Religionskunskap (46-60 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Religionskunskap (1-30 hp) med minst 15 hp godkända, samt alla tidigare VFU-kurser enligt studiegången godkända

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- analysera samtida religionsutövning och forntida religioner med fokus på dess påverkan inom moderna religiösa uttryck,
- relatera genomförd analys av religioner till aktuell forskning och teori- och metoddiskussion inom ämnet religionshistoria,
- använda och problematisera begrepp inom ämnet religionshistoria och fältet levd religion,
- identifiera, formulera och lösa ett avgränsat vetenskapligt problem inom fältet levd religion,
- kritiskt diskutera konsekvenser av samtida religionsutövning för individ, grupp och samhälle,
- planera ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan och motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel, 
- diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan, och
- reflektera kring olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i tre delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

Judendom, islam, hinduism och buddhism (6 hp)
Den första delkursen behandlar judendom, islam, hinduism och buddhism som levd religion. Den innefattar en fortsatt bearbetning av det centrala trosinnehållet i dessa religioner. Men det sker en breddning mot levd religion och fokus ligger på att analysera samtida religionsutövning i ett modernt samhälle mot bakgrund av aktuell forskning och teori- och metoddiskussion. Denna breddning innefattar en problematisering av samtida religionsutövning och dess konsekvenser för samhälle, religiös grupp och individ.

Nyandlighet och synkretism (6 hp)
I den andra delkursen berörs levd religion i form av nyandlighet och religiös synkretism. En viktig fråga i delkursen är hur samtida nyandlig religionsutövning brukar forntida religioner för att konstruera identitet och gemenskap. Det görs också en kritisk bearbetning av traditionsanvändning i modern tid.

Fältarbete (1,5 hp)
Den sista delkursen är en fördjupning inom ett valfritt delområde i fältet levd religion. Fördjupningen sker genom ett fältarbete. I dialog med andra studenter får den studerande träna på att formulera ett avgränsat vetenskapligt problem om samtida religionsutövning, sätta det i relation till aktuell forskning, och lösa det på ett teoretiskt och metodiskt medvetet sätt.

I delkurserna ingår en strimma om hur en arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till aktuell religionshistorisk forskning och till centrala begrepp inom levd religion ligger ett särskilt fokus på etnografiska och antropologiska teorier och metoder som används i analys av samtidiga religionsutövning.

Ämnesdidaktiskt stråk (1,5 hp)
Inom ämnesdidaktiken tränas den studerande att utforma en planering för ett mindre ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i skolan som relaterar till kursinnehållet med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i skolan diskuteras. Stråket berör också kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i skolan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga tentamina, individuell skriftlig inlämningsuppgift, aktivt deltagande i seminarier och ett individuellt skriftligt fältarbete som presenteras och försvaras muntligen. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

För väl godkänd på kursen krävs att en majoritet av högskolepoängen har betyget väl godkänt.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution