Utbildningsvetenskaplig kärna 3, Kunskapsbedömning, 7.5 hp

Educational Sciences 3, Educational Assessment, 7.5 credits

972G03

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Didaktik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Förkunskapskrav

Genomgångna kurser i Utbildningsvetenskaplig kärna 1, Allmändidaktik 5 hp, Utbildningsvetenskaplig kärna 2, Utveckling och lärande, 8,5 hp och Utbildningsvetenskaplig kärna, verksamhetsförlagd utbildning, 1,5 hp eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
- redogöra för nationella riktlinjer som finns för lärares arbete med kunskapsbedömning inom de obligatoriska skolformerna med fokus på F-3.
- identifiera faktorer som kan påverka bedömningars saklighet och likvärdighet.
- urskilja kunskapsformer och kunskapsnivåer i samband med bedömning.
- använda bedömningsteoretiska begrepp och modeller för att analysera arbete med kunskapsbedömning inom skola och utbildning.
- relatera utbildningsvetenskaplig forskning om kunskapsbedömning till frågor som rör lärares arbete med bedömning.
- diskutera konsekvenser av olika former av kunskapsbedömning.
- beskriva olika former av dokumentation som pedagogiska hjälpmedel.
- diskutera etiska aspekter i samband med lärares arbete med bedömningar.
- behärska centrala begrepp som rör kunskapsbedömning

Kursinnehåll

I kursen studeras klassrumsbedömning utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt. Kursen behandlar lärares formella bedömningsuppdrag, så som det formuleras i aktuella styrdokument, och vad det uppdraget innebär i yrkespraktiken med fokus på arbete i förskoleklass till årskurs 3. I kursen studeras grundläggande teorier om mätning och kunskapsbedömning. Dessa teorier används primärt för att förstå de utmaningar en lärare ställs inför när det gäller att utvärdera elevers kunskaper och lärande bl. a. med avseende på klass, genus och etnicitet. Kursen belyser och problematiserar kunskapsbedömningars skilda funktioner, betydelser och konsekvenser för undervisning och elevers kunskapsutveckling. I första hand fokuseras klassrumsbedömningar, men även nationella prov och internationella kunskapsmätningar uppmärksammas. En annan del i kursen rör bedömningar med olika syften, samt insamling och värdering av varierande typer av bedömningsunderlag. Även återkoppling, omdömen och utvärdering som pedagogiskt redskap utgör ett innehåll. Kursen består av fyra delområden: (a) bedömning inom grundskolans tidigare år – direktiv, forskning och undervisning, (b) saklig, likvärdig och rättvis bedömning (c) kunskapsbedömningars syften och användning av olika bedömningsmetoder, och (d) dokumentation och kommunikation av elevers kunskapsutveckling.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, arbete i grupp, självständiga studier samt fältuppgift. Vidare används digitala verktyg för eget lärande.

Examination

Kursen examineras genom salstentamen och muntlig tentamen.

PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen, salstentamen, 2,5 hp, U-G
MTN1 Muntlig tentamen: individuell examination i grupp, 5 hp U-VG

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Huvudbok som kan köpas i bokhandeln: Woolfolk, Anita; McMillan, James; Hughes, Malcolm & Walkup, Vivienne (2011). Educational psychology and classroom assessment, Boston: Pearson. (Samlingsverk för LiU:s lärarstudenter, s. XXX-XXX för denna kurs.) [280 sidor] Artiklar och texter som kan hämta via internet eller bibliotekets hemsida: Andersson, Håkan (2010). Skriftliga omdömen – klara besked? Pedagogiska rapporter från Pedagogiska institutionen Umeå universitet 2010, Nr 81 http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:290722/FULLTEXT01.pdf [34] Carr, Sonya. C (2008). Student and peer evaluation: Feedback for all learners. Teaching exceptional children, 40, 24-30. [7] Green, Susan Johnson, Robert L., Do-Hong, Kim & Pope, Nakia S. (2007). Ethics in class-room assessment practices: Issues and attitudes. Teaching and Teacher Education, 23, 999-1011. [10] Mavrommatis, Yiannis (1997). Understanding assessment in the classroom. Phases of the assessement process – the assessment episode. Assessment in Education, 4, 381-400. [20] Vallberg Roth, Ann-Christine. (2010). Att stödja och styra barns lärande – tidig bedömning och dokumentation. I Skolverket, Perspektiv på barndom och barns lärande – En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år (s. 175-234). Stock-holm: Fritzes. [59] Artikelsamlingen som kan köpas från LiU-tryck: Gustavsson, Bernt (2002). Vad är kunskap? En diskussion om praktisk och teoretisk kunskap (s. 13-17, 39-49) Stockholm: Skolverket. [15] Korp, Helena (2003). Vad är det som ska bedömas? Ur H. Korp, Kunskapsbedömning – hur, vad och varför, (s. 85-92, 126-134). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. [17] Lindström, Lars (2005). Pedagogisk bedömning. I L. Lindström och V. Lindberg (red.), Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap, (s. 11-27). Stockholm: HLS Förlag. [15] Norberg, Katarina. (2010). Bedömning i en mångkulturell skola. I A Hult & A Olofsson (red.), Utvärdering och bedömning i skolan (s. 105-120). Stockholm: Natur & Kultur. [15] Pettersson, Daniel (2010). Internationella kunskapsmätningar och deras funktioner. I C. Lun-dahl och M. Folke-Fichtelius (red.), Bedömning i och av skolan, (s. 259-273). Lund: Studentlitteratur. [15] Myndighetstexter för blivande F-3-lärare: Lgr (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575> [15] SKOLFS (2012:16). Skolverkets allmänna råd om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: skolverket. http://www.skolverket.se/skolfs?id=2419 [2] Skolverket (2013). Den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.206541!/Menu/article/attachment/Den%20skriftliga%20individuella%20utvecklingsplanen_4%20%28Slutgiltig%20version%29.pdf [16] Skolverket (2012). Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/ratt-till-kunskap-och-sarskilt-stod-1.126409 [6] Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen - för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2811 > [24] Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 [77] Skolverket (2011b). Planering och genomförande av undervisning för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Stockholm: Skolverket. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2698 [45]

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.