Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, 330 hp

Inledning

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet är en akademisk professionsutbildning. Utbildningen är utformad enligt målen för utbildning inom högskolan, fastställda i Högskolelagen och Högskoleförordningen samt Förordning 2021:1335 om utbildning till lärare och förskollärare. Utbildningens syfte är att den studerande genom teoretiska och erfarenhetsbaserade studier skall tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som är nödvändiga för att uppfylla examensordningens mål för ämneslärarexamen. För att uppnå detta syfte tar utbildningen sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med aktuell och beprövad yrkeserfarenhet.

Mål

Mål för ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan enligt högskoleförordningen.

För ämneslärarexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som ämneslärare i den verksamhet som utbildningen avser. Studenten ska även visa kunskap och förmåga för annan undervisning för vilken examen enligt gällande föreskrifter kan ge behörighet.

Kunskap och förståelse

För ämneslärarexamen oavsett inriktning ska studenten

• visa sådana kunskaper i didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser samt visa kännedom om vuxnas lärande,
• visa fördjupad kunskap om vetenskapsteori samt kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder, och visa kunskap om relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen,
• visa sådan kunskap om barns och ungdomars utveckling, lärande, behov och förutsättningar som krävs för den verksamhet som utbildningen avser,
• visa kunskap om och förståelse för sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• visa kunskap om skolväsendets organisation, relevanta styrdokument, läroplansteori och olika pedagogisk-didaktiska perspektiv samt visa kännedom om skolväsendets historia, och
• visa fördjupad kunskap om bedömning och betygssättning.

För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska studenten dessutom

• visa sådana ämneskunskaper som krävs för yrkesutövningen, inbegripet såväl brett kunnande inom ämnesstudiernas huvudområde som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av detta område och fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete.

Färdighet och förmåga

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas,
• visa fördjupad förmåga att kritiskt och självständigt tillvarata, systematisera och reflektera över egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat för att därigenom bidra till utvecklingen av yrkesverksamheten och kunskapsutvecklingen inom ämnen, ämnesområden och ämnesdidaktik,
• visa förmåga att ta till vara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att tillämpa sådan didaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det eller de ämnen som utbildningen avser och för den verksamhet i övrigt som utbildningen avser,
• visa förmåga att självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och den pedagogiska verksamheten i övrigt i syfte att på bästa sätt stimulera varje elevs lärande och utveckling,
• visa förmåga att identifiera och i samverkan med andra tillgodose elevers behov av specialpedagogiska insatser, inbegripet specialpedagogiska insatser för elever med neuropsykiatriska svårigheter,
• visa förmåga att observera, dokumentera och analysera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål och att informera och samarbeta med elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att kommunicera och förankra skolans värdegrund, inbegripet de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna,
• visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av elever,
• visa förmåga att beakta, kommunicera och förankra ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer,
• visa förmåga att använda och värdera läroböcker, andra läromedel och andra lärverktyg, 
• visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten,
• visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna, och
• visa förmåga att i den pedagogiska verksamheten utveckla färdigheter som är värdefulla för yrkesutövningen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För ämneslärarexamen ska studenten

• visa självkännedom och empatisk förmåga,
• visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare,
• visa förmåga att i det pedagogiska arbetet göra bedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, i synnerhet barnets rättigheter enligt barnkonventionen, samt en hållbar utveckling, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och utveckla sin kompetens i det pedagogiska arbetet.

Innehåll

Ämneslärarexamen ges med två inriktningar. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 samt Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng.

För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne.

För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng i ett annat relevant ämne eller ämnesområde. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Ämneslärarutbildningen vid Linköpings universitet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan består av följande utbildningsområden:

• Utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng samt 1,5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning
   
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 120 hp i ett ämne inklusive 7,5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning och självständigt arbete (examensarbete) om 30 hp
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 90 hp i ett annat ämne inklusive 7,5 hp integrerad verksamhetsförlagd utbildning
• Ämnes- och ämnesdidaktiska studier om ytterligare 15 hp i ingångsämnet
• Avslutande ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning om 13,5 hp
• För examen i svenska respektive samhällskunskap krävs 120 högskolepoäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen.

Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande:

• skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna,
• läroplansteori och didaktik,
• vetenskapsteori och forskningsmetodik,
• utveckling och lärande, som skall ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik,
• sociala relationer, konflikthantering och ledarskap,
• bedömning och betygssättning, och  
• utvärdering och utvecklingsarbete.

I ämneslärarutbildningen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan återfinns den utbildningsvetenskapliga kärnans innehåll i separata kurser. Dessa kurser har en tydlig relation till ämnes-, ämnesdidaktiska samt verksamhetsförlagda moment i ämnesstudierna. Didaktiska färdigheter och förhållningssätt samt vetenskapliga färdigheter och förhållningssätt utgör programövergripande progressionsstråk, vilka genomsyrar kursinnehåll och examination i samtliga delar av utbildningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen ingår som integrerade moment i ämnesstudierna, studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan samt som en längre fristående del i slutet av utbildningen. 

Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Möjliga ämneskombinationer styrs dels av förordning SFS 2021:1335, dels av lokala förutsättningar och beslut. De moderna språken, tyska, franska och spanska, ges i samarbete med Linnéuniversitetet. Vilka ämnen som finns att välja mellan och vilka ämneskombinationer som är möjliga för inriktningen annonseras på programmets hemsida. För vidare information om specifikt ämnesinnehåll hänvisas till respektive ämnes kursplaner.

Enligt högskoleförordningen ska studenten för ämneslärarexamen inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort minst ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng eller minst två sådana arbeten om vardera minst 15 högskolepoäng i ett eller två av de ämnen som studeras inom utbildningen. Den studerande genomför examensarbetet inom det ämne i studiegången som omfattar 120 högskolepoäng. Examensarbetet har ämnesdidaktisk relevans och genomförs i två separerade men innehållsmässigt relaterade arbeten. Det första arbetet (15 hp) genomförs på grundnivå och är inriktat på sammanställning och analys av tidigare forskning (forskningskonsumtion) medan det andra arbetet (15 hp) genomförs på avancerad nivå och handlar om insamling, bearbetning och analys av ett empiriskt material (forskningsproduktion). 

Under termin 4 väljer den studerande vilket ämne som de två examensarbetena skall skrivas inom och därmed vilket ämne som fördjupas till 120 hp-nivån. 

Möjlighet till masterexamen via utökad studiegång

Via utökad studiegång finns möjlighet för studenter på gymnasieinriktningen att även uppnå en masterexamen i pedagogiskt arbete med ämnesdidaktisk inriktning, en s.k. spets. Spetsen innebär ett ökat studieåtagande om 30 hp utöver ordinarie kurser, d.v.s. totalt 330/360 hp där den större omfattningen gäller ämneskombinationen svenska/samhällskunskap. 

De tillkommande kurserna i den utökade studiegången är på avancerad nivå och läses år 4 och 5, vilket innebär att studentens totala studietakt de två sista åren är 125%. Utöver detta ersätts kursen 91-105 hp i ingångsämnet och Examensarbete 2 av en masteruppsatskurs omfattande 30 hp.

Inriktningen är valbar för gymnasieinriktningens samtliga studenter men har särskilda behörighetskrav. De föregående tre åren på Ämneslärarprogrammet (180 hp) skall ha klarats av i normal studietakt enligt studiegången.

Inriktningen har 20 platser/årskull. Om antalet behöriga sökande överskrider platsantalet görs ett urval baserat på andelen VG i kurs inom Ämneslärarprogrammet 1-180 hp.

Profiler

Global profil

Den globala profilen utgörs av moment som ger mer erfarenhet och kunskap om internationella/globala frågor än vad som obligatoriskt ingår i programmet. Momenten är var för sig valbara för samtliga studenter på programmet men studenter som vill följa den globala profilen måste genomföra ett antal moment enligt kriterier nedan.

En genomgången profil resulterar i ett omnämnande i examensbeviset samt ett intyg där mer detaljerat innehåll framgår.

Följande kriterier krävs för att ta ämneslärarexamen med global profil:

• Genomförd utlandstermin motsvarande minst 3 månaders heltidsstudier med relevans för programmet.
• Genomförd kurs om 3 hp (fristående, ingår ej i examen) som introducerar och följer upp studier eller verksamhetsförlagd utbildning (VFU) utomlands. 

Samt minst ett av följande alternativ:

• Fullföljd VFU utomlands omfattande minst 4 veckor utöver det som ev. ingår i utlandsterminen ovan
• Fullföljd fältkurs/ämneskurs utomlands
• Aktivt deltagande i internationell akademisk konferens (i Sverige eller utomlands)
• Fullföljd kurs på engelska tillsammans med inresande studenter
• Aktivt arbete med internationalisering på hemmaplan under en längre sammanhållen tid, t.ex. utskottsarbete i Internationella Relationer (Lsek)
• Avslutande examensarbete vars empiri samlats in utomlands eller vars huvudsakliga frågeställning behandlar mångkulturalitet, globalisering, mänskliga rättigheter eller de globala målen om hållbar utveckling (SDG:s).

Undervisnings- och arbetsformer

Under utbildningens gång varieras undervisnings- och arbetsformerna. De aktuella undervisnings- och arbetsformerna framgår av respektive kursplan.  

Förkunskapskrav

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång matematik, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6 samt Matematik 4 eller Matematik D

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång svenska, 330 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1och 1a2 samt Engelska 6

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång samhällskunskap, 330 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 2 samt Engelska 6 samt Matematik 2a/2b/2c eller Matematik B

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång historia, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Historia 1b eller 1a1 och 1a2 samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång biologi, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Biologi 2 samt Kemi 1 samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6 samt Matematik 3b/3c eller Matematik C

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, ingång engelska, 300 hp
  

  Grundläggande behörighet på grundnivå samt Samhällskunskap 1b eller 1a1 och 1a2 samt Engelska 6

Examensbenämning på svenska

Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Vid utökad studiegång: Filosofie masterexamen i pedagogiskt arbete med ämnesdidaktisk inriktning

Examensbenämning på engelska

Master of Arts in Upper Secondary Education

Master of Science in Upper Secondary Education

Master of Arts in Pedagogic Practices Specializing in Subject-Specific Education

Särskild information

Examination och betyg

Inom utbildningen förekommer olika examinationsformer, formerna för examination anges i respektive kursplan. 

Vid all examination är examinator skyldig att övertyga sig om den studerandes individuella prestation och om prövningsobjektets äkthet, dvs att det är den studerande ifråga som har genomfört examinationen. Inom ämneslärarutbildningen används en tregradig betygsskala (Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd) om inte kursen eller momentets karaktär särskilt motiverar en tvågradig skala. Betygsskala och ev. begränsningar avseende antal examinationstillfällen framgår av kursplanen.

Val av ämne 2

Den studerande antas till ett ingångsämne och gör därefter val av ämne 2 inom utbildningen. Val av ämne 2 görs under termin 1. 

Den studerande har platsgaranti om valet av ämne 2 sker inom den annonserade valperioden, undantaget ämnet filosofi där platsantalet är begränsat och urval sker om platsantalet överskrids. Platsantalet meddelas inför valperioden.

Examensbevis

Studerande som med godkänt resultat genomgått kurser i tillräcklig omfattning inom Ämneslärarprogrammet får efter begäran till Examensenheten ett examensbevis. I examensbeviset skall framgå vilken inriktning den studerande har fullgjort, ingående kurser, vilka undervisningsämnen examen omfattar och, i förekommande fall, uppgifter om uppfyllande av global profil. Dessutom redovisas titel på det examensarbete och eventuella övriga uppsatser omfattande minst 15 hp som den studerande skrivit under utbildningen. Den student som genomfört kurser enligt den utökade studiegången för en filosofie masterexamen i pedagogiskt arbete med ämnesdidaktisk inriktning ansöker även om masterexamen till Examensenheten. Då masterexamen förutsätter avklarad ämneslärarexamen måste ansökan om masterexamen ske i samband med alternativt efter examensansökan avseende ämneslärarexamen. 

Avsteg från utbildningsplan

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna utbildningsplan.