Matematik 2, 12.5 hp

Mathematics II, 12.5 credits

972G11

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig

Huvudområde

Matematik

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3

Förkunskapskrav

Genomgågna kurser de tre första terminerna inom Grundlärarprogrammet F-3 samt Matematik 1.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:

- granska och diskutera matematik i förskoleklass och de tidiga skolåren med avseende på innehåll och samhälleligt uppdrag,
- argumentera för val av innehåll, undervisningsmaterial och undervisningsformer i relation till styrdokument och elevers skilda förutsättningar,
- kartlägga, analysera och bedöma barns matematiska kunnande under de första skolåren,
- jämföra och relatera didaktiska perspektiv och förhållningssätt till grundläggande inlärning och undervisning i matematik,
- argumentera för forskningens relevans för undervisning och lärande i matematik och visa hur denna kan omsättas i en pedagogisk praktik,

Kursinnehåll

Kursen behandlar hur matematik gestaltas i styrdokument samt i förskoleklassens och grundskolans praktik. Olika förhållningssätt till lärande och undervisning i förhållande centralt innehåll för skolår F-3 bearbetas i kursen. Den studerande analyserar didaktiska verktyg. Ett genomgående tema i kursen är teorier om barns begreppsutveckling samt tal- och rumsuppfattning. Vidare behandlas elevers olikheter i relation till exempelvis genus, klass, etnicitet och normalitet/avvikelse och dess inverkan på lärande och undervisning i matematik. I kursen ingår också olika kartläggningsinstrument och former för bedömning av elevers kunnande i matematik. I kursen bearbetar studenten frågeställningar som relaterar till undervisning och lärande i matematik genom att ta del av minst tre vetenskapliga artiklar från nationella och internationella tidskrifter.

Undervisnings- och arbetsformer

I kursen ingår föreläsningar, seminarier, verkstäder samt arbete enskilt och i grupp.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning samt skriftlig salstentamen.

PROVKODER:
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen Matematikdidaktik 7 hp VG, G, U
SRE1 Skriftlig redovisning: Granskning av forskning 1,5 hp VG, G, U
MRE3 Muntlig redovisning: Uppföljning av kartläggning 2 hp VG, G, U
SRE4 Skriftlig kartläggning och analys av barns matematiska kunskaper: 2 hp G, U

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för beteendevetenskap och lärande

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Matematik 2, 12,5hp Kurslitteratur 2015 Baskunnande i matematik. (2003). Stockholm: Myndigheten förskolutveckling Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1857 Bergius, B., & Emanuelsson, L. (2008). Hur många prickar har en gepard? : unga elever upptäcker matematik. Göteborg: NCM, Nationellt Centrum för Matematikutbildning, Göteborgs universitet Billstein, R., Libeskind, S. & Lott, J.W. (2013). A problem solving approach to mathematics for elementary school teachers. (11., international ed.) Boston: Pearson Education. Bjerneby Häll, M. (2006). Allt har förändrats och allt är sig likt: En longitudinell studie av argument för grundskolans matematikundervisning. (Doctoral dissertation). Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap. (s. 15-25). Tillgänglig på Internet: http://www.avhandlingar.se/avhandling/6d4432ef51/ Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet: att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. (1. uppl.) Stockholm: Liber. Bråting, K., Sollervall, H. & Stadler, E. (2013). Geometri för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Dahl, K., & Rundgren, H. (2004). På tal om matte. I förskoleklassens vardag. Stockholm: UR. Diamant. Diagnoser i matematik. http://www.skolverket.se/bedomning/nationella-prov-bedomningsstod/grundskoleutbildning/bedomning-i-arskurs-4-6/bedomningsstod/matematik/diamant-1.196205 Engvall, M. (2013). Handlingar i matematikklassrummet. En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. . (Doctoral dissertation). Linköpings universitet: Institutionen för beteendevetenskap. (kap.2). Tillgänglig på Internet: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:660675/FULLTEXT01.pdf Grevholm, B. (red) (2014). Lära och undervisa matematik från försdkoleklass till år 6. Lun: Studentlitteratur. Johnsen Høines, M. (2000). Matematik som språk: verksamhetsteoretiska perspektiv. Malmö: Liber Ekonomi. Learning Study i matematik. En modell för utveckling av lärandet i klassrummet i år 6. (2009). Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan, nr 9. Tillgänglig på Internet: http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2009/09/ul_artikel_9_2009_drakenberg_mothander_neuman.pdf Lgr11. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli - finns det?: aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet. Löwing, M. (2008). Grundläggande aritmetik: matematikdidaktik för lärare. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. McIntosh, Alistair (2008). Förstå och använda tal: en handbok. Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet. Göteborg *Persson, A, (2006). Rumsuppfattning och bygglek. I E. Doverborg, & G. Emanuelsson (red.). Små barns matematik (s.89-101). Göteborg: Göteborgs universitet, NCM. Reynolds, D., & Muijs, D. (1999). The Effective Teaching of Mathematics: A review of research. School Leadership & Management, 19(3), 273–288. doi:10.1080/13632439969032 Ryve, A. (2006). Vad är kunskap i matematik? Nämnaren, 2, sid. 7-9. Tillgänglig på Internet: http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0709_06_2.pdf Samuelsson, J. (2013). Den skickliga matematikläraren håller i taktpinnen. Venue:http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/den-skickliga-matematiklararen?l=sv Skolverket. Forskning för skolan. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskning-lyfter-skolvardagen-1.189571 Skolverket. (2010). Diagnostiska uppgifter i matematik för användning i de tidiga skolåren. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2322 Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik [Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket. *Skott, J., Jess, K., Hansen, H.C. & Lundin, S. (2010). Matematik för lärare. Delta, Didaktik (s. 276-285). Malmö: Gleerups Utbildning Solem, I.H., Alseth, B. & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från förskoleklass till årskurs 3. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur Sveider, C. (2013). Lärares intentioner med laborativ matematikundervisning. Venue. http://www.liu.se/uv/lararrummet/venue/larares-intentioner-med-laborativ-matematikundervisning?l=sv Dessutom nationella och internationella artiklar som den studerande väljer för examinationsuppgift SRE1. *Innebär att dokumentet finns tillgängligt på Lisam. Ytterligare artiklar kan tillkomma.

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.