och heliga skrifter,
- ge exempel på historiska relationer mellan de studerade religionerna och hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper,
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom kristendom, hur detta innehåll relaterar till religiösa praktiker och heliga skrifter, samt hur det kan användas för att bemöta utmaningar från sekulära livsåskådningar,
- översiktligt analysera etiska argument och synsätt inom valda religioner,
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet religionsvetenskap,
- använda religionsvetenskaplig terminologi och skilja den från inomreligiösa termer,
- kritiskt diskutera olika tolkningar av trosinnehåll och etiska frågor inom valda religioner,
- redovisa styrdokumentens uppbyggnad och innehåll i ämnet religionskunskap,
- diskutera granskningar av ämnet religionskunskap och hur en kan arbeta för att utveckla sitt arbete utifrån dessa, och
- planera ett mindre arbetsområde utifrån styrdokumenten.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i tre delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

En introduktion till judendom, islam, hinduism och buddhism (6,5hp)
Delkursen ger en orientering i centrala trosövertygelser inom judendom, islam, hinduism och buddhism och hur de tolkas på olika sätt. Den studerande får öva sig i att göra en enkel och översiktlig analys av dessa övertygelser. Denna analys inkluderar jämförelser av de olika religionernas trosinnehåll och hur detta innehåll relaterar till heliga skrifter, religiösa praktiker och religionernas historiska framväxt. Därtill kommer en kritisk diskussion av olika tolkningar av trosinnehåll i respektive religion. Delkursen ger också en introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet religionshistoria. Den studerande tränar på att använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi och att skilja den från inomreligiösa termer. Förutom denna översikt ger delkursen en viss fördjupning inom historiska relationer mellan religionerna och den ger exempel på hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper.

En introduktion till kristendom och sekulära livsåskådningar (3 hp)
Delkursen kompletterar svepet över världsreligionerna med kristendom och sekulära livsåskådningar. I delkursen ges en introduktion till de tre centrala temana i kristen troslära, dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Teologiska övertygelser och argument analyseras på ett enkelt och översiktligt sätt, vilket innefattar en bearbetning av hur dessa teman kan tolkas på olika sätt, hur de relateras till helig skrift och kyrkliga praktiker, samt hur kristna läror bemöter utmaningar från sekulära livsåskådningar. Därtill kommer en kritisk diskussion av teologiska argument inom kristen troslära. Kursen ger också en kortfattad introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet kristen trosåskådning.

En introduktion till etik (3,5 hp)
Därutöver ges en orientering i hur etiska frågor behandlas inom valda världsreligioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av etisk argumentation, till exempel att urskilja det typiska hos olika sorters etisk argumentation och att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. Dessutom ges en kort inledning till metoder och teorier använda för att studera religiös etik.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till centrala metoder och teorier inom religionsvetenskap ligger fokus på att identifiera religionsvetenskapliga problem och på att utföra en enkel analys med hjälp av relevanta termer och skilja denna analys från referat såväl som från inomreligiösa tolkningar. En viss fördjupning sker i informationssökning och argumentationsanalys.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
Det ämnesdidaktiska stråket behandlar skolans styrdokument för ämnet religionskunskap och nationella utvärderingar. Det innefattar också planering av ett mindre arbetsområde utifrån styrdokumenten.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och grupparbete. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga salstentamina, grupparbete som redovisas skriftligen och muntligen, individuella skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution