Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Yngre barns lek och kultur, 7.5 hp
Young Children´s Play and Culture, 7.5 credits
949A24
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Katarina Elfström PetterssonKursansvarig
Katarina Elfström PetterssonStudierektor eller motsvarande
Birgitta PlymothVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L7MPD | Masterprogram i Pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande, halvfart (Halvfart, Yngre barns lärande) | 3 (HT 2020) | 202034-202103 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
| L7MPD | Masterprogram i Pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande, halvfart (Halvfart, Yngre barns lärande) | 5 (HT 2020) | 202034-202103 | Svenska | Norrköping, Norrköping | V |
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik
Förkunskapskrav
En lärarexamen såsom grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen, förskollärarexamen eller motsvarande äldre examen om minst 180 hp eller motsvarande eller
Kandidatexamen i pedagogik/pedagogiskt arbete eller motsvarande samt svenska och engelska motsvarande grundläggande behörighet på grundnivå.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska den studerande kunna
• Redogöra för och diskutera centrala lekteorier och lekteoretiska begrepp
• Argumentera för att studera lek och kultur utifrån barns perspektiv
• Redogöra för och kritiskt granska nutida forskning kring lek och barns kultur
• Analysera barns lek, kultur och lekmiljö utifrån olika lekteoretiska och didaktiska perspektiv
Kursinnehåll
Under kursen behandlas olika teoretiska perspektiv och praktiska exempel för att kunna förstå̊, problematisera och analysera barns lek och kultur. Kursen innehåller tre teman, barnsyn, lekteorier och lekens potentialer. Det första temat innehåller teorier om barns perspektiv och barnperspektiv, barns kamratkulturer och kulturskapande. Det andra temat fokuserar på olika lekteorier där även lekbegreppet problematiseras. Studenten övas i att diskutera och argumentera för olika lekteoretiska perspektiv. Det tredje temat behandlar lekens potentialer, där det centrala är att analysera barns samspel och kommunikation i lek samt leksakers och artefakters betydelser för både inom- och utomhuslek. I kursen fördjupas kunskaper om lekens praktik och dess betydelse för barns kunskapsskapande i utbildningsmiljöer för yngre barn.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisning sker i form av föreläsningar, workshop, seminarium och självständiga studier. Undervisningen är både campusförlagd och webbaserad.
Examination
Examinationer kan ske både skriftligt och muntligt, både individuellt och i grupp.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
För kurser där obligatoriska moment ingår gäller följande:
- Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.
Om LiU: s koordinator för studenter med funktionsnedsättning har beviljat en student rätt till anpassad examination vid salstentamen har studenten rätt till det. Om koordinatorn istället har gett studenten en rekommendation om anpassad examination eller alternativ examinationsform, får examinator besluta om detta om examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för beteendevetenskap och lärande| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| SRE2 | Paper, skriftlig och muntlig redovisning | 5.5 hp | U, G, VG |
| SRE3 | Skriftlig kursuppgift | 2 hp | U, G |
Litteraturlistan är preliminär.
Obligatorisk litteratur
Corsaro, William A. (2003). "We're friends, right?" inside kids' cultures. Washington, D.C.: Joseph Henry Press.
Grieshaber, Susan Jane (2010). The Trouble with Play. Milton Keynes: Open University Press.
Jensen, Michael (2013) Lekteorier. Lund: Studentlitteratur
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2017) Den fria lekens pedagogik. Stockholm: Liber
Lillemyr, Fredrik Ole. (2002). Lek – upplevelse – lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber
Löfdahl, Annika. (2014). Kamratkulturer i förskolan – En lek på andras villkor. Stockholm: Liber
Skolforskningsinstitutet (2019). Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. Tillgänglig på Internet: https://www.skolfi.se/wp-content/uploads/2019/02/Att_Genom_Lek_fullständig-rapport_afil.pdf
Sommer, Dion, Pramling Samuelsson, Ingrid & Hundeide, Karsten (2011). Barnperspektiv och barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Sutton-Smith, Brian (2008) Play Theory. A Personal Journey and New Thoughts. American Journal of Play, 1(1) 80-123. Tillgänglig på Internet: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1068966.pdf eller https://theplayethic.typepad.com/sutton-smith%20-%20play%20theory.pdf
Vygotskij, Lev Semenovic (1995), Fantasi och kreativitet i barndomen Daidalos
Øksnes, Maria. (2011). Lekens flertydighet. Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber.
Tillkommer: valbar litteratur i form av artiklar och avhandlingar, vissa tillgängliga via Lisam eller på internet.
Referenslitteratur
Barnombudsmannen (2013) Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17 (2013) om Barnets rätt till vila, fritid, lek och rekreation samt till det kulturella och konstnärliga livet (art. 31), Stockholm: Barnombudsmannen. Tillgänglig på Internet: https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/dokument-for-nedladdning/publikationer/allmanna-kommentarer/ak-17-om-barnets-ratt-till-vila-fritid-lek-och-rekreation.pdf
Fleer, Marilyn (2010). Early learning and development: cultural-historical concepts in play. Melbourne: Cambridge University Press
Hangaard Rasmussen, Torben (red) (2016). Lek på rätt väg?: på spaning efter leken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Huizinga, Johan (2014) Homo Ludens: a study of the play-element in culture. Eastford: Martino fine books. Finns även på svenska:(2004) Den lekande människan: (homo ludens). (2. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
James, Allison & Prout, Alan (red.) (2015). Constructing and reconstructing childhood: contemporary issues in the sociological study of childhood. ([3. rev. ed.]). London: Routledge.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan: möten mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Lindqvist, Gunilla (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur
Piaget, Jean (1955, 1999) Play, dreams and imitation in childhood. London, Routledge. Även utgiven: (1962) New York: W.W. Norton & Company.
Saracho, Olivia N. & Spodek, Bernard (red) (1998) Multiple perspectives on play in early childhood education. Albany: State University of New York Press.
Sutton-Smith, Brian (1997). The ambiguity of play. Cambridge, Mass.: Harvard University Press
Welén, Therese (2003). Kunskap kräver lek. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Öhman, Margareta (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber
Øksnes, Maria, Sundsdal, Einar. (2017). Leklust i förskolan: främja lekens egenvärde. Stockholm: Gothia.
Resurser för skrivande
Alvehus, Johan (2013) Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber
Björklund, Elisabeth & Gustafsson, Christina (2016) Praktiknära forskning: barn lärare och lärande Lund: Studentlitteratur.
Schött, Kristina, m.fl. (2015) Studentens skrivhandbok. Stockholm: Liber
Språkrådet (2017) Svenska skrivregler. Stockholm: Liber
Strömqvist, Siv (2010) Skrivboken: skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.