Religionskunskap (1-15 hp), 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Historia
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Samhällskunskap
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet på grundnivå

samt 

områdesbehörighet 6c

samt 

Historia 1a1+1a2

eller

Historia A eller Historia 1b

samt

gengångna kurser  Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp samt moment i ämnesdidaktik, verksamhetsförlagd utbildning och vetenskapligt kunnande i ingångsämnet (1-60 hp) och ämne 2 (1-60 hp), eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom judendom, islam, hinduism och buddhism samt hur detta innehåll relaterar till religionernas historiska framväxt, praktiker och heliga skrifter,
- ge exempel på historiska relationer mellan de studerade religionerna och hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper,
- översiktligt analysera centralt trosinnehåll i olika inriktningar inom kristendom, hur detta innehåll relaterar till religiösa praktiker och heliga skrifter, samt hur det kan användas för att bemöta utmaningar från sekulära livsåskådningar,
- översiktligt analysera etiska argument och synsätt inom valda religioner,
- jämföra centrala metoder och teorier inom ämnet religionsvetenskap,
- använda religionsvetenskaplig terminologi och skilja den från inomreligiösa termer,
- kritiskt diskutera olika tolkningar av trosinnehåll och etiska frågor inom valda religioner,
- diskutera och analysera styrdokument och utvärderingar rörande skolämnet religionskunskap i skolan, och
- redovisa och analysera grunddragen i religionskunskapsämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne.

Kursinnehåll

Kursen är indelad i tre delar med ett ämnesdidaktiskt stråk.

En introduktion till judendom, islam, hinduism och buddhism (6,5 hp)
Delkursen ger en orientering i centrala trosövertygelser inom judendom, islam, hinduism och buddhism och hur de tolkas på olika sätt. Den studerande får öva sig i att göra en enkel och översiktlig analys av dessa övertygelser. Denna analys inkluderar jämförelser av de olika religionernas trosinnehåll och hur detta innehåll relaterar till heliga skrifter, religiösa praktiker och religionernas historiska framväxt. Därtill kommer en kritisk diskussion av olika tolkningar av trosinnehåll i respektive religion. Delkursen ger också en introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet religionshistoria. Den studerande tränar på att använda grundläggande religionsvetenskaplig terminologi och att skilja den från inomreligiösa termer. Förutom denna översikt ger delkursen en viss fördjupning inom historiska relationer mellan religionerna och den ger exempel på hur de kan inverka på samtida interaktion mellan religiösa grupper.

En introduktion till kristendom och sekulära livsåskådningar (3 hp)
Delkursen kompletterar svepet över världsreligionerna med kristendom och sekulära livsåskådningar. I delkursen ges en introduktion till de tre centrala temana i kristen troslära, dvs skapelse, frälsning och fullbordan. Teologiska övertygelser och argument analyseras på ett enkelt och översiktligt sätt, vilket innefattar en bearbetning av hur dessa teman kan tolkas på olika sätt, hur de relateras till helig skrift och kyrkliga praktiker, samt hur kristna läror bemöter utmaningar från sekulära livsåskådningar. Därtill kommer en kritisk diskussion av teologiska argument inom kristen troslära. Kursen ger också en kortfattad introduktion till centrala metoder och teorier inom ämnet kristen trosåskådning.

En introduktion till etik (3,5 hp)
Därutöver ges en orientering i hur etiska frågor behandlas inom valda världsreligioner. Den studerande får träna på att utföra en enkel och översiktlig analys av etisk argumentation, till exempel att urskilja det typiska hos olika sorters etisk argumentation och att identifiera hur etiska ställningstaganden grundas i religiösa texter, övertygelser och levnadssätt. Det ingår också en kritisk diskussion av dessa etiska argument inklusive hur klass, etnicitet och genus påverkar etikens frågor. Dessutom ges en kort inledning till metoder och teorier använda för att studera religiös etik.

I delkurserna ingår en strimma om hur man arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i ett problem: problemformulering, informationssökning, analys, kritisk reflexion, skriftlig och muntlig kommunikation samt teoretisk och metodisk medvetenhet. Förutom en introduktion till centrala metoder och teorier inom religionsvetenskap ligger fokus på att identifiera religionsvetenskapliga problem och på att utföra en enkel analys med hjälp av relevanta termer och skilja denna analys från referat såväl som från inomreligiösa tolkningar. En viss fördjupning sker i informationssökning och argumentationsanalys.

Ämnesdidaktiskt stråk (2 hp)
Det ämnesdidaktiska stråket behandlar skolans nationella och lokala styrdokument för ämnet religionskunskap samt nationella utvärderingar. Det ger också en orientering i religionskunskapsämnets framväxt som skolämne, universitetsämne och lärarutbildningsämne.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och grupparbete. Utöver detta ska den studerande utöva självstudier.

Examination

Kursen examineras genom individuella skriftliga salstentamina, grupparbete som redovisas skriftligen och muntligen, individuella skriftliga inlämningsuppgifter och muntlig presentation i samband med aktivt deltagande i seminarier. Mer detaljerad information finns i studieanvisningen.

STN1 Skriftlig tentamen: religionshistoria, UV, 6 hp
SRE1 Skriftlig redovisning: grupparbete som presenteras skriftligen och muntligen, UG, 0,5 hp
OBL1 Obligatorisk introduktion till informationssökning, D, 0 hp
MRE1 Muntlig redovisning: seminarieövningar om religionshistoria och akademiska färdigheter, D, 0 hp
STN2 Skriftlig tentamen: kristendom, sekulära livsåskådningar och etik, UV, 6 hp
SRE2 Skriftlig redovisning: inlämningsuppgift i etik, UG, 0,5 hp
MRE2 Muntlig redovisning: seminarieövningar om etik och akademiska färdigheter, D, 0 hp
SRE3 Skriftlig redovisning: inlämningsuppgift i ämnesdidaktik som seminariebehandlas, UV, 2 hp

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution