Religionskunskap (46-60 hp), 15 hp
Religious Education (41-60), 15 credits
92RE47
Huvudområde
ReligionsvetenskapUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Fredrik GregoriusKursansvarig
Fredrik Gregorius, Johanna Romare, Catharina Wiström-GinérStudierektor eller motsvarande
Kjell O LejonHuvudområde
ReligionsvetenskapUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Historia
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Samhällskunskap
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd
- Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd
Förkunskapskrav
För tillträde till kursen krävs genomgången religionskunskap 1-30 hp, eller motsvarande.Lärandemål
− redogöra för och problematisera de hinduiska och buddhistiska religionernas gestaltningar och roller ur historiska och nutida perspektiv
− redogöra för och diskutera gestaltningar och roller i historia och i nutid med exempel från ursprungsbefolkningars religioner samt nyandlighet
− skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi inom för kursen aktuella religioner
− använda centrala begrepp och teorier inom etiken
- diskutera några etiska problemställningar som är centrala inom nutida debatt, med särskild inriktning på skolans värld
- diskutera förutsättningar för kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i grundskolan
- argumentera för val av olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i grundskolan
Kursinnehåll
Religionshistoria: Momentet behandlar och problematiserar främst hinduistiska och buddhistiska religioner ur historiska och nutida perspektiv. Även ursprungsbefolkningars religion samt nya trosformer som nyandlighet redogörs för och diskuteras. Den studerande orienterar sig i hur nutida religioner har inspirerats av äldre tradition och samtidigt präglas av den moderna livsvärld de är en del av. Undervisningen fokuserar på olika centrala teman och riktningar inom respektive religion, samt hur tolkningar ifrågasatts och hur nya tolkningsförsök gjorts. Skillnader mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi behandlas.
Etik och livsåskådningar: I detta moment diskuteras centrala etiska begrepp och teorier. Vidare behandlas värdeteorier och normativa teorier, liksom traditioner inom teologisk etik och moralfilosofi. Studier av etikens teori knyts till aktuella etiska tillämpningsområden, såsom politik, skola, vård och arbete. Inom kursen ges också en fördjupad behandling av livsåskådningsbegreppet och en introduktion till några inflytelserika livsåskådningstraditioner.
Ämnesdidaktik: Erfarenheterna från den verksamhetsförlagda utbildningen följs upp och diskuteras. Särskilt fokus läggs på kommunikation och interaktion i religionsundervisningen i grundskolan. Olika typer av dokumentation och bedömning av kunskap inom religionsämnet i grundskolan diskuteras och problematiseras. Studenten genomför ett fördjupningsarbete med fokus på bedömning inom religionskunskapen.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, fördjupningsarbete samt litteraturstudier.
Examination
Kursen examineras genom skriftlig individuell salstentamen och skriftlig redovisning.
PROVKODER:
SRE3 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, ämnesdidaktik, 1,5hp
SRE4 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, religionshistoria, 1,0hp
SRE5 - Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, etik och livsåskådningar, 1,0hp
STN3 - Skriftlig tentamen:salstentamen, religionshistoria, 6,0hp
STN4 - Skriftlig tentamen: salstentamen, etik och livsåskådningar, 5,5hp
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.Institution
Institutionen för kultur och kommunikationDet finns inga examinationsmoment att visa.
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.