Teknik (16-30 hp), 15 hp

Technology (16-30 cr), 15 credits

93TK27

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången HT 2020. Ersätts av 93TK19.

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Jonas Hallström

Kursansvarig

Jonas Hallström

Studierektor eller motsvarande

Mats Brusman

Huvudområde

Teknik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9

Särskild information

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången HT 2020. Ersätts av 93TK19.

Examination erbjuds vid sammanlagt minst tre tillfällen per examinationsmoment.
Dessa tre tillfällen fördelas under minst två terminer från det sista ordinarie kurstillfället. Dessa kan du hitta i kursens sista aktuella Lisamrum.
Kontakta kursansvarig för att bli insläppt i kursens Lisamrum.

Förkunskapskrav

Kursen förutsätter kurserna Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 7,5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp, Kunskapsbedömning och betyssättning, 7.5 hp, Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

  • identifiera och förklara centrala tekniska begrepp, lösningar och processer samt använda dessa vid analys av existerande teknik och vid eget konstruktionsarbete,
  • diskutera vetenskapliga teorier och begrepp inom teknik och i relation till andra ämnesfält,
  • beskriva och jämföra internationellt sett viktig forskning  av relevans för teknikdidaktik,
  • bedöma kunskap i teknik och jämföra olika typer av instrument och underlag för bedömning,
  • planera, genomföra och presentera en grundläggande litteraturstudie,
  • planera, genomföra och presentera en läromedelsanalys.

Kursinnehåll

Kursen behandlar de olika ändamål för vilka människan utvecklat metoder och tekniska lösningar, samt hur dessa lösningar fungerar och kan karaktäriseras. I kursen studeras även hur undervisning kring sådana moment kan planeras, genomföras och utvärderas. Kursen presenterar hur t ex olika mekaniska, pneumatiska och elektroniska lösningar kan kombineras och ger därigenom möjligheter att behandla frågor om kraft- och rörelseöverföring, automation och produktion, samt varför tekniska lösningar ibland fallerar. Relationen mellan teknikens struktur, funktion och beteende studeras i olika former av konstruktioner. Några centrala begrepp och vanliga uttrycksformer tas upp.
Genom praktiskt inriktade projekt prövar och reflekterar den studerande över kursens kärninnehåll i relation till sin egen kunskapsprocess. Vidare behandlas teknikdidaktiska forskningstraditioner, t.ex. kring bedömning och genus.
Forskningsprocessen står fortsatt i fokus, och här handlar det om att planera, genomföra och presentera en grundläggande litteraturstudie, liksom en läromedelsanalys .

Undervisnings- och arbetsformer

Inläsning och bearbetning av litteratur, seminarier, konstruktionsövningar, föreläsningar och studiebesök. Undervisningen omfattar såväl individuella som gruppvisa moment.

Examination

Kursen examineras genom muntliga och skriftliga redovisningar samt genom uppvisande av sociala och didaktiska lärarförmågor.
 För VG i kursen krävs VG på 2 av 3 av de VG-grundande uppgifterna.
 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:

  • Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
UPS1 Uppsats: skriftlig redovisning 6 hp U, G, VG
SRE2 Läromedelsanalys 3 hp U, G, VG
MRE1 Muntlig redovisning, teknikdidaktisk forskning 3 hp U, G, VG
SRE3 Tekniska lösningar 3 hp U, G, VG
Blomdahl, Eva. 2006. En möjlig inriktning på grundskolans teknikundervisning, i Thomas Ginner & Jonas Hallström (red.) Forskningskonferens i teknikdidaktik. Styrdokument och klassrumsverklighet i skolans teknikundervisning, Norrköping 20–21 mars, 2006, http://www.ep.liu.se/ecp/017/002/. Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Ferguson, Eugene S. 1993. Engineering and the Mind’s Eye. Cambridge, MA: MIT Press. Gustavsson Anders. 2006. Elektronik Grundkurs. Lund: Studentlitteratur. Gyberg, Per & Hallström, Jonas (red.). 2009. Världens gång – teknikens utveckling. Om samspelet mellan teknik, människa och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Hartman, Sven. 2003. Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur & kultur. Mawson, Brent. 2007. Factors Affecting Learning in Technology in the Early Years at School, International Journal of Technology and Design Education 17:253-269. McCormick, Robert. 2006. Technology and Knowledge: Contributions from Learning Theories, i John R. Dakers (red.) Defining Technological Literacy: Towards an Epistemological Framework. New York: Palgrave Macmillan. Skogh, Inga-Britt. 2001. Teknikens värld - flickors värld. En studie av yngre flickors möte med teknik i hem och skola. Stockholm: HLS förlag. Solomonidou, Christina & Athanassios Tassios. 2007. A Phenomenographic Study of Greek Primary School Students’ Representations Concerning Technology in Daily Life, International Journal of Technology and Design Education 17:113-133.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.