Mobbning och sociala processer, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik
• Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning/Specialpedagogik

Förkunskapskrav

En lärarexamen såsom grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen om minst 180 hp eller motsvarande eller

Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete/specialpedagogik/didaktik eller motsvarande eller

Kandidatexamen i ett annat ämne samt tre års yrkeserfarenhet i pedagogisk verksamhet på minst halvtid

samt svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå  

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• Redogöra för centrala begrepp inom skolmobbningsforskning
• Diskutera skolmobbning utifrån olika metodologiska och teoretiska perspektiv
• Förklara vikten av maktrelationer till skolmobbning
• Kritiskt reflektera över de dominanta mobbningsdiskurserna
• Kritiskt analysera mobbningsinterventioner i skolan. 

Kursinnehåll

Kursen introducerar ett antal olika perspektiv för att förstå skolmobbning och för att kritiskt analysera de olika insatserna som används för att förebygga och minska mobbning i skolan. Kursen är uppbyggd kring sex teman relaterade till aggressivt beteende, sociala relationer, skolan som kontext, genus och sexualitet, maktrelationer, och anti-mobbningsinsatser. Det första temat är inriktat på tidigare forskning i mobbning och aggressivt beteende. Det andra temat introducerar mer socialpsykologiska perspektiv på mobbning och sociala relationer i skolan. Det tredje temat handlar om sociologisk och pedagogisk forskning om mobbning och våld. Det fjärde temat diskuterar mobbning i förhållande till genus och sexualitet. Det femte temat handlar om de maktrelationer som är centrala för mobbning. Det sjätte temat är inriktat på hur interventionsprogram har närmat sig problemet och deras effektivitet.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarium, grupparbeten och självständiga studier. 

Examination

Examinationer sker både skriftligt och muntlig, både individuellt och i grupp. Skriftliga kursuppgifter kan skrivas antingen på engelska eller på svenska.

PROVUPPSÄTTNING
MRE1 – Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag, 2,5hp – U/G
MRE2 – Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag, 2,5hp – U/G
MRE3 – Grupp muntlig redovisning med skriftligt underlag, 2,5hp – U/G
SRE1 – Grupp skriftlig kursuppgift, 2,5hp – U/G
SRE2 – Individuellt skriftlig kursuppgift, 5hp – U/G/VG

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

• Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

• Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

• Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Kurslitteratur

1. School bullying and aggressive behaviour

Allanson, Patricia Bolton, Robin Rawlings Lester, and Charles E. Notar (2015). A history of bullying. International Journal of Education and Science, 2 (12): 31-36.

Cullingford, Cedric and Jenny Morrison (1995). Bullying as a formative influence: the relationship between the experience of school and criminality. British Educational Research Journal, 21 (5): 547-560.

Lagerspetz, Kirsti, Kaj Björkqvist, Marianne Berts, and Elisabeth King (1982). Group aggression among school children in three schools. Scandinavian Journal of Psychology, 23: 45-52.

Olweus, Dan (1993). A profile of bullying at school. Educational Leadership, 60 (6): 12-17.

Olweus, Dan (1997). Bully/victim problems in school: facts and intervention. European Journal of Psychology of Education, XII (4): 495-510.

Rigby, Ken and Phillip T. Slee (1991). Bullying among Australian school children: Reported behavior and attitudes toward victims. The Journal of Social Psychology, 131 (5): 615-627.

Rivers, Ian and Peter K. Smith (1994). Types of bullying behavior and their correlates. Aggressive Behavior, 20: 359-368.

Smith, Peter K. and Paul Brain (2000). Bullying in schools: lessons from two decades of research. Aggressive Behavior, 26: 1-9.

2. School bullying and social relations

Espelage, Dorothy L. (2014). Ecological theory: preventing youth bullying, aggression, and victimization. Theory into Practice, 53 (4): 257-264.

Espelage, Dorothy L. and Susan M. Swearer (2003). Research on school bullying and victimization: what have we learned and where do we go from here? School Psychology Review, 32 (3): 365-383.

Forsberg, Camilla, Robert Thornberg, and Marcus Samuelsson (2014). Bystanders to bullying: fourth- to seventh-grade students’ perpsectives on their reactions. Research Papers in Education, 29 (5): 557-576.

Salmivalli, Christina, Kirsti Lagerspetz, Kaj Björkqvist, Karin Österman, and Ari Kaukiainen (1996). Bullying as a group process: participant roles and their relations to social status within the group. Aggressive Behavior, 22: 1-15.

Sutton, Jon and Peter K. Smith (1999). Bullying as a group process: an adaptation of the participant role approach. Aggressive Behavior, 25: 97-111.

Søndergaard, Dorte Marie (2012). Bullying and social exclusion anxiety in schools. British Journal of Sociology of Education, 33 (3): 355-372.

Thornberg, Robert (2015). School bullying as a collective action: stigma processes and identity struggling. Children & Society, 29: 310-320.

Thornberg, Robert (2015). The social dynamics of school bullying: the necessary dialogue between the blind men around the elephant and the possible meeting point at the socialecological square. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 3 (2): 161-203.

3. School bullying and educational practices

Beilmann, Mai (2016). Dropping out because of the others: bullying among the students of Estonian vocational schools. British Journal of Sociology of Education, http://dx.doi.org/10.1080/01425692.2016.1251302

Duncan, Neil (2013). ’If you tolerate this, then your children will be next’. Compulsion, compression, control, and competition in secondary schooling. International Journal on School Disaffection, 10 (1): 29-45.

Harber, Clive (2002). Schooling as violence: an exploratory overview. Educational Review, 54 (1): 7-16.

Horton, Paul (2016). Unpacking the bullying doll: reflections from a fieldwork at the social-ecological square. Confero: Essays on Education, Philosophy and Politics, 4 (1): 71-95.

James, Deborah L., Maria Lawlor, Pat Courtney, Ann Flynn, Bernie Henry, and Niamh Murphy (2008). Bullying behavior in schools: what role do teachers play? Child Abuse Review, 17: 160-173.

Natvig, Ger Karin, Grethe Albrektsen, and Ulla Qvarnstrøm (2001). School-related stress experience as a risk factor for bullying behavior. Journal of Youth and Adolescence, 30 (5): 561-575.

Roland, Erling and David Galloway (2002). Classroom influences on bullying. Educational Research, 44 (3): 299-312.

Swearer, Susan M., Dorothy L. Espelage, Tracy Vaillancourt, and Shelley Hymel (2010). What can be done about school bullying?: Linking research to educational practice. Educational Researcher, 39 (1): 38-47.

Tanaka, Takeo (2001). The identity formation of the victim of ’shunning’. School Psychology International, 22: 463-476.

Yoneyama, Shoko and Asao Naito (2003). Problems with the paradigm: the school as a factor in understanding bullying (with special reference to Japan). British Journal of Sociology of Education, 24 (3): 315-330.

4. School bullying, gender and sexuality

Besag, Valerie E. (2006). Bullying among girls: friends or foes? School Psychology International, 27 (5): 535-551.

Björkqvist, Kaj (1994). Sex differences in physical, verbal, and indirect aggression: a review of recent research. Sex Roles, 30 (3): 177-188.

Carrera, María Victoria, Renée DePalma, and María Laeiras (2011). Toward a more comprehensive understanding of bullying in school settings. Educational Psychology Review, 23 (4): 479-499.

Connell, R. W. (1989). Cool guys, swots and wimps: the interplay of masculinity and education. Oxford Review of Education, 15 (3): 291-303.

Cowie, Helen (2000). Bystanding or standing by: gender issues in coping with bullying in English schools. Aggressive Behavior, 26 (1): 85-97.

Duncan, Neil (1998). Sexual bullying in secondary schools. Pastoral Care, June: 27-31.

Gini, Gianluca and Tiziana Pozzoli (2006). The role of masculinity in children’s bullying. Sex Roles, 54: 585-588.

Martino, Wayne (1999) ‘Cool Boys’, ‘Party Animals’, ‘Squids’ and ‘Poofters’: Interrogating the dynamics and politics of adolescent masculinities in school. British Journal of Sociology of Education, 20 (2): 239-263.

Owens, Laurence, Rosalyn Shute, and Phillip Slee (2000). “Guess what I just heard!”: Indirect aggression among teenage girls in Australia. Aggressive Behavior, 26 (1): 67-83.

Ringrose, Jessica (2008). ‘Just be friends’: exposing the limits of educational bully discourses for understanding teen girls’ heterosexualized friendships and conflicts. British Journal of Sociology of Education, 29 (5): 509-522.

5. School bullying and power relations

Bansel, Peter, Brownwyn Davies, Cath Laws, and Sheridan Linnell (2009). Bullies, bullying and power in the contexts of schooling. British Journal of Sociology of Education, 30 (1): 59-69.

Davies, Bronwyn (2011). Bullies as guardians of the moral order or an ethic of truths? Children & Society, 25 (4): 278-286.

Horton, Paul (2011). School bullying and social and moral orders. Children & Society, 25 (4): 268-277.

Horton, Paul (2016). Portraying monsters: framing school bullying through a macro lens. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 37 (2): 204-214.

Vaillancourt, Tracy, Shelley Hymel, and Patricia McDougall (2003). Bullying is power. Journal of Applied School Psychology, 19 (2): 157-176.

Walton, Gerald (2005). ‘Bullying widespread’: a critical analysis of research and public discourse on bullying. Journal of School Violence, 4 (1): 91-118.

Walton, Gerald (2011). Spinning our wheels: reconceptualizing bullying beyond behavior-focused approaches. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 32 (1): 131-144.


6. School bullying and interventions in schools

Beckman, Linda and Mikael Svensson (2015). The cost-effectiveness of the Olweus Bullying Prevention Program: results from a modelling study. Journal of Adolescence, 45: 127-137.

Friends (2016). Friends Report 2016. Friends: Stockholm. https://friends-brandmanualswede.netdna-ssl.com/wp-content/uploads/2016/08/Friends-Report-2016-web.pdf

Frisén, Ann, Anna-Karin Jonsson, and Camilla Persson (2007). Adolescents’ perception of bullying: who is the victim? Who is the bully? What can be done to stop bullying? Adolescence, 42 (168): 749-761.

Kimber, Birgitta, Rolf Sandell, and Sven Bremberg (2008). Social and emotional training in Swedish schools for the promotion of mental health: an effectiveness study of 5 years of intervention. Health Education Research, 23 (6): 931-940.

Olweus, Dan (1996). Bullying at school: knowledge base and an effective intervention program. Annals of the New York Academy of Sciences, 794: 265-276.

Samara, Muthanna and Peter K. Smith (2008). How schools tackle bullying, and the use of whole school policies: changes over the last decade. Educational Psychology, 28 (6): 663-676.

Vreeman, Rachel C. and Aaron E. Carroll (2007). A systematic review of school-based interventions to prevent bullying. Archives of Pediatrics & Adolescent Medicine, 161: 78-88

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution