Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Yngre barns lärande: Barn, barndom, lärande och institution, 7.5 hp
Younger Children's Learning: Children, Childhood, Learning and Institution, 7.5 credits
949A26
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
Avancerad nivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Maria SimonssonKursansvarig
Maria SimonssonStudierektor eller motsvarande
Karin StolpeVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L7MPD | Masterprogram i Pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande, halvfart (Halvfart, Yngre barns lärande) | 3 (HT 2018) | 201834-201903 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O/V |
Kursplanen är preliminär
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
Avancerad nivåFördjupningsnivå
A1XKursen ges för
- Masterprogram i Pedagogiskt arbete/Didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/Specialpedagogik
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• Diskutera olika samhällsvetenskapliga och historiska teorier i relation till barn, barndom och institution
• Relatera forskning om barns aktörskap till pedagogisk verksamhet och yngre barns lärande
• Redogöra för och diskutera barns rättigheter och skilda livsvillkor i såväl lokal som global kontext
• Problematisera sociala kategoriseringar i relation till lärande, identitet och livsvillkor
Kursinnehåll
I kursen behandlas centrala begrepp inom forskningsområdet yngre barns lärande såsom barn, barndom och institution. Dessa begrepp diskuteras och problematiseras med hjälp av samhällsvetenskapliga och historiska teorier. I kursen framhålls barns aktörskap och relateras till pedagogisk verksamhet och yngre barns lärande. Ett viktigt innehåll är därför också barns rättigheter och skilda livsvillkor i såväl lokalt som globalt sammanhang. Sociala kategoriseringar som genus, klass, ålder, etnicitet och funktionsnedsättning relateras och problematiseras i förhållande till lärande, identitet och livsvillkor.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisning sker i form av föreläsningar, grupparbete, seminarium och självständiga studier. Undervisningen är både campusförlagd och webbaserad.
Examination
Examinationer kan ske både skriftligt och muntligt, både individuellt och i grupp.
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| SRE1 | Skriftlig examinationsuppgift | 4 hp | U, G, VG |
| POR1 | Portfolio | 3.5 hp | U, G |
Ariés, P. (1982/eller senare). Barndomens historia. Stockholm: Gidlund.
Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim: om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber
Eidevall, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Högskolan i Jönköping. Doktorsavhandling
Dahlberg, G.; Moss, P. & Pence, A. (2014). Från kvalitet till meningsskapande : postmoderna perspektiv - exemplet förskolan. Stockholm: Liber
Halldén, G. (2009). Barnperspektiv: Ett ideologiskt laddat begrepp och oprecist som analytiskt verktyg. Locus, 21(3/4), 4-20.
Halldén, G. (2007) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlssons
James, A., Jenks, C., & Prout, A. (1998). Theorizing childhood. Cambridge: Polity.
Löfdahl, A (2014). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. Lund: Studentlitteratur.
Ryan, P. J. (2008). How new is the “new” social study of childhood? The myth of a paradigm shift. Journal of Interdisciplinary History 38(4), 553-576.
Stern, R. The child ́s right to participation – reality or rhetoric, Diss. Uppsala Universitet, 2006. Valda delar: kap. 3: Children’s Participation: An Issue of Democracy, ss 81-128.
Wall, J “Can democracy represent children? Toward a politics of difference”, Childhood 19(1), 2011, pp. 86–100.
Sandin, B. & Sundkvist, M. (2014) Barn, barndom och samhälle - svensk utbildningshistoria. Stockholm: Gleerups.
Tillkommer egenvalda artiklar och avhandlingar.
Rekommenderad litteratur: (fylls på under kursens gång)
Mayall, B. (2013). A history of the sociology of childhood. London: IOE Press.
Pedagogisk Forskning i Sverige, Nr 1-2, 2003. Temanummer Barns perspektiv och barnperspektiv. (s.) (Finns som elektronisk resurs) (ss. 6-11, 24-113). http://www.ped.gu.se/pedfo/pedfo.html
Zelizer, V (1994 eller senare) Pricing the Priceless Child: The Changing Social Value of Children. Princeton University Press. Princeton University Press
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.