Religionskunskap: 31-45 hp, 15 hp

Huvudområde

Utbildningsnivå

Fördjupningsnivå

Kursen ges för

• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Engelska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Historia
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Matematik
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Samhällskunskap
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Svenska
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Trä- och metallslöjd
• Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9, ingång Textilslöjd

Förkunskapskrav

För tillträde till kursen krävs genomgångna 1-30 hp i ämnet religionskunskap eller motsvarande. Dessutom krävs genomgångna kurser enligt gällande studiegång och utbildningsplan varav UK 1-4 om 30 hp med godkänt resultat eller motsvarande.

Lärandemål

Efter avslutad kurs skall den studerande kunna:
− redogöra för och problematisera de abrahamitiska religionernas gestaltningar och roller ur historiska och nutida perspektiv
− redogöra för och diskutera tolkningsarbete inom de abrahamitiska religionerna
− redogöra för och problematisera de hinduiska och buddhistiska religionernas gestaltningar och roller ur historiska och nutida perspektiv
− redogöra för och diskutera gestaltningar och roller i historia och i nutid med exempel från nyandlighet
− skilja mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi inom för kursen aktuella religioner
− göra en övergripande årsplanering inklusive en planering för ett större ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i årskurs 7-9

Kursinnehåll

Kursen är indelad i två delar med ett gemensamt ämnesdidaktiskt stråk.
Abrahamitiska religionerna. Kursens fokus ligger på de abrahamitiska religionerna och tolkningsarbete inom dessa religioner. Den studerande ska inhämta kunskap om hur judendom, kristendom och islam har inspirerats av äldre tradition och samtidigt präglas av den moderna livsvärld de är en del av. Centrala teman och riktningar inom respektive religion bearbetas. Vidare behandlas hur tolkningar ifrågasatts och hur nya tolkningsförsök gjorts. Skillnader mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi diskuteras.
Religionshistoria. Religionshistoria: Momentet behandlar och problematiserar främst hinduistiska och buddhistiska religioner ur historiska och nutida perspektiv. Även nya trosformer som nyandlighet redogörs för och diskuteras. Den studerande orienterar sig i hur nutida religioner har inspirerats av äldre tradition och samtidigt präglas av den moderna livsvärld de är en del av. Undervisningen fokuserar på olika centrala teman och riktningar inom respektive religion, samt hur tolkningar ifrågasatts och hur nya tolkningsförsök gjorts. Skillnader mellan inomreligiös och vetenskaplig terminologi behandlas.
Ämnesdidaktik. Inom ämnesdidaktiken tränas att utforma en årsplanering inklusive ett ämnesområde för religionskunskapsundervisningen i årskurs 7-9 med utgångspunkt i styrdokumenten. I planering ingår att kunna motivera val av innehåll, arbetsformer och läromedel.

Undervisnings- och arbetsformer

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier, samt litteraturstudier.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig individuell hemtentamen, skriftlig och muntlig redovisning.

PROVKODER, U-VG:
MRE1 Muntlig redovisning, hinduism och buddism - 0,5 hp
SRE1 Skriftlig redovisning, ämnesdidaktik, inlämningsuppgift som seminariebehandlas - 1,5hp
SRE2 Skriftlig redovisning, judendom och islam, inlämningsuppgift som seminariebehandlas - 0,5hp
SRE3 Skriftlig redovisning, kristendom, inlämningsuppgift som seminariebehandlas - 0,5hp
SRE4 Skriftlig redovisning som seminariebehandlas, ämnesdidaktik - 1 hp
STN1 Skriftlig tentamen, judendom och islam - 3hp
STN2 Skriftlig tentamen, kristendom - 2hp
STN3 Skriftlig tentamen, hinduism och buddism - 6hp


Studerande som underkänts två gånger på kursen eller del av kursen har rätt att begära en annan examinator vid förnyat examinationstillfälle.

Den som godkänts i prov får ej delta i förnyat prov för högre betyg.

Betygsskala

Övrig information

Planering och genomförande av kurs skall utgå från kursplanens formuleringar. Den kursvärdering som skall ingå i varje kurs skall därför behandla frågan om hur kursen överensstämmer med kursplanen. Kursen bedrivs på ett sådant sätt att både mäns och kvinnors erfarenhet och kunskaper synliggörs och utvecklas.

Institution