Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Att analysera, designa och utveckla undervisning – ett ämnesdidaktiskt perspektiv, 15hp, 15 hp
Analyzing, designing and developing teaching, 15 ECTS Credits, 15 credits
949A22
Huvudområde
Pedagogiskt arbete Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktningUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Anja ThorstenKursansvarig
Anja ThorstenVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Huvudområde
Pedagogiskt arbete, Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktningUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik
- Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning/Specialpedagogik
Förkunskapskrav
- Lärar-, eller förskollärarexamen om minst 180 hp eller motsvarande eller
- Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete/specialpedagogik/didaktik eller motsvarande eller
- Kandidatexamen i ett annat ämne plus tre års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna
- Problematisera lärande, undervisning och kunskapssyn utifrån läroplansteori och olika didaktiska teorier, modeller och begrepp
- Kritiskt granska och analysera kursplaner för ett ämne
- Redogöra för och kritiskt granska olika modeller för undervisningsutveckling
- Omsätta och relatera didaktiska teorier, modeller och begrepp till undervisningspraktiken
- Använda grunderna i någon undervisningsutvecklande modell
Kursinnehåll
Kursen tar sin utgångspunkt i läroplansteoretiska och didaktiska teorier, modeller och begrepp, med en särskild inriktning mot ämnesdidaktik. Läroplaner och kursplaner i ett eget valt ämne belyses och problematiseras. Centralt i kursen är hur didaktiska och ämnesdidaktiska teorier, modeller och begrepp kan användas för att (a) planera och lägga upp undervisning och (b) studera och analysera undervisning. Vidare behandlas olika modeller för kollegial undervisningsutveckling, med ett särskilt fokus på lesson study och learning study. Studenterna får möjlighet att praktiskt tillämpa någon av modellerna. Genomgående relateras kurslitteraturen till egna erfarenheter från undervisningspraktiken utifrån eget valt ämne.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen utgörs av universitetsförlagd utbildning i form av seminarier och föreläsningar samt självständiga litteraturstudier med stöd av lärplattform.
Examination
Examinationsform:
Individuell skriftlig redovisning.
Provuppsättning:
SRE1 skriftlig redovisning: Kursuppgift 1. Lärares kunskap och didaktiska teorier och modeller 2,5 hp (U-G)
SRE2 skriftlig redovisning: Kursuppgift 2. Läroplaner, läroplansteori och kunskapsteori 2,5 hp (U-G)
SRE3 skriftlig redovisning: Kursuppgift 3. Didaktiska teorier och undervisningsutveckling 2,5 hp (U-G)
MRE1 muntlig redovisning: Kursuppgift 4. Didaktisk forskning 2,5 hp (U-G)
EXAM Skriftlig examinationsuppgift 5 hp (U-VG)
Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärandeDet finns inga examinationsmoment att visa.
Litteraturlistan är preliminär.
I några fall ska ni läsa kapitel i en antologi. Då står kapitelförfattaren i litteraturlistan, men observera att kapitlet finns i en bok med en annan författare. Detta gäller antologierna Uljens (1999) och Lundgren, Säljö & Liberg (2014). I dessa böcker ska ni läsa några valda kapitel. Flera artiklar och avhandlingar kan laddas ner på nätet.
Den litteratur som har en stjärna framför sig är särskilt central litteratur.
Obligatorisk litteratur
Björndal, C. R. (2005). Det värderande ögat. Stockholm: Liber.
*Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.
Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder med addition och subtraktion är i fokus. (Doktorsavhandling). Linköpings universitet. (Endast teoriavsnittet)
Eriksson, H. Rationella tal som tal. Algebraiska symboler och generella modeller som medierande redskap. (Licentiatuppsats). Stockholm: Stockholms universitet. (Endast teoriavsnittet)
Hopmann, S. (1997). Wolfgang Klafki och den tyska didaktiken. i: Michael Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 198-214). Lund: Studentlitteratur.
Jank, W. & Meyer, H. (1997 a). Nyttan av kunskaper i didaktisk teori, i: Michael Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 17-34). Lund: Studentlitteratur.
Jank, W. & Meyer, H. (1997 b):”Sambandet mellan didaktisk teorikunskap och handlingskompetens”, i: Michael Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 35-46) Lund: Studentlitteratur.
Klafki, W. (1997). Kritisk-konstruktiv didaktik. i: Michael Uljens (red): Didaktik – teori, reflektion och praktik. (s. 215-228). Lund: Studentlitteratur.
Lewis, C. (2009). What is the nature of knowledge development in lesson study? Educational Action Research. 17 (1), 95-110.
Liberg, C (2014): Den didaktiska reliefen – att vara lärare, i: Ulf P Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s.215-231). Stockholm: Natur & kultur.
Lundgren, U. P. (2014). Läroplansteori och didaktik. i: Ulf P. Lundgren, Roger Säljö & Caroline Liberg (red.). Lärande, skola, bildning. Grundbok för lärare. (s. 139-221). Stockholm: Natur & kultur.
Rönnerman, K. (2011). Aktionsforskning - kunskapsproduktion i praktiken. Forskning om undervisning och lärande, vol. 5, 51 – 62.
Pang, M. F. & Lo, M. L. (2012). Learning Study: helping teachers to use theory, develop professionally, and produce new knowledge to be shared. Instructional Science, 40 (3), 589-606.
*Shulman, L. S. (1986). Those Who Understand: Knowledge Growth in Teaching, Educational Researcher, 15 (2), 4-14.
Shulman, L. S. (1987). Knowledge and Teaching: Foundations of the New Reform, Harvard Educational Review, 57 (1), 1-22.
*Timperley, H. (2013) Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
*Wahlström, Ninni. (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerups.
Egenvald litteratur – artiklar, avhandlingar mm – utifrån undervisningsämne och vald teoretisk fördjupning (ca. 300-350 s.).
Valfri fördjupningslitteratur
I. Kozulin, B. Gindis, V. Ageyey, & M. Miller. (2003). Vygotsky´s educational theory in cultural context. Cambridge. Cambridge University Press.
Lo, M. L. (2013). Variationsteori. För bättre undervisning och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Runesson, U. (2012). Learning Study ämnesdidaktiskt utvecklingsarbete och forskning, Forskning om undervisning och lärande, 8, 7-17.
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.
Det finns inga filer att visa.