Religionskunskap (16-30 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå, Historia 1b alternativt Historia 1a1 + 1a2 Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- diskutera bibeltexters tillkomst, kanonisering, historiska bakgrund, genrer och innehåll,
- ge exempel på och sammanfatta viktiga teologiska huvudlinjer i Bibeln,
- diskutera avgörande händelser och orsakssamband i kristendomens historia från fornkyrkan till modern tid,
- översiktligt analysera hur centrala teologiska diskussioner relaterar till och inverkar på kristendomens historiska framväxt,
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet religionsvetenskap, 
- analysera bibeltexter med hjälp av bibelvetenskapliga tolkningsverktyg,
- tillämpa centrala källkritiska principer,
- kritiskt pröva bibeltolkningar och diskutera texttolkningens förutsättningar,
- kritiskt diskutera tolkningar av brytpunkter i kristendomens historia och uppfattningar om kristendomens betydelse för den västerländska kultursfären,
- analysera och jämföra läromedel i vid bemärkelse avsedda för religionsundervisning i skolan, och
- välja ut och motivera läromedel till att avgränsat område i undervisningen i religionskunskap mot bakgrund av teorier om kunskap och lärande.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

En introduktion till Bibeln (6,5 hp)
I delkursen introduceras den studerande till Bibeln och bibeltexterna läses i översättning. Detta grundläggande studium innefattar en orientering i bibeltexternas tillkomst och kanonisering, historiska bakgrund, genrer, innehåll och teologi. Delkursen ger också en introduktion till några klassiska bibelvetenskapliga metoder. En viss fördjupning görs i några teologiska huvudlinjer i Bibeln. Den studerande får träna på att analysera bibeltexter, att kritisk pröva bibeltolkningar och att diskutera texttolkningens förutsättningar.

En introduktion till kyrkans historia (6,5 hp)
Delkursen ger en orientering i kristendomens historia från fornkyrkan till modern tid med särskilt fokus på den västerländska kultursfären. Den fokuserar på avgörande händelser och orsakssamband såväl som på centrala teologiska diskussioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av de teologiska diskussionerna och hur de har inverkat på kristendomens utveckling. Delkursen introducerar också centrala teorier och metoder inom ämnet kristendomens historia, särskilt källkritiska principer. Därtill kommer en kritisk diskussion dels av olika tolkningar av brytpunkter i kristendomens historia, dels av olika uppfattningar om kristendomens betydelse för den västerländska kultursfären, särskilt till exempel framväxten av institutioner som skola, universitet och sjukhus samt av föreställningar om demokrati och människosyn.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till centrala metoder och teorier inom religionsvetenskap ligger fokus på att identifiera religionsvetenskapliga problem och på att utföra en enkel analys med hjälp av relevanta termer och skilja denna analys från referat såväl som från inomreligiösa tolkningar. En viss fördjupning sker i textanalys och hermeneutisk medvetenhet och i tolkning av historien.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
Läromedel i vid bemärkelse avsedda för religionskunskapsundervisning i skolan analyseras och jämförs. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga salstentamina, individuella skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution