Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Utbildningshistoria, fritidshemmets och skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp

Educational Sciences 3, History of Education, Societal role and values, 7.5 credits

971G03

Kursen är nedlagd. Gavs sista gången HT 2023. Ersätts av 971G44.

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1FRI Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem 1 (HT 2012) Svenska Norrköping

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

Förkunskapskrav

Genomgångna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp eller motsvarande

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för grunddragen i skolans och fritidshemmets historiska framväxt och förändrade kunskapstraditioner
- redogöra för centrala områden/delar i samhällets styrning av skolan och fritidshemmet
diskutera innebörden av skolans och fritidshems värdegrund och lärares yrkesetik
- redogöra för hur sociala kategorier bidrar till inkludering, exkludering och kategorisering i ett historiskt och samtida perspektiv
- relatera lärarens uppdrag till samhällets styrdokument, UNCRC, politiska mål samt barn som demokratiska aktörer
- diskutera skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag utifrån normativa och kritiska perspektiv

Kursinnehåll

Kursen organiseras i tre delområden (a) utbildningshistoria, (b) utbildningssystemets och fritidshemmets funktion i samhället och (c) skolans och fritidshemmets värdegrund och värdepedagogik. Kursen utgår från ett historisk och utbildningssociologiskt perspektiv.

I kursen behandlas skolan och fritidshemmets historiska framväxt. I kursen problematiseras skolans och fritidshemmets olika samhälleliga funktioner och uppdrag såsom lärande, fostran och omsorg. Den politiska styrningen problematiseras också ur ett lokalt, nationellt och internationellt jämförande perspektiv med tonvikt på demokratins grunder, grundläggande värden, medborgarskap samt i förhållande till fritidshemmets och utbildningssystemets organisation och administration.

Skolans och fritidshemmets värdegrund och lärarens yrkesetik diskuteras och problematiseras utifrån det demokratiska uppdraget.

Centralt i kursen är relationen mellan ålder, genus, etnicitet, klass, sexualitet, liksom begrepp som normalitet–avvikelse. Vidare behandlas samspelet mellan utbildningssystemet och samhällets styrsystem; UNCRC, lagar och förordningar, lärarnas uppdrag i relation till barn, barnperspektiv och barn som demokratiska aktörer.

Skolans och fritidshemmets roll i förhållande till samhällets inkludering, exkludering, och kategorisering av elever studeras.

Skolans och fritidshemmets värdepedagogiska och demokratiska fostransuppdrag behandlas utifrån normativa och kritiska perspektiv.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, samt självständiga studier.

Examination

EXAMINATIONSFORMER:
Kursen examineras genom litteraturseminarium, muntlig redovisning med skriftlig inlämning samt en skriftlig slutexamination.

PROVKODER
MRE1 Litteraturseminarier 2 hp U-G
MRE2 Muntlig redovisning 2 hp U-G
SRE1 Skriftlig redovisning 3,5 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Obligatorisk litteratur Alderson Priscilla (1999) Human rights and democracy in schools: Do they mean more than 'picking up litter and not killing whales'? International Journal of Children's Rights 7: 185-205. Alexandersson, Mikael (2011). Att grunda för världsmedborgare och bildning. I Lärarförbundet (red.), lära, leva och utvecklas. Nås via Lärarförbundets hemsida. Björk Åkesson, Eva. (2008). Tema Specialpedagogik I Pedagogiska Magasinet, 2, s.25-35. (Går att hämta på nätet. Sök på Pedagogiska Magasinet.) Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell (2011) Respekt för läraryrket Stockholm :HLS förlag Colnerud, Gunnel (2002). Den kollegiala paradoxen I Pedagogiska Magasinet, nr 4 (Går att hämta på nätet. Sök på Pedagogiska Magasinet.) Ekman, Joakim. & Pilo, Lina. (2012). Skolan, demokratin och de unga medborgarna: Liber. Elvstrand, Helene. (2009.) Delaktighet i skolans vardagsarbete. ( Linköping studies in education and psychology, 144). Linköping: Linköpings universitet. (Delar av den, finns på nätet via biblioteket) Epstein, Shira Eve (2010). “Who are your friends?” Complexities in multicultural education. Urban Review, 42: 39-57. Halpern, Robert (2000). The promise of after-school programs for low-income children. Early Childhood Research Quarterly, 15(2): 185-214. Johanson, Eva. & Johansson, Barbro. ( 2003) Etiska möten i skolan. Stockholm: Liber Klerfelt, Ann. & Haglund, Björn. (2011). Introduktion till fritidspedagogik – ett område med många bottnar . I A. Klerfelt & B. Haglund (red.), Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s. 5-13). Stockholm: Liber Pihlgren, A. & Rohlin, M. (2011). Det ”fria” barnet. . I Klerfelt & Haglund (red.), Fritidspedagogik – fritidshemmets teorier och praktiker (s.14-41). Stockholm: Liber Runfors. Ann (2004). ”När blir man svensk?” – om hur skilda möjligheter skapas i skolvardagens Samspel I Kunskap för integration. Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige. SOU 2004:33. s. 29-54, Hämtas på nätet Fritidshem – lärande i samspel med skolan. Skolverket, 2011, Hämtas på deras hemsida. Vallberg Roth, Ann-Christine (2011). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-talets mitt till idag. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Dessutom tillkommer valfri litteratur som studenten väljer utifrån ämne för fördjupningsuppgift

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.