Validering i teori och praktik, 7.5 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Lärandemål

Efter avslutad utbildning ska deltagaren kunna:

• redogöra för och diskutera de centrala delarna i valideringsarbete i praktiken
• relatera teorier om kunnande, kompetens och lärande till valideringsarbete i praktiken
• diskutera vilka kompetenser som behövs i genomförandet av valideringsarbete
• identifiera och problematisera valideringens betydelse för samhälle och individ

Kursinnehåll

I kursen behandlas kunskap om och perspektiv på validering av vuxnas kunskap och kompetens, vilket även ger deltagarna förutsättningar att utveckla arbetet med validering i praktiken. Kursen utgår från såväl konkreta exempel på validering som relevanta teoretiska perspektiv som bidrar till förståelse och reflektion i relation till valideringspraktiken.

Innehållet och även de grundläggande arbetsformerna är de samma oavsett om utbildningen genomförs i mixad eller helt digital form: Innehållet har fokus på kunskap om, och perspektiv på, validering av vuxnas kunnande och utgår från följande fyra teman: 

1 Kunnande, kompetens och lärande. Här behandlas dessa centrala begrepp inom valideringsområdet samt specifika begrepp som reell kompetens, formell kompetens, tidigare lärande och läranderesultat. 

2 Valideringens praktik. Här behandlas centrala delar i arbetet före, under och efter validering såsom kartläggning, bedömning, dokumentation, kompletterande utbildning, uppföljning och kvalitetssäkring.

3 Validering som samhällsfenomen. Här behandlas valideringens grundläggande innebörd, validering i relation till samhälle och individ, samhällets regelverk för validering samt olika valideringsmodeller som utbildnings- och branschvalidering.

4 Kompetens för validering. Här behandlas kompetens för valideringsarbetets centrala delar som kartläggning, bedömning, dokumentation, kompletterande utbildning, uppföljning och kvalitetssäkring.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och redovisningar under ett antal kurstillfällen. Mellan kurstillfällena arbetar deltagarna individuellt och i mindre grupper med studie- och arbetsuppgifter.

Examination

Examinationen sker i slutet av kursen genom ett individuellt skrivarbete som bygger på muntliga och skriftliga arbetsuppgifter i kursen.

Om det finns särskilda skäl, och om det med hänsyn till det obligatoriska momentets karaktär är möjligt, får examinator besluta att ersätta det obligatoriska momentet med en annan likvärdig uppgift.

Examinator får också besluta om anpassad examination eller alternativ examinationsform om examinator bedömer att det finns synnerliga skäl och examinator bedömer det möjligt utifrån kursens mål.

Den som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid examination eller när en studieprestation annars ska bedömas kan underkännas på densamma.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Kursdeltagare, vars examination underkänts, kan inom ramen för avtalsperioden, och omexaminator så bedömer, komplettera.
 

Betygsskala

Övrig information

Uppdragsutbildning är en utbildningsform som styrs av förordningen om uppdragsutbildning vid universitet och högskolor (SFS 2002:760).

Planering och genomförande av kursen ska utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som ska ingå i varje kurs ska därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att likvärdiga villkor råder med avseende på kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Om det föreligger synnerliga skäl får rektor i särskilt beslut ange förutsättningarna för, och delegera rätten att besluta om, tillfälliga avsteg från denna kursplan.

Institution