Utbildningsvetenskaplig kärna 6, Specialpedagogik, 7.5 hp

Educational Sciences 6, Special Education, 7.5 credits

970G21

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Karin Bevemyr

Kursansvarig

Alma Memisevic

Studierektor eller motsvarande

Birgitta Plymoth
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FOR Förskollärarprogrammet 6 (VT 2019) 201914-201918 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G2X

Kursen ges för

  • Förskollärarprogrammet

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna

- redogöra för styrdokument med avseende på specialpedagogisk verksamhet samt internationella överenskommelser avseende barns rättigheter
- analysera och diskutera olika teoretiska specialpedagogiska perspektiv och dess historiska rötter
- redogöra för, diskutera och problematisera centrala specialpedagogiska begrepp
- kritiskt granska möjligheter och hinder för barns utveckling och lärande i förskola
- redogöra för olika möjligheter att stödja barns utveckling och lärande i förskola
- analysera specialpedagogiskt arbete på organisations-, grupp- och individnivå utifrån barns olika livsvillkor

Kursinnehåll

Kursen behandlar förskolans verksamhet med särskild inriktning mot barns olikheter. Olika perspektiv på förskolans ansvar för alla barns lärande och utveckling problematiseras och diskuteras i förhållande till barns olika livssituationer. Styrdokument och internationella överenskommelser som reglerar förskolans omsorg och ansvar är centrala i kursen. Teoretiska specialpedagogiska begrepp och perspektiv problematiseras och diskuteras och knyts samman med praktisk verksamhet på organisations-, grupp- och individnivå. Det specialpedagogiska arbetet utgår från att se möjligheter och förebygga, identifiera, uppmärksamma och undanröja hinder för utveckling och lärande. I kursen studeras internationella vetenskapliga artiklar inom kunskapsområdet specialpedagogik i förskolan.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker genom föreläsningar, seminarier, grupparbete samt självständiga studier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig hemtentamen och muntlig redovisning med skriftligt underlag.

 

Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.

  • Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:

  • Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:

  • Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier
Kod Benämning Omfattning Betygsskala
SEM1 Seminarieserie 2 hp U, G
RAP1 Rapport 5.5 hp U, G, VG
Obligatorisk litteratur Lundén, K. (2010). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn: vad kan vi lära av forskningen? Stiftelsen Allmänna Barnhuset http://www.rikshandboken-bhv.se/dokument/att_identifiera_omsorgssvikt.pdf Lundqvist, J. (2018). Tidiga insatser och barns utbildningsvägar – inkludering och specialpedagogik. Stockholm: Kultur och natur Lutz, K. (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola: Möte med det som inte anses lagom. Stockholm: Liber McDonald, J. L., Milne, s., Knight, J. & Webster, V. (2013) Developmental and behavioral characteristics of children enrolled in a child protection pre-school. Journal of Pediatrics and Child Health 49, 142–146. Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur. Palla, L. (2011). Med blicken på barnet: Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Doktorsavhandling. Malmö: Malmö högskola (valda delar) Roll-Pettersson, L. & Olsson, I. (2016). Bridging the Research to Practice Gap: A Case Study Approach to Understanding EIBI Supports and Barriers in Swedish Preschools. International Electronic Journal of Elementary Education. December 2016, 9 (2), 317- 336 Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10, Stockholm: Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. Sandberg, A. (red.)(2014). Med sikte på förskolan: barn i behov av stöd. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Skolinspektionen. (2017). Förskolans arbete med barn i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolinspektionen Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Stockholm: Skolverket SFS 2010:800 Skollag Utrikesdepartementet (2006) Mänskliga rättigheter: Konventionen om barns rättigheter. (Skriftserien UD-info) Stockholm: Utrikesdepartementet. Referenslitteratur: Allan, J. och Harwood, V. (2013). Medicus interruptus in the behaviour of children in disadvantaged contexts in Scotland. British Journal of Sociology of Education, http://dx.doi.org/10.1080/01425692.2013.776933 Alasuutari, M. & Karila, K. (2009). Framing the picture of the child. Children & Society, 24, pp 100–111. Bi Ying Hu (2010) Training Needs for implementing early childhood inclusion in China International Journal of Early Childhood Special Education vol 2, no1. Jennings, Danielle., Hanline, Mary Frances, & Woods, Julia. (2012). Using Routines Based Interventions in Early Childhood Special Education. Dimensions of Early Childhood, vol 40, no 2 pp 13-22. Parsons, S., Guldberg, K., MacLeod, A., Jones, G., Prunty, A. and Balfe, T. (2011) International review of the evidence on best practice in educational provision for children on the autism spectrum. European Journal of Special Needs Education, 26(1), 47-63. Robertson, C. & Messenger, W. (2010). Early Childhood Intervention in the UK: Family, needs, standards and challenges .International Journal of Early Childhood Special Education vol 2, no 2 (Special Issue). Taggart, B., Sammons, P., Smees, R., Sylva, K., Melhuish, E., Siraj-Blatchford, I., Elliot, K., Lunt, I. (2006). Early identification of special educational needs and the definition of ‘at risk’: The Early Years Transition and Special Educational Needs. British Journal of Special Education. vol 33, no 1, pp 40-45. Morgan, P. L. Farkas, G., Hillemeier, M. M., Maczuga, S. (2012). Are Minority Children Disproportionately Represented in Early Intervention and Early Childhood Special Education? Educational Researcher, vol 41, no 9 pp 339-351. Zhang, K. C. (2011). Early Childhood Education and Special Education: How Well Do They Mix? An Examination of Inclusive Practices in Early Childhood Educational Settings in Hong Kong. International Journal of Inclusive Education, vol 15, no 6, pp 683-697.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.