Samhällskunskap (61-90 hp), 30 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan

Förkunskapskrav

Samhällskunskap (1-60 hp) med minst 45 hp godkända inklusive 13,5 hp ämnesdidaktik

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska den studerande kunna

• diskutera lokala och globala utmaningar samt analysera människors olika livsvillkor ur ett lokalt och globalt perspektiv
• analysera globaliseringens konsekvenser för individer, grupper, organisationer och samhälle utifrån samhällsorienterande perspektiv
• analysera lärande i multikulturella pedagogiska miljöer och argumentera för att integrera globala och internationella perspektiv i samhällskunskapsundervisningen
• självständigt organisera och strukturera samt utvärdera innehållet av lärande genom fältstudier i lokal eller global miljö
• självständigt skapa ett egenproducerat läromedel för undervisning i samhällskunskap
• redogöra för nationalekonomiämnets historiska utveckling med avseende på vad som studerats (ämnets domän) och hur det studerats (ämnets metod)
• beskriva och kritiskt analysera olika tillämpningar/tillämpningsområden för modern nationalekonomi
• redogöra för grundläggande begrepp, resonemang och perspektiv inom modern sociologisk teori
• analysera aktuella samhällsproblem med hjälp av olika sociologiska teorier på samhälls-, grupp- och individnivå
• redogöra för och diskutera globalisering och social rörlighet och dess konsekvenser för individer och grupper ur ett sociologiskt perspektiv
• redogöra för och diskutera välfärdssamhällets sociala strukturer samt olika gruppers livsvillkor i det samtida samhället
• redogöra för och kritiskt granska social segregering och dess orsaker och effekter i relation till ovanstående sammanhang
• redogöra för och förklara grundläggande begrepp, teorier och modeller inom komparativ politik
• identifiera och analysera skillnader mellan olika politiska system och regimtyper, inklusive demokratier, icke-demokratier och EU som politiskt system
• tillämpa teoretiska perspektiv på historiska och samtida exempel samt relatera dessa till frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och samhällsutveckling
• reflektera kritiskt över politiska systems funktionssätt och deras betydelse för demokrati, legitimitet, hållbart samhällsbyggande och skolans demokratiuppdrag.

Kursinnehåll

Ämnesdidaktik
Delkursen genomförs till stor del i fältmiljö, vilket sker lokalt eller utomlands. I kursen diskuteras globaliseringens olika drivkrafter och konsekvenser, dess sociala och ekonomiska ursprung samt dess konsekvenser för olika grupper av människor och organisationer. Kursen behandlar internationalisering i skolan och konsekvenser för undervisning i gymnasieskolan. Studenterna tar ett stort ansvar för fältstudien och med utgångspunkt från den lärande miljön, och relevant forskning, skapas ett egenproducerat läromedel.

Nationalekonomi
Delkursen behandlar de ekonomiska teoriernas utveckling samt hur modern nationalekonomi kan tillämpas inom dagsaktuella samhällsfrågor.

Frågorna kan exempelvis röra områden som tillväxt, hållbar utveckling, globalisering, stabiliseringspolitik och resursfördelning.

Sociologi
Inom delkursen behandlas modern sociologisk teori och begreppsbildning. Delkursen fokuserar på teorier om sociala och kulturella samhällsförändringar och dess konsekvenser på grupp- och individnivå. Moderna sociologiska teorier och begrepp tillämpas för att belysa globalisering, social rörlighet, välfärdssamhällets sociala strukturer, olika gruppers livsvillkor samt segregering.

Politiska system i jämförande perspektiv
Kursen ger en introduktion till komparativ politik med fokus på hur politiska system är uppbyggda, fungerar och utvecklas i olika delar av världen. Genom jämförelser mellan demokratiska och auktoritära regimer analyseras maktfördelning, institutioner och politiskt deltagande. Kursen behandlar tre teman: grundläggande begrepp och teorier, politiska system i Mellanöstern och Nordafrika samt EU som politiskt system. Studenterna utvecklar förmågan att kritiskt reflektera över politiska processer och tillämpa teoretiska perspektiv på konkreta exempel i både nationella och transnationella sammanhang.

Undervisnings- och arbetsformer

Kursen innehåller föreläsningar, seminarier, fältstudier, handledning, grupparbete samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom muntlig och skriftlig redovisning, sals-och hemtentamen samt seminarier.

För VG på hel kurs krävs VG på 3 av 4 VG-grundande moment.

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

• Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det.  

Om koordinatorn har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.  

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Om undervisnings- och examinationsspråk

Undervisningsspråk visas på respektive kurstillfälle på fliken "Översikt". Examinationsspråk relaterar till undervisningsspråk enligt nedan:

• Om undervisningsspråk är svenska ges kursen i sin helhet eller till stora delar på svenska. Observera att även om undervisningsspråk är svenska kan delar av kursen ges på engelska. Examinationsspråk är svenska.
• Om undervisningsspråk är svenska/engelska kan kursen i sin helhet ges på engelska vid behov. Examinationsspråk är svenska om kursen ges på svenska eller engelska om kursen ges på engelska.
• Om undervisningsspråk är engelska ges kursen i sin helhet på engelska. Examinationsspråk är engelska.

Institution