Svenska, 30 hp

Swedish, 30 credits

973G05

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Kurstyp

Programkurs

Examinator

Suzanne Parmenius-Swärd

Kursansvarig

Suzanne Parmenius-Swärd

Studierektor eller motsvarande

Lisbeth Hurtig
VOF = Valbar / Obligatorisk / Frivillig
Kursen ges för Termin Veckor Språk Ort/Campus VOF
L1G46 Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6 2 (VT 2017) 201704-201737 Svenska Linköping, Valla O

Huvudområde

Inget huvudområde

Utbildningsnivå

Grundnivå

Fördjupningsnivå

G1X

Kursen ges för

  • Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs områdesbehörighet 6b samt genomgångna kurser Allmändidaktik, 5 hp, Utveckling och lärande, 10 hp, Kunskapsbedömning, 7.5 hp och Utbildningshistoria, skolans samhälleliga roll och värdegrund, 7.5 hp, eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
-redogöra för berättandets och läsningens funktion för barns och ungas språkutveckling
-beskriva faktorer av betydelse för barns språkliga utveckling
-exemplifiera hur några estetiska lärprocesser kan stödja språk- läs- och skrivutveckling samt litteraturläsning
-redogöra för några teoretiska faktorer av betydelse för läsförståelse
-beskriva några faktorer som kan orsaka läs- och skrivsvårigheter med särskild betoning på läsförståelse
-diskutera några olika modeller för att främja elevers läsförståelse och skrivande
-kartlägga och dokumentera elevers läs- och skrivfärdigheter med särskilt fokus mot läsförståelse
-diskutera olika modeller för att främja elevers läsförståelse och skrivande
-kartlägga, dokumentera och granska en elevs läs- och skrivfärdigheter med särskild fokus på läsförståelse
-granska elevtexter med stöd av teorier från aktuell forskning om barns och ungdomars skrivande
-planera och genomföra ett begränsat arbete om skrivande
-använda grammatiska grundbegrepp vid analys av texter
-jämföra språkliga drag i de nordiska språken och i svenska dialekter
-beskriva och diskutera hur språkliga variationsmöjligheter utnyttjas i olika sammanhang och i olika genrer
-producera några genrespecifika texter
-redogöra för grundläggande litteraturdidaktiska teorier
-redogöra för barn- och ungdomslitteraturens multimodala former och institutionella förutsättningar
-analysera, granska och diskutera exempel på barn- och ungdomslitteratur kopplat till skolans värdegrund – genus, klass, etnicitet, normalitet och avvikelse
-granska aktuella kursplaner i svenskämnet
-redogöra för några teorier och modeller för bedömning i ämnet svenska
-formulera möjliga problemställningar som grund didaktiskt för ett arbete med stöd i forskning om svenskämnet

Kursinnehåll

Kursen behandlar teorier om läs- och skrivutveckling liksom teorier och metoder för läs- och skrivundervisning. De studerande kartlägger elevers läs- och skrivfärdigheter och identifierar tecken på läs- och skrivsvårigheter. Ytterligare inslag är att studera faktorer av betydelse för barns språkliga utveckling såsom berättande och läsning.

Kursen innehåller även grundläggande studier i svenska språkets struktur på ord-, sats- och textnivå. Enklare analyser av texter med avseende på deras byggnad och struktur görs av de studerande samtidigt som fokus också läggs på hur lärare kan arbeta med texter i klassrummet. De studerande analyserar, värderar och bedömer professionella texter såväl som elevtexter med stöd i aktuell forskning. Jämförelser mellan de nordiska språken görs av de studerande liksom mellan svenska dialekter och andra språkliga varianter. Studier av genus-, klass-, och etnicitetsaspekter av det svenska språket görs också. I kursen ingår att den studerande ska redogöra för och tillämpa bedömning och betygsättning i ämnet svenska. Även aktuella kursplaner i ämnet analyseras och granskas.
Kursen innehåller också de studerandes eget skrivande i olika genrer samt utveckling mot ett vetenskapligt förhållningssätt.
Barn- och ungdomsbokens nutida genrer inklusive multimodala texter och deras historiska förutsättningar studeras och kopplas till skolans värdegrund. Dessutom behandlar de studerande grundläggande litteraturdidaktisk teoribildning, liksom teorier om litterär textanalys och litteratursamtal samt hur dessa kan tillämpas i praktisk verksamhet. Kulturella uttryck som litterär kritik och skolbibliotekens verksamhet studeras. De studerande granskar även barn- och ungdomskultur samt ungas läs- och medievanor.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, workshops, fältstudier, samt arbete i grupp och enskilt.

OBLIGATORISKA MOMENT:
Närvaro på seminarier, bokredovisning samt litteraturuppgift.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig och muntlig redovisning, salstentamen och hemtentamen,

PROVKODER:
STN1 Skriftlig tentamen:salstentamen Läs-och skrivinlärning 7,5hp U-VG
STN2 Skriftlig tentamen: salstentamen Grammatik 4hp U-VG
STN5 Skriftlig tentamen: Litteratur 6hp U-VG
STN6 Skriftlig tentamen: hemtentamen Språk, språksociologi 3hp U-G
SRE3 Skriftlig redovisning: Skrivande VFU-uppgift 1hp U-G
SRE4 Skriftlig redovisning: Litteratur, VFU-uppgift 1,5hp U-G
SRE5 Skriftlig redovisning: Didaktiskt arbete 5,5hp U-VG
GRE1 Gestaltande redovisning 1,5hp U-G
OBL2 Obligatoriskt moment: Bokredovisning
OBL3 Litteraturuppgift
OBL4 Närvaro seminarier


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Tregradig skala, U, G, VG

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution

Institutionen för kultur och kommunikation

Det finns inga examinationsmoment att visa.

Litteratur dk 1 Delkursens litteratur består av fyra böcker och ett antal artiklar. Flertalet artiklar kan laddas ner från internet. Elwér (2009) erhålles via LISAM, Lundberg (2008) samt Lundberg & Herrlin (2005) finns i ett häfte som säljs av LIU-tryck. Bjar, Louise (red.) (2006). Det hänger på språket! Lärande och språkutveckling i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Elwér, Åsa (2009). Specifika läsförståelseproblem. I Stefan Samuelsson m fl. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. Liberg, Caroline, af Geijerstam, Åsa & Wiksten Folkeryd, Jenny (2010). Utmana, utforska, utveckla! Om läs- och skrivprocessen i skolan. Lund: Studentlitteratur. Myrberg, Mats (2007). Dyslexi, en kunskapsöversikt. Vetenskapsrådets Rapportserie2: 2007. Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se Skolverket (2010). Texters, textuppgifters och undervisningens betydelse för elevers läsförståelse. Fördjupad analys av PIRLS 2006. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2315 Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Skolverket (2011b). Bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för grundskolans årskurs 1-6 Nya språket lyfter. http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.178923!/Menu/article/attachment/L%C3%A4rarhandledning%20(rev.%202012).pdf Skolverket (2012). Få syn på språket – ett kommentarmaterial om språk- och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Fritzes http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2843 Taube, Karin (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag. Westlund, Barbro (2012). Att undervisa i läsförståelse Lässtrategier och studieteknik. Andra upplagan. Stockholm: Natur och Kultur. Följande texter finns i kompendium och köps på LIU-tryck: Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur. DK 2, litteraturläsning och litteraturdidaktik Obligatorisk facklitteratur De som rekommenderas att köpa har*, de som finns på LISAM har*** ***Brink, Lars (2005) ”Boksamtal under mellanåren” Kåreland, Lena (red) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola, Stockholm: Natur och kultur, kap. 7 *Boglind, Ann & Nordenstam, Anna (2015) Från fabler till manga 1. Malmö: Gleerups ***Klementsson (2005) ”Den nya svenska flickboken” *** Klementson (2006) ”Historiens vingslag i amerikansk barn- och ungdomslitteratur under 1800-talet” ***Klementsson (2010) ”Elsa Beskow – Beatrix Potter’s Swedish counterpart” *Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga. Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur. Körling, Anne-Marie (2013) Hur läser man högt? (http://korlingsord.se/archives/37187) Kursplaner i Svenska för grundskolan Langer, Judith, A. (2005) Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Göteborg: Daidalos, kapitel 2 ***Nilsson, Maria (2013) ”Att flicka sig. Hur flickor gör genus i chick lit och teen noir” Söderberg, E., Österlund, M., Formark, B. (red) Flicktion. Perspektiv på flickan i fiktionen. Malmö: Universeus Academic Press, S 191-207 ***Ramstrand, (2005) ”Vilka äventyr borde få finnas? Bröderna Lejonhjärta och kritiken.” Stockholm: Barnboken 2005:1 SBI – trender och tendenser år 2015, 2009, 2007 (sbi.kb.se) ***SOU 2012:65 Läsandets kultur. Slutbetänkande av Litteraturutredningen (kapitel 3) http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/08/11/okad-hjarnaktivitet-hos-barn-som-fattmycket- hoglasning/ Referenslitteratur: Byréus, Katrin. (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber. Chambers, Aidan (1998) Böcker inom oss – om boksamtal (eller Böcker inom och omkring oss, endast böcker inom oss läses). Stockholm: Rabén & Sjögren Körling, Anne-Marie (2012) Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur Läromedel. Nikolajeva, Maria. (2004) Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur ***Ommundsen, (2008) ”På vei mot barnelitteraturens grense? Erlend Loes Kurtby” Schmidt, Catarina (2013) Att bli en sån som läser: barns menings- och identitetsskapande genom texter. Örebro universitet. http://www.kulturradet.se/sv/Lasframjande/Lasambassadoren/Podd/ (”Att bli en sån som läser”) Textkompendium innehåll Andersson, Maria (2010) Att bli människa: barn, sedlighet och kön i Amanda Kerfstedts, Helena Nybloms och Matilda Mallings författarskap, Göteborg: Makadam förlag s 13-27 Andersson, Maria, Druker, Elina (2010) Barnlitteraturanalyser, ”Borta bra men hemma bäst”, Lund: Studentlitteratur, s. 55-65 Andræ, Marika, (2001) Rött eller grönt? Flicka blir kvinna och pojke blir man i B. Wahlströms ungdomsböcker 1914-1944, Stockholm: B. Wahlströms, s. 13-17, 243-249* Bergsten, Staffan & Elleström, Lars (2004) Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund: Studentlitteratur, s.9-11, 31-43 Hansson, Gunnar (1997) ”Läsarnas litteraturhistoria – när, hur och varför?”, i; Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. L. Furuland & J. Svedjedal, Lund: Studentlitteratur, s. 376-387 Ingemansson, Mary (2010) Det kunde lika gärna ha hänt idag. Maj Bylocks drakskeppstriologi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna, Göteborg: Makadam förlag, s. 286-293 Lundqvist, Ulla (1994) t&f – tradition och förnyelse – svensk ungdomsbok från sextiotal till nittiotal. Stockholm: Rabén & Sjögren, s. 277-282 Lundqvist, Ulla. (1981) ”Ungdomsboken i skolan – sex konkreta exempel”, i; Kring den svenska ungdomsboken, red U. Lundqvist & S. Svensson, Stockholm: Natur och Kultur, s. 204-208 Westin, Boel (1998) ”Vad är barnlitteraturforskning? i Litteraturvetenskap – en inledning, red Staffan Bergsten, Lund: Studentlitteratur, s. 125-137 Wolf, Lars (2003) …och en fräck förgätmigej. Lund: Studentlitteratur, s.191-196

Denna flik innehåller det material som är publikt i Lisam. Den information som publiceras här är inte juridiskt bindande, sådant material hittar du under övriga flikar på denna sida.

Det finns inga filer att visa.