Rättigheter och skyldigheter som student (inloggning krävs)
Linköpings universitets generella regelverk
Fritidspedagogik 2, Kommunikation, lek och lärande i fritidshem, 15 hp
Schoolage Educare 2, Children, group processes and learning, 15 credits
971G39
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåKurstyp
ProgramkursExaminator
Lina Söderman LagoKursansvarig
Lina Söderman LagoStudierektor eller motsvarande
Birgitta PlymothVOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
| Kursen ges för | Termin | Veckor | Språk | Ort/Campus | VOF | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L1FRI | Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem | 2 (VT 2019) | 201909-201923 | Svenska | Norrköping, Norrköping | O |
Huvudområde
Pedagogiskt arbeteUtbildningsnivå
GrundnivåFördjupningsnivå
G1XKursen ges för
- Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem
Lärandemål
Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- beskriva barns identitetsskapande utifrån olika teoretiska perspektiv
- beskriva barn som aktörer i kommunikation och samspel på olika arenor
- redogöra för teorier om didaktiska perspektiv på lek
- diskutera organisering av lek utifrån forskning om genus och jämställdhet
- beskriva digitala verktyg i relation till elevers lärande
- redogöra för olika faktorer av betydelse för grundläggande läs- och skrivlärande
- identifiera arenor och rum för språklig utveckling och lärande på fritidshem
- redogöra för olika aspekter av matematiska teorier och matematiskt lärande
- använda intervjumetod som grund för ett vetenskapligt arbete
Kursinnehåll
I kursen berörs två för fritidshemmet centrala områden, dels arbetet med barns sociala samspel och dels uppdraget att skapa förutsättningar för lärande. I kursen behandlas olika aspekter av barn som aktörer i kommunikation, samspel och lek på olika arenor vilket är ett centralt kunskapsinnehåll i det fritidspedagogiska området.Lek och dess förutsättningar bearbetas utifrån genus- och jämställdhetsperspektiv. I kursen behandlas teoretiska perspektiv som beskriver barns identitetsskapande och socialt samspel. Vidare behandlas begreppen lärande i förhållande till fritidshemmets uppdrag och kontext. Lärande i förhållande till olika innehåll och olika verktyg tas upp, bl.a. berörs språk, matematik, digitala verktyg, barnlitteratur. I kursen behandlas också grundläggande teorier och aspekter av barns språkliga och matematiska lärande. I kursen ingår också att genomföra ett avgränsat vetenskapligt fältarbete om barns samspel utifrån intervjuer samt att diskutera intervju som metod.
Undervisnings- och arbetsformer
Undervisningen sker i form av föreläsningar, grupparbete, seminarier, samt självständiga studier.
Examination
Gäller för alla kurser oavsett betygsskala.
- Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.
Om kursen har tregradig betygsskala (U – VG) gäller följande:
- Studerande som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.
Om kursen är en VfU-kurs gäller följande:
- Examination av tillämpade sociala och didaktiska förmågor begränsas till tre (3) tillfällen.
Betygsskala
Tregradig skala, U, G, VGÖvrig information
Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen.
Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.
Institution
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier| Kod | Benämning | Omfattning | Betygsskala |
|---|---|---|---|
| SRE3 | Hemtentamen, språk | 2 hp | U, G |
| SRE2 | Individuell skriftlig uppgift | 5 hp | U, G, VG |
| SME3 | Gruppuppgift, fältforskning | 4 hp | U, G |
| SME2 | Individuellt bokseminarium | 1 hp | U, G |
| SEM2 | Seminarieserie om språk | 1 hp | U, G |
| SEM1 | Aspekter av matematiskt lärande | 2 hp | U, G |
Ankerstjerne, Trine (Red.) (2015). Perspektiv på fritidshemspedagogik. Lund: Studentlitteratur. (kap 5 och 6 + ev 2)
Bergius, Berit & Emanuelsson, Lillemor (2008). Hur många prickar har en gepard?: unga elever upptäcker matematik. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM).
Björk-Willén, Polly (red.) (2018). Svenska som andraspråk i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk. (kap. 1, 3, 4, 7)
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. ([Ny utg.]). Stockholm: Gilla böcker.
Corsaro, William (2001). We are friends right? Inside kids’ culture. Washington DC: Joseph Henry Press.
Dahl, Marianne (2014). Fritidspedagogers handlingsrepertoar: pedagogiskt arbete med barns olika relationer. Diss. Kalmar: Linnéuniversitetet.
Dodds, Sylvia (2008). ‘We Want to Play’: Primary Children at Play in the Classroom. I Avril Brock, Sylvia Dodds, Pam Jarvis, Yinka Olusoga (red.), Perspectives on play: learning for life (s. 146-172). Harlow, England: Pearson Education. (texten förmedlas via Lisam)
Elvstrand, Helene, Lago, Lina & Simonsson, Maria. (red.) (2019). Fritidshemmets möjligheter: Att arbeta fritidspedagogiskt. Lund: Studentlitteratur. (kap 1, 3, 5, 6, 7, 8, 9)
Fjällhed, Anders & Jensen, Mikael (red.) (2013). Barns livsvillkor: i mötet med skola och fritidshem. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1-4)
Haglund, Björn & Peterson, Louise (2017). Why use board games in leisure-time centres? Prominent staff discourses and described subject positions when playing with children. IJREE – International Journal for Research on Extended Education,5(2), s. 188-206. doi: https://doi.org/10.3224/ijree.v5i2.06
Halldén, Gunilla (2003) Barnperspektiv som ideologiskt eller metodiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, 1-2, s. 12-23.
Ihrskog, Maud. (2006). Kompisar och kamrater: barns och ungas villkor för relationsskapande i vardagen. Diss. Växjö: Växjö universitet, 2006. Växjö.
Lager, Karin (2015). ‘Learning to play with new friends’: systematic quality development work in a leisure-time centre. Early Child Development and Care, doi: 10.1080/03004430.2015.1030634
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. Stockholm: Liber.
Palmér, Hanna & Björklund, Camilla (2016). Different perspectives on possible – desirable – plausible mathematics learning in preschool. Nordisk matematikkdidaktikk, 21(4), 177-191.
Pihlgren, Ann S. (Red.) (2015). Fritidshemmet och skolan: det gemensamma uppdraget. Studentlitteratur. (Kap. 7, 9, 10 och 17)
Schjellerup Nielsen, Helle (2006). Gemenskaper och utanförskap: om marginalisering i skolans värld. Stockholm: Liber.
Skolverket. (2018). Lgr 11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Skolverket. (www.skolverket.se)
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer. Skolverket. (www.skolverket.se)
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Vedeler, Liv (2009). Social kompetens i barngrupper. Malmö: Gleerups.
+ Valfri barnbok som handlar om barn och sociala relationer (SME2) samt en egensökt vetenskaplig artikel till SRE2
Förutom detta tillkommer valfri referenslitteratur ni väljer till er rapport (SME3) och er individuella uppgift (SRE2)
Ladda ner
Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida. Klicka på filen för att spara ner och öppna den.