Fritidspedagogik 2, Kommunikation, lek och lärande i fritidshem, 15hp, 15 hp

Schoolage Educare 2, Children, group processes and learning, 15 ECTS Credits, 15 credits

971G39

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 2 (VT 2017) 201709-201723 Svenska Norrköping, Norrköping O

Huvudområde

Pedagogiskt arbete

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
• beskriva barns identitetsskapande utifrån olika teoretiska perspektiv
• beskriva barn som aktörer i kommunikation och samspel i kamratkulturer utifrån aktuell forskning
• redogöra för teorier om barns lek
• redogöra för olika aspekter av matematiska teorier och matematiskt lärande
• identifiera arenor och rum för språklig utveckling och lärande på fritidshem
• redogöra för olika faktorer av betydelse för grundläggande läs- och skrivlärande
• beskriva elevers lärande via medier som barnlitteratur och digitala verktyg
• använda intervjumetod som grund för ett vetenskapligt arbete

Kursinnehåll

I kursen berörs två för fritidshemmet centrala områden, dels arbetet med barns sociala samspel och dels uppdraget att skapa förutsättningar för lärande. I kursen behandlas olika aspekter av barn som aktörer i kommunikation, samspel och lek vilket är ett centralt kunskapsinnehåll i det fritidspedagogiska området. I kursen behandlas teoretiska perspektiv som beskriver barns identitetsskapande och socialt samspel i kamratkulturer. Vidare behandlas begreppen lärande och miljö i förhållande till fritidshemmets uppdrag. I kursen behandlas också grundläggande teorier och aspekter av barns språkliga och matematiska lärande samt elevers lärande via medier som barnlitteratur och digitala verktyg. I kursen ingår också att genomföra ett avgränsat vetenskapligt fältarbete om barns samspel utifrån intervjuer samt att diskutera intervjumetoden. 

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbete, seminarier, samt självständiga studier.
 

Examination

PROVKODER
SME1, Redovisning med individuellt skriftligt underlag, 3hp, UG
SME2, Individuellt bokseminarium 1hp, UG
SME3, Gruppuppgift, fältforskning, 4hp, UG
SEM1, Aspekter av matematiskt lärande, 2hp, UG
SRE2, Individuell skriftlig uppgift, 5hp, UV


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                       

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.

Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Ankerstjerne, Trine (Red.) (2015). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur. (kap 5 och 6 + ev 2) Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard?: unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber. Chambers, Aidan. (2014). Böcker inom och omkring oss. ([Ny utg.]). Stockholm: Gilla böcker. Corsaro, William (2001). We are friends right? Inside kids’ culture. Washington DC: Joseph Henry Press. Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet. Elvstrand, Helene & Lago, Lina (2016) Elevers sociala relationer i fritidshem. KAPET Karlstads universitets Pedagogiska Tidskrift, 12(1), s.60-75. (Tillgängling på www.kau.se) Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael (red.) (2013). Barns livsvillkor: i mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1-4) Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, s. 12-23. Ihrskog, Maud. (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2006. Växjö. Kane, Eva & Petrie, Pat. (2014). Becoming-player in school-age childcare. Reconceptualizing Educational Research Methods, 5(1), 18–31. doi:org/10.7577/rerm.947 Lager, Karin (2015). ‘Learning to play with new friends’: systematic quality development work in a leisure-time centre. Early Child Development and Care, doi:10.1080/03004430.2015.1030634 Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber. Pihlgren, Ann S. (Red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. Studentlitteratur. (Kap. 7, 9, 10 och 17) Samuelsson, Joakim (2006). Lärarstudenters emotioner för skolmatematik. Journal of Research in Teacher Education, 2, 85-103. (artikeln förmedlas via Lisam) Samuelsson, Joakim (2007). Matematik i grundskolan. I A. Engström, M. Engvall & J. Samuelsson (red). Att leda den tidiga matematikundervisningen (17-42). Linköping: Skapande vetande nr 5. (artikeln förmedlas via Lisam) Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskaper och utanförskap: om marginalisering i skolans värld. Stockholm: Liber. Skolverket. (2016). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. (www.skolverket.se) OBS! att 2016 års revidering ska användas Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Skolverket. (www.skolverket.se) Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Vedeler, Liv (2009). Social kompetens i barngrupper. Malmö: Gleerups. + Valfri barnbok som handlar om barn och sociala relationer samt en egensökt vetenskaplig artikel till SME2

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.